Skolstarten närmar sig, på måndag är det dags för tusentals elever och ungdomar i Västmanland och i min hemkommun Västerås att ta sina skolväska och åter samlas med sin klass och sina lärare. För många elever är det skolstart för första gången. Folkpartiet har i många år drivit frågan om vikten av att höja kvaliteten och resultaten i skolan. En viktig faktor, den viktigaste, är lärarens kompetens. Därför är det ett viktigt mål för oss att alla elever möts av duktiga, behöriga lärare i skolan. Elever har rätt till både stöd, uppmuntruna, höga förväntingar- men en förutsättning är att det finns lärare på plats, men också att det är rätt lärare på rätt plats.

Nationellt varnas det sedan länge för en lärarbrist- inte minst pga pensionsavgångarna. Kommuner och skolor, även de som drar ner på lärare pga färre elever har ständigt rekryteringsbehov. Dels för att besätta rätt kompetens, dels när man söker vikarier som varit och är ett stort problem i Västerås. Främst har det varit bekymmersamt i förskolan, men också skolan har haft problem och höga kostnader för vikarier. Det förekommer också att undervisining ställs in vilket är oacceptabelt.

Nationellt har vi gjort flera saker för att ändra på detta. Ny lärarutbildning, nationella resurser för fortbildning av obehöriga så att de kan bli behöriga, Matematiksatsning etc. Lärarlegitimationen är också en viktig Folkpartireform- nationella behörighetskrav för att säkerställa kompetens i skolan.

Nu varnar media, bl.a i Dagens Nyheter att det i vissa kommuner råder akut brist på lärare inför skolstarten på måndag. Lösningarna är allt från att kalla in pensionerade lärare till att sänka eller helt ta bort kraven för att ta in obehöriga. Det sistnämnda är en mycket olycklig lösning- vi såg att de styrande i Västerås i början av året avskaffade all behörighetskrav för barnskötare i förskolan pga att de inte hittade vikarier.

Folkpartiet vill veta hur det ser ut i Västerås. Jag har därför skickat en skrivelse till ansvariga skolpolitiker i Västerås stad- vänsterpartisten Vasiliki Tsouplaki och socialdemokraten Anders Teljebäck för att informera mig om läget, men också för att se om de som yttrest ansvariga har koll på läget och isåfall vad det tänker göra. Elever har rätt till en bra undervisning, de har rätt till sina undervisningstimmar och det måste skötas av behöriga lärare.

Folkpartiet går till val på att prioritera förskolan och skolan främst vid sidan av äldreomsorgen. Grunden för att vi ska kunna göra detta är tillväxt som gör att människor arbetar och bidrar till vår gemensamma välfärd. Miljöpartiets kongress har nyligen beslutat verka för ett hållbart samhälle som inte tar hänsyn till vikten av tillväxt. Miljöpartiet slår fast att barn i förskola ska ha rätt till ekologisk frukt, vi går till val på att främst minska de stora barngrupperna som ständigt ökat under tiden Miljöpartiet och de socialistiska partierna haft ansvaret i Västerås.

Folkpartiet står upp för rätten till valfrihet- det gäller hemtjänst, skola eller förskola. Västerås hemtjänst erbjuds i huvudsak av privata alternativ och idag finns omkring 60 enskilda förskolor med drygt 2 400 barn inskrivna. Vad innebär Miljöpartiets förslag att förbjuda vinst inom skattefinansierade verksamheter för dessa föräldrar? Flera anordnare som jag nyligen besökt inom både hemtjänst och förskola varnar för att de kommer att klappa ihop. Konsekvensen blir att stora jättar blir kvar som anordnare samt minskad valfrihet för den enskilde individen och familjen. En förskola kan med en vinst exempelvis anställa fler förskollärare, hålla barngrupperna nere eller investera i ett nytt kök som var aktuellt på en förskola jag besökteför ett par veckor i Västerås. Även idag tisdag besökte jag en anna enskild förskola, Pysslinagens verksamhet och förskolan Pomperipossa som har kö till sin verksamhet med fyra avdelningar. De får samma ersättning från kommunen som de kommunala- men om skollagen ändras vid en rödgrön valseger kommer flera av dessa alternativ att vara hotade.

Kvaliteten ska styra debatten. Enskilda som missköter sig förtjänar kritik och som en sista åtgärd ska tillstånd och avtal sägas upp. Men att generellt föreslå förbud som Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör kommer endast resultera i mindre valfrihet, sämre möjlighet att jämföra kvalitet och sämre incitament att ständigt utveckla verksamheten för barn och äldre.

Nu har Miljöpartiet tagit rejäla steg till vänster och kommer nu att göra gemensam sak med förbudspartiet Vänsterpartiet och ett splittrat Socialdemokraterna.

Idag debatteras i Hallstahammars kommunfullmäktige en V-motion om att från 2015 införa ett läxförbud i skolan. Liknande tongångar hörs bland lokala vänsterpartister i andra delar av landet. Kommunaliseringen av skolan som genomfördes av Socialdemokraterna – och vänsterpartiet kommunisterna – emot lärarna har ökat skillnaderna i skolan. Folkpartiet vill se en statlig skola med ansvar för hela skolväsendet, även lärarnas löner. Att kommunpolitiker går in och vill förbjuda läxor visar på en direkt fientlig inställning där Vänsterpartiet- med stöd av Socialdemokraterna i Hallstahammar vill avlöva lärarna på detta viktiga instrument.

Vilket annat yrke går politiker in och detaljstyr vilka instrument man kan använda eller inte, läkarkåren? Att politiker från vissa partier känner att de kan sätta sig över professionen visar att V och S inte har någon som helst respekt för läraryrkets status och mandat i skolan. Andra exempel på förslag där de rödgröna inte är överens är krav på behöriga lärare och lärarlegitimationskrav i skolan. Vänsterpartiet röstade nej och Mp lade ner sin röst i riksdagen vid beslutet. Att låta kommuner och friskolor fortsätta anställa obehöriga lärare blir konsekvensen av en sådan kravlös skolpolitik och går helt emot åsikten att man ska höja läraryrkets status.

Folkpartiet värnar lärarens profession och vi har idag genom Jan Björklund aviserat att vi är beredda att ändra skollagen som förbjuder detalstyrning och lokala förbud tex lärarens rätt att kunna ge elever läxor i skolan. Vänsterpartiet nationellt, där jag nyss medverkat i Svenska Dagbladets chatt om läxförbud tonar ner det hela. Men mellan raderna så säger Dinamarca från Vänsterpartiet att skolan inte ska ”lägga något ansvar” på hemmet och föräldrarna. Vänsterpartiet bidrar knappast till att föräldrarna ska ta ett större ansvar för sina barns skolgång- men det är precis det som behöver ske i svensk skola.

Allt ansvar kan och ska inte läggas på lärarkåren i Sverige. Vänsterpartiet nationellt vill förbjuda ytterligare en viktig del i skolpolitiken och det är betygen. Det står i deras partiprogram och även om de tonar ner kravet- är det ett faktum i valrörelsen att Vänstern som vill sitta i en S-regering är för att avskaffa betygen i skolan. Det säger vi nej till. Vi vill ha kvar betygen och de ska ges tidigare än idag.

Dagens Nyheter tar också upp ämnet.

För ett par månader sedan begärde jag en extra debatt om skolan i Västerås kommunfullmäktige. Detta har jag bloggat om tidigare. Bakgrunden är den sittande rödgröna majoritetens ovilja att inte vilja ta ansvar och debattera eller diskutera kärnan i skolans uppdrag- kunskapsuppdraget och resultaten i grundskolan. Folkpartiet skrev- för första gången under mina år som aktiv i kommunpolitiken- en begäran som ordförande i kommunfullmäktige lämnade utan åtgärd.

Nu har jag inlämnat en interpellation till ansvarig skolpolitiker i Västerås, vänsterpartisten Vasiliki Tsouplaki. Hon är tillsammans med sina rödgröna kamrater i den styrande koalitionen yttrest ansvarig för förskolan och skolan i Västerås. Socialdemokraterna som leder hela kommunen har ett övergripande ansvar för hela budgeten och därmed vilka villkor skolan och lärarna får.

Folkpartiet har under hela mandatperioden och i synnerhet från hösten 2013 och nu under våren uppmärksammat genom ett antal frågor i kommunfullmäktige och genom artiklar i media – lyft lärarnas villkor, lärarnas löner, skolans resurser och förutsättningar. Nu vill vi lyfta en annan aspekt- som är mycket central- resultaten i skolans tidigare år. Verksamheten för 2013 och den rapport som lämnades till kommunfullmäktige i mars 2014 är oroande. Eleverna presterar under riksgenomsnittet inom samtliga områden, reultaten sjunker i de tidigare åren i låg-och mellanstadiet och lärarnas arbetsmiljö är under all kritik.

Min interpellation kommer säkerligen upp först i september eftersom vi inte sammanträder i juli och augusti. Vi har flera förslag för en skola med fokus på kunskap och kvalitet. Men Folkpartiet gör också andra prioriteringar i hur vi vill använda skattepengarna och vi har redan presenterat en del förslag inför valet den 14 september. Bla. kommer vi att främst prioritera skolan och äldreomsorgen och vi kommer inte att gå till val på att sänka skatten när vi vill genomföra reformer inom förskolan med mindre barngrupper och satsa på högre lärarlöner för att nämna några förslag.

 Eftersom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet (i den rödgröna koalitionen) inte velat ta debatten – så blir det nu en debatt i kommunfullmäktige. Det är trots allt de som har makten och ansvaret sedan 2010 och verksamheten har bara försämrats sedan vi ingick i styret fram till nov 2010, detta bekräftas också av förvaltningens årsredovisningar.

Idag den 14 april är det exakt 5 månader kvar till valdagen. Då ska medborgarna dels rösta i riksdagsvalet men också i landstings-och kommunvalet. Skolan är min och Folkpartiets viktigaste fråga i valet men den är också mycket viktigt för väljarna- den är främst viktig för Sveriges utveckling. Vissa partier och till och med journalister påstår att skillnaderna är små, ”alla tycker lika”. Vissa menar också att det behövs en lugn i skoldebatten för att ge skolan lugn och ro, att partierna borde komma överens.

Vissa företrädare för Socialdemokraterna vill tona ner skillnaderna mot Folkpartiet som leder skolpolitiken i regeringen- deras taktik är att framstå som att vi är överens. Fakta är att Socialdemokraterna har- i princip- röstat emot alla regeringens och Folkpartiets skolreformer som Jan Björklung genomfört sedan maktskiftet i oktober 2006. När det kommer till de övriga oppositonspartierna är andelen nej-röster till Folkpartiets skolreformer ännu högre hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är det parti som främst yrkar avslag på våra satningar och reformer oavsett om det gäller lärarlegitimation eller tidigare betyg i grundskolan.

Det största oppositionspartiet låter gärna som Folkpartiet i talarstolen. Ibland kan man tro som fp-riksdagsledamot att de kopierat mina anföranden. Men det är en sak att låta lika, en helt annan när man skrapar på ytan och kräver tydliga besked. Det märker man dels hur ledamöterna från S, V, Mp röstar i utskottet och sedan i kammaren. Men det kan också bli tydligt i debatten när företrädare går upp och nästan håller med för att sedan rösta nej eller avstå. Ett sådant exempel är den viktiga lärarlegitimationen- S röstade motvilligt för, Mp lade ner sina röster och V röstade emot.

En annan taktik i kammaren är att S inte tar debatt i viktiga skolfrågor- de nöjer sig med att gå upp och läsa upp sitt anförande- utan att ta repliker eller besvara frågor eller inlägg från delar av regeringen. Detta är ett effektivt sätt att döda debatten men också komma undan med sitt eget ansvar och därmed sin egen skolpolitik. Socialdemokraterna har ingen ny politik, de driver samma frågor från 2006 och 2010. De har heller ingen gemensam skolpolitik med de partier man eventuellt vill bilda regering med, V och Mp.

När det nu är fem månader kvar till valet tvingas alla partier bekänna färg. Även i skolfrågan. Vilka reformer vill  S riva upp? Nyligen på en debatt i Göteborg kritiserade Cecilia Dahlman Eek (s) det fria skolvalet och lagen om bidrag på lika villkor. Vad tycker S om detta -hur ställer sig Mp till hennes krav?

Vad händer med lärarlegitimation, skollagen, betygsreformer, lärarutbilndingsreformen, karriärtjänstreformen etc? Vad händer med gymnasieskolan och de viktiga lärlingsutbildningarna? Här finns ett konkret hot då de rödgröna vill återteoretisera lärlingsprogrammen så att alla ungdomar tvingas läsa in en grundläggande högskolebehörighet. Enligt flera studier är detta gamla system en viktig förklaring till Sveriges höga ungdomsarbetslöshet.

Det finns många frågetecken. Även på det kommunala planet- jag är Folkpartiets kommunalrådskandidat- är det oklart hur det rödgröna styret tycker och prioriterar inom förskola och skola. Jag kommer fortsätta – ända fram till valdagen att utkräva ansvar från de rödgröna- och i synnerhet Socialdemokraterna som orkestrerat hela tillställningen trots att ansvarigt kommunalråd för skolan är Vänsterpartiets företrädare. Jag har nu frågor i fullmäktige om lärarnas arbetsmiljö och den kommunala insynsrätten i friskolor. Under hösten lyfte vi upp resultaten i skolan, Lärarförbundets ranking, skolpengens fördelning etc.

Folkpartiet kommer fortsätta följa upp skolans verksamhet och ställa krav på besked om alternativen även i den kommunala skolpolitiken- trots allt är skolan kommunaliserad och nästan hälften av Västerås stads skattepengar går varje år just till förskola och skola. Hur vi använder alla dessa resurser är avgörande i valet.

Ikväll debatterar Folkpartiets partiledare, utbildningsminister Jan Björklund mot Åsa Romson (mp). Temat är skola och hur vi ska höja läraryrkets status men också hur vi ska fortsätta öka intresset och locka behöriga, duktiga och lämplade studenter att söka in på lärarutbildningen. Siffror från hösten 2013 och 2014 visar att Folkpartiets påbörjade reformer bl.a. ny lärarutbildnig, återinförande av stadieindelningar och mer fokus på ämneskompetens smått börjar bidra till att intresset ökar. Av de behöriga sökande så noteras 3000 studenter som antagits till lärarutbildningen. Regeringen och Jan Björklund fortsätter lyfta denna som en av de viktiagaste i skoldebatten för att vända skolans resultat. Jag delar den analysen. Det kommer att ta några år innan lärarna på den nya utbildningen kommer ut i klassrummen och börjar undervisa.

Jag hoppas att lärarnas roll i klassrummet fortsätter vara i fokus för att det är avgörande för resultaten. Lika viktigt är rektorernas och lärarnas arbetsmiljö och villkor. Här måste man dyka ner i varje skola och kommun för att undersöka situationen. Jag och Folkpartiet i Västerås har uppmärksammat detta länge och under våren har vi lagt flera initiativ för att lyfta lärarnas dåliga arbetsmiljö i Västerås, bl.a. en fråga till kommunfullmäktige som förhoppningsvis kommer upp på torsdagen den 10 april. Ansvarig politiker från Vänsterpartiet ska få svara för den politik de rödgröna fört denna mandatperiod – samtidigt som Lärarförbundets lokala avdelning överväger att anmäla staden till Arbetsmiljöverket. Detta är en situation som kräver åtgärder  nu, tex se över skolans behov av kringsresurser.

Sveriges kommuner och landsting som är arbetsgivare går nu ut och vill ”lyfta fram läraryrkets goda sidor” – sent ska syndaren vakna! SKL företräder de offentliga huvudmännen centralt som är lärarnas arbetsgivare. Det är de som under decennier misskött sin lönepolitik. Däremot är det positvt att det centrala avtalet som slöts senast utgjorde ett viktigt steg i löneutveckling för lärarnas löner. Jag tror på lokala prioriteringar och ökad individuell lönseättnig- detta har vi i Fp Västerås drivit under många år. Vid årsskiftet stoppade de rödgröna den extra lönesatsningen på lärarna. Vi gör en annan prioritering i vårt handlingsprogram och kommande  budget inför valet 2014. Lärarlönerna är prioritet i vår budget sedan valåret 2010.

SKL har länge aktivt bidragit till att läraryrket sjunkit i status, lärarlönerna är en del. Arbetsvillkoren och förutsättningarna en annan. Att SKL nu skriver att man vill att lärarna ska vara ledare i klassrummet är nästintill en sensation från ett förbund som ett tag förordade att lärare som begrepp skulle fasas ut. Folkpartiets krav på lärarlegitimation och behörighetskrav börjar nu genomföras i landet. Under många år fanns det ett kompakt motstånd i SKL mot nationella regleringar av behörighetskraven. Detta är direkt negativt för läraryrkets status, synen på skola och lärare som professionell utbildad pedagog. Det verkar eventuellt pågår en tillnyktring i SKL-organisationen. Självklart har denna aktiva politik från SKLs huvudkvarter också bidragit till decennier av låga löner, vikarier som hoppar in och ut, obehöriga som anställs etc. Vem vill med dessa signaler bli lärare? Om vi ser en tillnyktring från SKL:s sida är för tidigt att sia om.

Följer både den nationella och lokala skoldebatten i många kommuner. Helt klart är resultaten i många kommuner eller i vissa skolor inom kommunen inte tillfredsställande. Folkpartiet anser att skolans ska prioriteras, även resursmässigt. Men till skillnad från andra partier som bara vill anslå ”mer resurser” så tror jag inte att mer pengar i sig löser skolans problem. Resurser behövs för att höja lärartätheten, men inte hur som helst. Det är behöriga och ämnesbehöriga lärare som ska bemanna våra skolverksamheter. Resurser ska innan de läggs på mindre klasser i första hand gå till speciallärare och stödfunktioner omkring lärarna som många kommuner bantat bort i besparingstider. Detta har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gjort i min hemkommun Västerås. Jag har ett antal gånger kritiserat detta i kommunfullmäktige. Bakgrunden är att de rödgröna lägger på nya krav på förskolor och skolor utan att anslå extra pengar. De skriver i budget att de vill minska klasserna men lägger inga extra pengar på det osv. Detta är inte en hållbar skolpolitik. I nästa vecka ställer jag en fråga till ansvarigt V-kommunalråd om vad hon tänker göra kring lärarnas arbetsmijö i Västerås som bara blivit sämre.

I Västerås fall har jag drivit följande främst: ta reda på vart skolpengen idag tar vägen- avslag på motionen av de rödgröna. Se över resursfördelningssystemet för att resurserna ska hamna rätt- avslag från de rödgröna. Satsa på högre lärarlöner. Här fick vi delvis igenom en tillfällig satsning 2012/2013. Vid årsskiftet meddelade de rödgröna att satsningen på högre lärarlöner upphör. Folkpartiet går till val i sitt program på att återuppta en lärarlönesatsning vid sidan av de karriärtjänster vi drivit igenom nationellt i regeringen.

Skolan behöver i vissa kommuner mer resurser. I många kommuner är utmaningen främst att se till att skolpengen hamnar rätt. Utifrån PISA/OECD-rapporterna så ser vi att de länder som kommer i topp lägger mindre pengar på skolan. Detta indikerar att vår främsta uppgift är att ställa kunskapskrav, följa upp skolans och elevernas prestationer och sätta in rätt stöd. Vi måste också ställa krav på ämneskompetens hos lärarna. Detta kan också kosta pengar men är centralt för att vända resultaten.

Nu är det drygt 5 månader kvar till valet. Partiernas utspel om mer pengar kan i vissa fall stötta skolans utveckling men fokus ska i första hand ligga på kvalitetsarbetet och kunskapsuppdraget och där kan vi göra mycket mer utanför de just ekonomiska besluten.

Pengar löser inte skolans resultat, dvs att bara anslå generella resurser till skolan med risk att de hamnar i svarta hålet. Vissa satsningar måste göras vilket självklart kostar pengar tex fortbildning, anställa speciallärare och satsa på lärarlöner. Här är vi beredda att prioritera- lokalt som nationellt.