Läser att S-ledaren i sitt första maj-tal i Sundsvall lovade att fokusera på unga som varken studerar eller arbetar- precis detta har jag och Folkpartiet uppmärksammat i många debatter mot Socialdemokraterna och inte minst under hösten när regeringen fortsatte klumpa ihop de som går i skolan och de som faktiskt är arbetssökande. Det är där fokus ska ligga och det är de som är särskilt utsatta på arbetsmarknaden. Ett sådant arbete genomförde vi i Västerås under Fp:s ledning redan 2007/08 med goda resultat. Men Socialdemokraternas statsminister hade inga nyheter överhuvudtaget för denna målgrupp. Med tanke på att regeringen nu vill straffa företagen, straffa de som arbetar och de som anställer ungdomar kommer målgruppen partiet retoriskt vill stötta- att istället permanenta deras utanförskap utanför arbetsmarknaden. Hur statsministern konkret ska stötta kommunerna och de enskilda ungdomarna ska nås av regeringens prat är högst oklart. Regeringen har redan eller är på väg att överge 90-dagars-garantin, till och med de sk trainee-jobben har i princip raderats ut från regeringens budget.

Vänsterpartiet som leker oppositionsparti är i praktiken del av regeringsapparaten och idag gick V-ledaren till attack mot Bemanningsföretagen- även detta ett viktigt spår in för många ungdomar att faktiskt ta sig in i arbetslivet. Det gäller även många utrikesfödda som också generellt har det svårt att komma in i arbetslivet. Socialdemokraternas stora nyhet är en nationell samordnare- men i praktiken finns en sådan redan som arbetsmarknadsministern utsåg att leda en ny delegation som just har till uppdrag att underlätta statens och kommunernas arbetet för att lyfta ungdomsarbetslösheten. Denna regering har inte lagt ett enda förslag för att underlätta inträdet in i arbetslivet och när det gäller reformeringen av Arbetsförmedlingen som jag drivit i flera år har regeringen stoppat översynen. Därför har jag i riksdagen anmält Ylva Johansson till konstitutionsutskottet. En reformering av Arbetsförmedlingen är centralt i arbetet för bättre statlig arbetsmarknadspolitik.

Det som var omöjligt och konstigt för två år sedan är nu möjligt, mycket tack vare att Folkpartiet aktivt i kommuner och landsting, samt inom organisationen SKL drivit frågan om ungdomsavtal i syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Idag meddelade bl.a. genom SR att SKL och facket Kommunal att man är överens om ett jobbavtal för att locka ungdomar att söka sig till vård-och omsorgsyrket.

Jag tycker att detta är ett mycket positivt besked och min förhoppning är att dessa avtal sedan ska införas generellt eller åtminstone inom många fler sektorer på arbetsmarknaden. De siffror som Socialdemokraterna viftar med är upptrixade med alla heltidsstuderande gymnasieelever, men oavsett så har vi ett bekymmer och detta har vi i Folkpartiet Västerås arbetat med i flera år, inte minst under 06-10 när Fp hade kommunalrådsansvar för utbildning och arbetsmarknadspolitiken i staden.

Det viktigaste är att samhället identifierar de faktiska antalet ungdomar och sedan satsar på utbildning för att de ska kunna komma vidare, i samarbete sedan med företag, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Vuxenutbildning är här också ett mycket viktigt inslag som vi satsat stort på lokalt som nationellt genom yrkevux.
Detta avtal innbär 75% lön och det är för ungdomar mellan 19-25 år. Resterande tid sker vissa utbildningsinsatser. Folkpartiet har drivit detta nu i över två år- det är bättre att en ungdom har ett arbet än sitter hemma med bidrag eller lever på föräldrarna.

Parallellt med detta har vi i regeringen tagit initiativ till att utreda en undersköterskeexamen samt andra åtgärder inom utbildningsystemet för att öka attraktionen för vårdyrket och få fler ungdomar som söker sig dit, för helt klart finns det stor efterfrågan på arbetskraft inom denna viktiga sektor.

Hundra skillnader mellan Fp och M

#3 Arbetsmarknad/A-kassa

Folkpartiet libalerna driver frågan om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. I tider med skakig arbetsmarknad och varsel är det viktigt att enskilda har en beredskap och en försäkring som man kan falla tillbaka på utan att riskera att hamna i en svår ekonomisk situation. Allianspartierna är inte eniga i denna fråga- men i statsbudgeten för 2011/2012 fick vi igenom en skrivning om att utreda införandet av en obligatorisk A-kassa.

I Sverige är finns det olika typer av försäkringar exempelvis sjuksförsäkringen och den ska lösas ut när man blir sjuk och inte kan arbeta. A-kassan är idag frivillig och det innebär också att väldigt många inte har någon A-kassa att åberopa vid arbetslöshet. Folkpartiet anser att det är viktigt att fler är med och förebygger ekonomiskt utanförskap och att man tvingas vända sig till socialkontoret för att söka försörjningsstöd. I en sådan situation tvingas man också göra av med sparade pengar, sälja hus eller bilen innan man kan få ekonomiskt bistånd av en kommun.

Enligt uppgift är tusentals personer inte med i A-kassan och de högre avgifterna har i vissa fall lett till att färre ansluter sig. Tittar man på målgruppen ungdomar, som normalt har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden är majoriteten inte med i någon A-kassa och saknar därmed ett skyddsnät vid arbetslöshet.

Återstår att se vad Socialförsäkringsutredningen kommer fram till i just denna del. Socialdemokraterna lär främst bevaka fackets roll, Moderaterna är tveksamma och menar att frågan är komplicerad. Jag tycker att Fp ska fortsätta driva denna fråga, detta är en principiell fråga kring hur vi säkrar trygga försäkringar inte bara nära människor blir sjuka utan också när de blir arbetslösa- då ska inte socialbidrag vara förstahandsalternativet för att ställa om till ett annat jobb eller studier. Fp anser att enskilda ska vara med a-kassan, att den bör vara obligatorisk, för att på sikt minska samhällets utgifter för arbetslöshet via sociala kostnader.

Fp driver vidare frågan om avgifterna till A-kassan, där vi vill se en ny förändring, det meddelade Jan Björklund i Almedalen i somras, bl.a. i SR. I helgen öppnade Anders Borg för en ompositonering i denna del.

Hundra skillnader mellan Fp och M

#2 Arbetsmarknad/ungdomsarbetslöshet

Sverige har ett stort problem med ungdomsarbetslöshet. Detta har varit ett bekymmer oavsett regering. Dagens statistik är dock problematisk i den meningen att även heltidsstuderande gymnasieelever ingår som arbetssökande. Detta ger inte en rättvis bild av den faktiska målgruppen ungdomar under 25år som inte har någon utbildning eller sysselsättning. Det är dessa ungdomar vi måste identifiera i varje kommun och stötta nationellt som lokalt för att erbjuda stöd. Stödet får inte vara av typen att det bidrar till att de fastnar i de offentliga program och hamnar i ett långvarigt bidragsberoende. Det viktigaste är att ungdomar erbjuds kompletterande utbildning för att stärka sina chanser till ett arbete.

Folkpartiet driver några centrala frågor som vi anser är helt avgörande för att förebygga ungdomsarbetslöshet; vi vill fortsätta utveckla gymnasieskolans yrkesprogram, lärlingsutbildningarna måste bli bättre och samarbetet med företagen kan bli bättre. Vi håller på att utreder förslag om ett lärlingsanställningsavtal som gör det möjligt att anställa en lärling på ett företag parallellt när man studerar på gymnasieskolan. Fp har också i regeringen nyligen drivit igenom ett särskilt uppdrag till Skolverket att inom ramen för yrkesintroduktion erbjuda kortare utbildningar för de tusentals ungdomar som inte är behöriga att läsa på nationellt program 0ch som inte bedöms ha kvalificera in sig där eller kanske inte har detta som mål utan- vill efter en kort kurs testa sina möjligheter på arbetsmarknaden.

Folkpartiet har i kommuner och landsting lanserat och motionerat om att införa ett ungdomavtal med en ingångslön som är anpassad för ungdomar upp till 20-23 år beroende på hur deras utbildning ser ut och vad branschen bedömer att de kan. Ingångslönen kan tex motsvara 75% av en avtalsenlig lön och är ett initialt erbjudande i syfte att komma in i arbete. Folkpartiet driver detta på olika håll i landet men på nationell nivå har förslaget hittills inte vunnit tillräckligt brett stöd, exempelvis av Moderaterna.

Samtidigt menar Moderaterna att de anser att arbetsmarknadsfrågan är viktig och att Sverige behöver vidta åtgärder för att som man kallar det ”sänka trösklarna in” på arbetsmarknaden. Jag vill gärna att M och andra partier konkretiserar vad man menar med ett sådant uttalande. Inte heller S för den delen har presenterat ngt altrernativ utan nöjer sig med att säga nej till ungdomsavtal/ungdomslöner. Vissa debattörer menar att Fp:s förslag innebär en sänkning av lönen. Detta är direkt felaktigt- dessa ungdomar som vi diskuterar har ingen lön idag, de lever på sina föräldrar eller på försörjningsstöd till exempel.

Utbildningspolitiken håller vi på att reformera men arbetsrätten måste ändras också om vi effektivt och snabbt ska kunna ge fler ungdomar en chans att komma in på arbetsmarknaden. Jag hoppas att fler partier, fackförbund och branschen stöttar Fp-förslaget.

Skolstart och skoldebatten är igång igen. Nu vill Byggnads att alliansregeringen ska återinföra mer teori på gymnasieskolans yrkesprogram så att eleverna automatiskt blir högskolebehöriga. Andra debattörer menar att det är föräldrarna som vill att barnen väljer en högskolebehörighetsgivande kurs och Socialdemokraterna menar att regeringen sänker kraven på de nya yrkesprogrammen. Ibrahim Baylan (s) har varit borta från skolpolitiken i flera år, men gjorde under våren comeback som skolpolitisk talesperson.

Baylan hävdar att regeringen sänker kraven. Faktum är att i och med den nya gymnasieskolan har vi lämnat den kravlösa grundskolan och nu ställs det krav på minst åtta godkända betyg för att börja på ett yrkesprogram och tolv för att komma in på ett studieförberedande program. I kammardebatten före riksdagens sommaruppehåll ställde jag frågan till Baylan varför hans parti vill sänka intagningen eftersom Socialdemokraterna motionerat om att det ska vara samma krav, dvs. åtta ämnen istället för tolv, Baylan svarade inte. Därför är det anmärkningsvärt att dess skoltalesman fortsätter sprida det felaktiga i att regeringen sänker kraven. Baylan uttalar sig också i Aftonbladet att regeringens politik är fel.

Grundskolan är vår största utmaning idag och det är där kvaliteten och resultaten måste höjas, eftersom den direkt påverkat eleverna förutsättningar att klara av en gymnasieutbildning. Socialdemokraterna tycker uppenbart att det är finare att läsa ett studieförberedande program trots att många av de eleverna aldrig läser vidare på högskolan. De som söker yrkesprogram och lärlingsutbildning har målet att bli anställningsbara och redan i den tidigare gymnasieskolan lämnade allt för många ungdomar dessa program utan ett slutbetyg. Många ungdomar fick ändå arbete, men trots studentmössa hade många i sitt kuvert ett dokument som visade att man inte hade en fullständig godkänd gymnasieutbildning.

Varför inser inte Socialdemokraterna detta och varför är det viktigt att tvinga in eleverna i en teoretiserad mall där många lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg? Är det inte bättre att strukturen består av mer inslag av karaktärsämnen och praktiska moment med direkt anknytning till arbetslivet så att ungdomar blir bättre förberedda för arbetslivet? Det har också i debatten förekommit att regeringen stänger dörrarna. I och med att vi infört en rättighet att läsa in en högskolebehörighet efteråt inom vuxenutbildningen har möjligheterna aldrig varit större än idag. Sverige borde blicka ännu mer mot utbildningarna i Nederländerna, Danmark och Tyskland där det är naturligt att göra tidiga val och inriktade mot olika yrken. Folkpartiet vill stärka arbetslivskopplingen och höja statusen och kvaliteten på yrkesprogrammen, precis som vi gjort med den nya Yrkeshögskolan som visat sig väldigt efterfrågad av branschen. Dessa länder har också en mycket lägre ungdomsarbetslöshet som är relevant när vi planerar gymnasieskolans upplägg. Socialdemokraternas gymnasieskola var ett stort misslyckande både med det stora Individuella programmet och att yrkesprogrammen blev utslagningsmaskiner för många ungdomar rakt ut i olika arbetsmarknadsprogram. Trots detta fortsätter oppositionen att driva denna linje- å andra sidan innebär det att väljarna får ta ställning till två tydliga alternativ inför valet 2014 när det gäller Folkpartiets respektive Socialdemokraternas skol-och arbetsmarknadspolitik.

Det är tröttsamt av både de stora politiska partierna och medierna att valsa runt med sifferexercis. Precis som med skolresultaten ser det väldigt olika ut i kommunerna och nationellt om man vill generalisera. Något enklare är det med ungdomsarbetslösheten, det finns statistik som tar in alla heltidsstuderande gymnasieelever och det finns riktig statistik vid Arbetsförmedlingen som räknar in 18-24-åringar som är arbetssökande och direkt, alltså nästa dag kan ta ett ledigt jobb som de erbjuds. Arbetet mot ungdomsarbetslösheten är en av våra viktigaste utmaningar för Folkpartiet vid sidan av skolans resultat. Det har allt sedan jag blev aktiv i Fp Västerås 2002 varit våra främsta frågor som vi arbetat med hela tiden, inte minst på lokal nivå. Jag hade också förmånen 2006-2010 att vara ansvarigt kommunalråd för utbildning och arbetsmarknad. Det görs ett aktivt arbete i många kommuner och många kommuner satsar på bra avtal med Arbetsförmedlingen men också på egna verksamheter inom arbetsmarknadsområdet och vuxenutbildningen. De höga nivåer som vi har idag i Västerås för arbetsmarknadspolitiska insatser och vuxenutbildning infördes under min tid som kommunalråd.

Men fokus måste fortsatt vara på att förebygga utslagning och avhopp från gymnasieskolan och behovet av att i efterhand lappa och laga. Ungdomsarbetslösheten är ett problem men inte lika svart som S-företrädare påstår i riksdagens kammare, för i vissa kommuner sjunker ungdomsarbetslösheten, medan den ökar i andra kommuner. Dels pga av fel utbilding, dels på grund av ofullständig utbildning men också pga av det osäkra arbetsmarknadsläget. Min bild är att vid sidan av kommunernas insatser och statens satsningar på yrkexvus och Yrkeshögskolan så finns det idag stora möjligheter för ungdomar att få stöd och utbildningsinsatser, tyvärr väljer inte alla ungdomar som skulle behöva detta att tacka ja. Istället för att tjafsa om siffror är det viktigt att varje kommun sitter och benar ut vilka som faktiskt sitter hemma och inte erbjuds ngt och de som inte har en utbildning och riskerar ett långt bidragsberoende. Detta är den riktiga ungdomsarbetslösheten men få verkar vilja fokusera på rätt målgrupp utan väljer att förenkla och uttala sig med felaktigt underlag.

Utöver reformeringen av skolsystemet som Fp och regeringen precis påbörjat (hösten2011) vill vi från Fp införa ungdomsavtal med lägre ingångslöner initialt. Detta kritiseras av alla från det rödgröna lägret och Kommunal, men alternativa, konstruktiva lösningar lyser med sin frånvaro. Den typen av debatt löser inte problemet: de ungas utanförskap på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna passar idag på att demonstrera och hålla tal runt om i landet. För att försöka lyfta skolan lite i Västerås kom mit utskottskollega i riksdagen Mikael Damberg (s) till Västerås och höll sitt 1a maj-tal. VLT rapporterar om löften om satsningar på utbildning.

Jag känner igen detta från Socialdemokfraterna- de pratar gärna om skolan ibland men leverar inte – inför valet 2010 valde de att lova 50 miljoner ytterligare- inte till skolan där dessa resurser skulle behövs- utan mot ungdomsarbetslösheten- som om 50mkr skulle lösa ungdomsarbetslösheten i Västerås och Sverige. För övrigt kan jag avslöja att efter att S åter sitter vid makten i Västerås så har jag varken sett ytterligare 50mkr till arbetsmarknadspolitíken inte heller mer pengar till det sk. Kunskapslyftet de lovade ungdomar som länat gymnasiet utan slutbetyg- men här finns egentligen inget nytt- alla ungdomar och vuxna som sökte vuxenutbildning tidgare fick också studera inom vuxenutbidningen.

Det är dags för S att ompröva sin skolpolitik- tyvärr har de fastnat i insatser på alla unga som lämnar gymnasiet utan slutbetyg istället för att långsiktigt fokusera på hur man ska göra för att minska antalet elever som lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg och tillräckliga kunskaper-här är det en skillnad mellan Folkpartiet och Socialdemokraterna i vår ansats, vi arbetar förebyggande, S fortsätter sina brandkårsutryckningar.