Problem med snälla betyg i skolan

Läser på DN debatt att gymnasieelevernas kunskaper i matematik är ett bekymmer, att en studie visar att de inte klarar av matematikuppgifter från grundskolans tidigare år. Artikelförfattarna Christian Bennet och Madeleine Löwing lyfter upp ett stort bekymmer som många av oss kunnat följa och notera under många år. Man hänvisar också till att detta problem funnits i decennier och att det har gjorts otaliga satsningar sedan 1980-talet för att vända detta. De skriver avslutningsvis att Folkpartiet och regeringens matematiklyft, där vi satsar 650 miljoner kronor över en tre-årsperiod kan påverka utvecklingen positivt genom fortbildning. Lärarnas undervisningsmetoder och insatser i klassrummet behöver fokuseras på och utvecklas.

Just matematik har visat sig vara ett ämne där många elever inte klarar målen. Några förklaringar är obehöriga ämneslärare, mycket eget arbete, ej lärarledd undervising samt för mycket fokus på matematikboken som inte heller är anpassad enligt många forskare som uttalat sig  i denna debatt. Där är det viktigt att professionen agerar. Vi har infört tidigare betyg, vi har infört tydligare kunskapsmål som ska uppnås i skolan och vi har satsat stora resurser på att höja basfärdigheterna. I ett första steg 900 miljoner i statliga bidrag 2008-2012 genom en läsa-skriva-räkna-satsningen och sedan 2013 –2016 650miljoner i en statlig satsning på fortbildning och utveckling av didaktik och klassrumsundervisningen.

Vårt beslut att kartlägga lärarnas kompetens, införa krav på behörighet är mycket central. Vi måste också ställa krav på ämnesbehörighet- det är ingen hemlighet att en stor andel undervisar i matematik i landet utan ämneskompetens. Det är heller inget konstigt eftersom den förra S-regeringen inte ställde några krav nationellt för att få undervisa. Nu ändrar vi på detta.

Det är också viktigt att den nya lärarutbildningen får genomslag och att lärare i förskolan och lågstadiet faktiskt behärskar matematik som ämne när de undervisar eller gör vissa uppgifter i förskolan.

Parallellt med detta och tyvärr inget som nämns i debattartikeln är att en konsekvens av detta och en förklaring till DN-artikelns rubrik- är att lärare sätter för snälla betyg- godkänner elever trots att de egentligen inte uppnått kraven i kursplanen. Detta är ett mycket stort problem som påverkar elevernas resultat och genomströmning i gymnasieskolan,. tex avhoppsfrekvensen men också att de inte får den stöd de egentligen skulle ha om de hade kommit till gymnasiet med sina faktiska resultat och betyg. Lärarkåren och Skolverket måste göra mer här för att eliminera de snälla betygen.

 

SKL har länge bidragit till att sänka läraryrkets status

Ikväll debatterar Folkpartiets partiledare, utbildningsminister Jan Björklund mot Åsa Romson (mp). Temat är skola och hur vi ska höja läraryrkets status men också hur vi ska fortsätta öka intresset och locka behöriga, duktiga och lämplade studenter att söka in på lärarutbildningen. Siffror från hösten 2013 och 2014 visar att Folkpartiets påbörjade reformer bl.a. ny lärarutbildnig, återinförande av stadieindelningar och mer fokus på ämneskompetens smått börjar bidra till att intresset ökar. Av de behöriga sökande så noteras 3000 studenter som antagits till lärarutbildningen. Regeringen och Jan Björklund fortsätter lyfta denna som en av de viktiagaste i skoldebatten för att vända skolans resultat. Jag delar den analysen. Det kommer att ta några år innan lärarna på den nya utbildningen kommer ut i klassrummen och börjar undervisa.

Jag hoppas att lärarnas roll i klassrummet fortsätter vara i fokus för att det är avgörande för resultaten. Lika viktigt är rektorernas och lärarnas arbetsmiljö och villkor. Här måste man dyka ner i varje skola och kommun för att undersöka situationen. Jag och Folkpartiet i Västerås har uppmärksammat detta länge och under våren har vi lagt flera initiativ för att lyfta lärarnas dåliga arbetsmiljö i Västerås, bl.a. en fråga till kommunfullmäktige som förhoppningsvis kommer upp på torsdagen den 10 april. Ansvarig politiker från Vänsterpartiet ska få svara för den politik de rödgröna fört denna mandatperiod – samtidigt som Lärarförbundets lokala avdelning överväger att anmäla staden till Arbetsmiljöverket. Detta är en situation som kräver åtgärder  nu, tex se över skolans behov av kringsresurser.

Sveriges kommuner och landsting som är arbetsgivare går nu ut och vill ”lyfta fram läraryrkets goda sidor” – sent ska syndaren vakna! SKL företräder de offentliga huvudmännen centralt som är lärarnas arbetsgivare. Det är de som under decennier misskött sin lönepolitik. Däremot är det positvt att det centrala avtalet som slöts senast utgjorde ett viktigt steg i löneutveckling för lärarnas löner. Jag tror på lokala prioriteringar och ökad individuell lönseättnig- detta har vi i Fp Västerås drivit under många år. Vid årsskiftet stoppade de rödgröna den extra lönesatsningen på lärarna. Vi gör en annan prioritering i vårt handlingsprogram och kommande  budget inför valet 2014. Lärarlönerna är prioritet i vår budget sedan valåret 2010.

SKL har länge aktivt bidragit till att läraryrket sjunkit i status, lärarlönerna är en del. Arbetsvillkoren och förutsättningarna en annan. Att SKL nu skriver att man vill att lärarna ska vara ledare i klassrummet är nästintill en sensation från ett förbund som ett tag förordade att lärare som begrepp skulle fasas ut. Folkpartiets krav på lärarlegitimation och behörighetskrav börjar nu genomföras i landet. Under många år fanns det ett kompakt motstånd i SKL mot nationella regleringar av behörighetskraven. Detta är direkt negativt för läraryrkets status, synen på skola och lärare som professionell utbildad pedagog. Det verkar eventuellt pågår en tillnyktring i SKL-organisationen. Självklart har denna aktiva politik från SKLs huvudkvarter också bidragit till decennier av låga löner, vikarier som hoppar in och ut, obehöriga som anställs etc. Vem vill med dessa signaler bli lärare? Om vi ser en tillnyktring från SKL:s sida är för tidigt att sia om.

 

Pengar löser inte skolans resultat

Följer både den nationella och lokala skoldebatten i många kommuner. Helt klart är resultaten i många kommuner eller i vissa skolor inom kommunen inte tillfredsställande. Folkpartiet anser att skolans ska prioriteras, även resursmässigt. Men till skillnad från andra partier som bara vill anslå ”mer resurser” så tror jag inte att mer pengar i sig löser skolans problem. Resurser behövs för att höja lärartätheten, men inte hur som helst. Det är behöriga och ämnesbehöriga lärare som ska bemanna våra skolverksamheter. Resurser ska innan de läggs på mindre klasser i första hand gå till speciallärare och stödfunktioner omkring lärarna som många kommuner bantat bort i besparingstider. Detta har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gjort i min hemkommun Västerås. Jag har ett antal gånger kritiserat detta i kommunfullmäktige. Bakgrunden är att de rödgröna lägger på nya krav på förskolor och skolor utan att anslå extra pengar. De skriver i budget att de vill minska klasserna men lägger inga extra pengar på det osv. Detta är inte en hållbar skolpolitik. I nästa vecka ställer jag en fråga till ansvarigt V-kommunalråd om vad hon tänker göra kring lärarnas arbetsmijö i Västerås som bara blivit sämre.

I Västerås fall har jag drivit följande främst: ta reda på vart skolpengen idag tar vägen- avslag på motionen av de rödgröna. Se över resursfördelningssystemet för att resurserna ska hamna rätt- avslag från de rödgröna. Satsa på högre lärarlöner. Här fick vi delvis igenom en tillfällig satsning 2012/2013. Vid årsskiftet meddelade de rödgröna att satsningen på högre lärarlöner upphör. Folkpartiet går till val i sitt program på att återuppta en lärarlönesatsning vid sidan av de karriärtjänster vi drivit igenom nationellt i regeringen.

Skolan behöver i vissa kommuner mer resurser. I många kommuner är utmaningen främst att se till att skolpengen hamnar rätt. Utifrån PISA/OECD-rapporterna så ser vi att de länder som kommer i topp lägger mindre pengar på skolan. Detta indikerar att vår främsta uppgift är att ställa kunskapskrav, följa upp skolans och elevernas prestationer och sätta in rätt stöd. Vi måste också ställa krav på ämneskompetens hos lärarna. Detta kan också kosta pengar men är centralt för att vända resultaten.

Nu är det drygt 5 månader kvar till valet. Partiernas utspel om mer pengar kan i vissa fall stötta skolans utveckling men fokus ska i första hand ligga på kvalitetsarbetet och kunskapsuppdraget och där kan vi göra mycket mer utanför de just ekonomiska besluten.

Pengar löser inte skolans resultat, dvs att bara anslå generella resurser till skolan med risk att de hamnar i svarta hålet. Vissa satsningar måste göras vilket självklart kostar pengar tex fortbildning, anställa speciallärare och satsa på lärarlöner. Här är vi beredda att prioritera- lokalt som nationellt.

 

Det finns inget alternativ till Folkpartiets skolpolitik

Utbildningsutskottet behandlade idag betänkande Skolväsendet som omfattar ett antal centrala skolpolitiska frågor och reformer som ledamöterna i Sveriges riksdag har motionerat om. Utskottet behandlar frågor som fristående skolor, nationella prov, frågan om resursfördelning etc. Det framkommer tydligare än någonsin hittills i debatten- att de tre rödgröna oppositionspartierna inte är överens. Skolfrågan är en av de absolut viktigaste frågorna inför valet i september och alternativet till Folkpartiet och regeringen går inte att finna idag.

Socialdemokraterna, som röstat emot samtliga Folkpartiets reformer i riksdagen turnerar Sverige runt och menar att de vill behålla vår skolpolitik. Detta är intressant med tanke på SvD Sifoundersökning igår. De rödgröna röstade på tre olika sätt i frågan om lärarlegitimationsreformen- den absolut viktigaste för att höja kvalitetsnivån och kraven på de som undervisar våra elever i skolan. Kraven på vilka som ska benämnas lärare skiljer sig tydligt inom oppositionen. Socialdemokraterna ogillar vår gymnasiereform från 2011 och trots att eleverna först tar studenten efter den nya strukturen sommaren 2014 har man redan motionerat ett par tre gångar om att riva upp gymnasieskolan. Ibrahim Baylans turnerande är ett spel för gallerierna- budskapet han vill få ut är att de inte vill ändra så mycket i regeringens skolpolitik, exempelvis när det gäller betygsreformen från 2012 där eleverna nu ges betyg redan från år sex. Även detta röstade de rödgröna partierna emot. Att Socialdemokraterna påstår en sak ute på sina turnéer överensstämmer inte med retoriken i kammarens debatter och deras faktiska ställningstaganden.

Det är allvarligt att man trycker på röda knappen i kammaren för att utåt säga att man är för exempelvis de tidigare betygen i högstadiet. Men att Socialdemokraterna hattar i sina åsikter innebär det inte att de rödgröna är överens- de är varken överens om betygen, friskolorna, lärarlegitimationen eller skollagen. Hur en sådan skolpolitik ska formuleras vid ett eventuellt maktskifte är oklart. Folkpartiet och regeringen genomför den största omläggningen av svensk skolpolitik, reformer som började genomföras 2011/2012. Varje vecka kräver oppositionen detaljreglering av skolan, ibland ända ner på klassrumsnivå eller löneanslag- trots att vi sedan ett S-beslut 1989 har en kommunaliserad skola.

Folkpartiet driver frågan om att staten ska ta hela ansvaret för skolan, men i avvaktan på detta är det huvudmännen som ytterst är ansvariga för hur resultaten ser ut i S-styrda Göteborg eller S-styrda Västerås där resultaten och kvaliteten sjunker i skolan. De nationella reformerna och satsningarna är viktiga, men de övertar inte huvudmannens ansvar för lärarnas och rektorernas villkor. Detta kräver isåfall ett nytt beslut i Sveriges riksdag.

Liknande tema, SvD Ledare

 

Vårbudget- vad säger Socialdemokraterna egentligen?

Folkpartiet och allianregeringen har nu presenterat vårbudgeten; några besked är att vi dels omfördelar 700mkr till drift och underhåll av tåg, men också satsningar på fler platser inom högskola och yrkesinriktad gymnasieutbildning inom vuxenutbildningen. Att fortsätta moverka arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten (den faktiska!) är vårt mål. Men också fortsätta satsa på kvalitet i skolan, ex inom yrkes-och lärlingsutbildningen.
Mot detta står Socialdemokraterna i kammaren, i lokala medier i VLT och SR Västmanland tec och påstår saker som inte är sant.

Tex att vi inte satsar på skolan. Statens satsning på forskning har aldrig varit större. När det gäller vuxenutbildningen så ska våra prioriteringar justeras utifrån konjunkturen- eftersom läget är bekymmersamt i ekonomin är det rimligt att vi ökar antalet platser. Det gäller också platser vid Yrkeshögskolan, men i första hand yrkesvux inom vuxenutbildningen.
Socialdemokraterna lovar att ingen undgom ska vara arbetslös mer än 90dagar. Detta är ett fullkomligt märligt besked- ingen politiker kan garantera ungdomar ett arbete inom 90dgt, inte ens Socialdemokraterna. Arbetsförmedlingen har resurser men det är att förebygga ungdomsarbetslöshet som är vår uppgift, inte parkera ungdomar inom AF:s system.

Socialdemokraterna påstår felaktigt (medvetet i debatten, ex förra veckans kammardebattom gymnasieskolan) men också i SR Västmanland (Pia Nilssons debatt igår) om vårbudgeten mot en m-ledamot att vi inför ettåriga gymnasieutbilningar. Detta är inget annat en en lögn.
Utbildningsutskottet och regeringen har beslutat om att ersätta IV med fem särskilda program; ett av dessa är yrkesintroduktion för elever som inte är behöriga till gymnasieskolan. Det är inom ramen för detta som kurser kan variera i olika längd och vårt förslag är att elev efter vissa yrkeskurser får ett bevis. Dessa elever kan få ett arbete, men flertalet kommer att studera vidare inom vuxenutbildningen. Precis som jag sa i mitt anförande; Socialdemokraterna har inte ett enda förslag för dessa elever som årligen hoppar av gymnasiet, tvärtom är det enda besked socialdemokratiska företrädare kan ge samt (v) att utbildningen ska vara på tre år samt ge högskolebehörighet.

 

Bra besked om jobbavtal för ungdomar

Det som var omöjligt och konstigt för två år sedan är nu möjligt, mycket tack vare att Folkpartiet aktivt i kommuner och landsting, samt inom organisationen SKL drivit frågan om ungdomsavtal i syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Idag meddelade bl.a. genom SR att SKL och facket Kommunal att man är överens om ett jobbavtal för att locka ungdomar att söka sig till vård-och omsorgsyrket.

Jag tycker att detta är ett mycket positivt besked och min förhoppning är att dessa avtal sedan ska införas generellt eller åtminstone inom många fler sektorer på arbetsmarknaden. De siffror som Socialdemokraterna viftar med är upptrixade med alla heltidsstuderande gymnasieelever, men oavsett så har vi ett bekymmer och detta har vi i Folkpartiet Västerås arbetat med i flera år, inte minst under 06-10 när Fp hade kommunalrådsansvar för utbildning och arbetsmarknadspolitiken i staden.

Det viktigaste är att samhället identifierar de faktiska antalet ungdomar och sedan satsar på utbildning för att de ska kunna komma vidare, i samarbete sedan med företag, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Vuxenutbildning är här också ett mycket viktigt inslag som vi satsat stort på lokalt som nationellt genom yrkevux.
Detta avtal innbär 75% lön och det är för ungdomar mellan 19-25 år. Resterande tid sker vissa utbildningsinsatser. Folkpartiet har drivit detta nu i över två år- det är bättre att en ungdom har ett arbet än sitter hemma med bidrag eller lever på föräldrarna.

Parallellt med detta har vi i regeringen tagit initiativ till att utreda en undersköterskeexamen samt andra åtgärder inom utbildningsystemet för att öka attraktionen för vårdyrket och få fler ungdomar som söker sig dit, för helt klart finns det stor efterfrågan på arbetskraft inom denna viktiga sektor.

 

Dags att påminna om varför vi sjösatte en ny gymnasiereform

Idag arrangerar vi i riksdagens utbildningsutskott en öppen hearing som sänds på riksdagens webb-tv och sedab i SVT Forum. Det är ett intensivt program om två timmar och många inbjudna talare från skolvärlden som är ombedda att göra korta inspel till oss i utskottet- temat är gymnasiereformen som trädde ikraft så sent som hösten 2011. Det vill säga det är inte seriöst att egentligen dra några vetenskapliga slutsatser av hur reformen. Men det är av intresse att lyssna in hur olika aktörer ser på reformen.

Det är inte aktuellt att göra några förändringar i gymnasieskolan, reformen är inte nog inte ens fullt genomförd i vårt avlånga land med 290 kommuner. Även om den formella strukturen är sjösatt så uppstår fortfarande trassel med vissa program eller samverkan med företag eller elevernas rätt att erbjudas en arbetsplatsförlagd praktik som del i utbildningen.
Det ska bli intressant att ta del av de olika rösterna. Facket lär ha nya önskemål och vissa politiska partier kanske också vill gå in nu och justera- av det jag hört hittills i debatten vill åtminstone S och V tillbaka till den gamla gymnasieskolan. Problemet med detta är att ett stort antal elever kom till gymnasiet med dåliga förkunskaper och alla tvingades läsa teoretiserade inriktnigar, oavsett om man läste studieförberedande eller yrkesutbildningar. En tredjedel av eleverna slogs ut genom avhopp och många lämnade gymnasiet efter 3-4 år utan slutbetyg.

För Folkpartiet är detta inget alternativ-mitt i detta medial brus får vi inte glömma bort varför Fp och regerigen utredde en ny gymnasiereform och sjösatte den som sent som hösten 2011. Orsaken var just stora kvalitetsbrister, stora elevavhopp samt yrkesutbildningar som inte förberedde eleverna som gick yrkesprogram att komma ut i arbetslivet. Därför har vi lagt om gymnasieskolan och skärpt kraven.

 

Riksdagen startar med partiledardebatt

Efter juluppehåll samlas riksdagen idag igen i Stockholm. Partiledarna startar vårens session med att debattera. Min förhoppning är att utbildning och arbete ska vara Folkpartiets fokus, men också lyfta de stora utmaningar vi ser inom vårt andra ministerområde, integrationspolitiken och förmedla det komplexa men också visa på hur vi som liberaler i regeringen vill utveckla och lösa dessa hinder som vi identifierat för att människor ska kunna komma ut i arbetslivet. Ungdomsarbetslösheten är ytterligare en sådan utmaning- här krävs det inte bara lägre arbetsgivaravgift utan även införandet av ungdomslöner motsvarande 70-75% av en lön för att få in ungdomarna på arbetsmarknaden. Det finns också andra arbetsrättsliga delar som kan underlätta för unga och vuxna att komma in, men det akuta är ungdomarna. Medveten om att grunden för denna problematik är att en stor andel av de arbetslösa ungdomarna inte har slutbetyg från gymnasiet, detta har vi lyft och presenterat en ny skolpolitik som ständigt attackeras från vänstern, socialdemoktratin men även från Miljöpartiet.

#8 Hundra skillnader mellan Fp och M
Återstår att se om Moderaterna kommer med några nyheter, kanske något nytt inom försvarspolitiken där Folkpartiet haft en annan ståndpunkt i försvaret av Gotland eller varför inte Folkpartiets utrikespolitiska kritik mot M i frågan om att kräva att Syriens regim ska ställas inför internationll rätt när det gäller de ansvariga?

Vad S-gruppledaren i riksdagen kommer att leverera; här finns ju en uppenbar konflikt mellan S-partiet och ”LO-partiet” i fråga om välfärden och vinstuttag och därmed synen på valfrihet och alternativ. Intressant blir det.

Vad Åkesson kommer att leverera vet jag inte, men sannolikt så lär han ta upp invandringspolitiken, men vid ngn partiledardebatt så gjorde han inte det, måste vara en del av hans taktik att inte bara framstå som enfrågeparti- men de flesta vet att 99% av hans utspel rör just invandringspolitkiken, inte integrationspolitiken och hur vi ska lyckas med det. Här har Folkpartiet mer att bidra med.

 

Fp säkrar högstadieverksamhet på Bäckby

Hundra skillnader mellan Fp och M

#6 Skola/stadsdelsutveckling av Bäckby i Västerås

Kommunfullmäktige i Västerås hade en debatt med anledning av budgetavstämningen för 2013. Till skillnad från budgetbeslutet i juni tillkom det extra statsbidrag att fördela ut samtidigt som vi ser ökat behov av insatser för att dämpa underskottet inom hemtjänst och vården. Det viktigaste för Fp är att vi fick gehör för ytterligare 12,5mkr i extra lärarlönesatsning för 2013, utöver det centrala läraravtalet. Men vårt mål var 15mkr + 5, totalt 20.

Den stora debatten blev ändå kring vår överenskommelse där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet accepterat ett Fp-förslag om sammanslagning av Sofiaskolan, Bäckbyskolan och Hällbyskolan som jag aviserade i somras. Detta blev nu klubbat och debatten blev tydlig mellan Fp och M. Vi satsar mer på stadsdelsutveckling, vi löser inte utmaningarna i området om vi avvecklar skolverksamheten. Vi löser inte stadens totala lokalproblem med en höghstadieavveckling- som egentligen var Moderaternas ursprungsförslag, men det ville man inte prata högt om igår. Med Fp:s förslag behåller vi en högstadieskola i området och vi löser det akuta problemet sedan 2009 med Sofiaskolan för elever med autism.

Vi kommer ställa höga kvalitetskrav och ha skolverksamheterna på Bäckby under lupp. Skolans resultat är inte tillfredsställande, men det är 5-6 enheter som har samma problem i Västerås, det andra är elevunderlaget, att många är nyanlända och har kort tid i Sverige. Oavsett ska vi ställa tuffare krav på lärarnas kompetens och en skolledning som fokuserar på kunskapsresultaten och inte enbart på allt runt omkring i området.

Med Fp:s förslag som nu blivit det faktiska beslutet bidrar vi dels till färre lokaler, dels till ökad fokus på kunskapsuppdraget- dels att bidra till en fortsatt utveckling av stadsdelen Bäckby- ett arbete som vi tog inititiv till i mars 2009. Till skillnad från de andra partierna i stadshuset har det faktiska intresset att göra aktiva, uthålliga insatser i området Bäckby inte varit så stort. Men för oss är skola och integration/arbetsmarknad det viktigaste sättet att bryta utanförskapet, öka delaktigheten och bidra till trygga områden i hela Västerås. Likt vårt engagemang för skolan och högre lärarlöner kommer vi fortsätta verka för att Bäckby ska utvecklas.

 

Studiebesök i Finland

I söndags reste jag till Finlands huvudstad Helsingfors för att under hela måndagen diskutera det finska skolsystemet med Helsingfors stad, men också besöka några verksamheter inom utbildnings-och arbetsmarknadsområdet. Jag studerade särskilt ngt som heter läroavtal som upprättas mellan arbetsgivare och lärlingen, det kan erbjudas redan direkt efter grundskolan, men vanligast under gymnasiet eller direkt efter gymnasiet. Skillnaden mot det delvis svenska systemet är att villkoret är att arbetsgivaren i praktiken lovar en anställning och ger lärlingen en lön, första året runt 80%. Finansiering av utbildningen står staten för via kommunen som också är de som beviljar antal platser och beslutar om vilka arbetsgivare som ska få ekonomiskt stöd. Kommunens utbildningsinspektörer är också de som med stöd av branchgrupper följer upp kvaliteten och har dialog med handledarna på enheterna, ex en förskola.

Det som är mest intressant i Finland, utöver deras resultat är den kompakta uppslutningen bakom lärarna. Unga som äldre uppskattar lärarnas insatser och ungdomar är stolta att förmedla att de är lärare. Lönerna ligger inte så mycket högre än de svenska lönerna, även om vi i Sverige aktivt arbetar för högre lärarlöner, både genom kommunala prioriteringar som Fp och regeringens satsning på karriärsteg i skolan för högre löner. Söktrycket i Finland till lärarutbildningen är 10-11 per plats i Sverige 1,2 sökande per plats. Politiken i Finland och allmänhetens gemensamma uppskattning bidrar förstås till att lyfta läraryrkets status.

I Sverige gör vi många försök, men vi måste också diskutera de sjunkande resultaten och lärarnas ansvar i skolan, det är ofrånkomligt. De båda lärarfacken har ett större ansvar än andra att förmedla och skapa intresse för läraryrket, här finns mycket mer att önska än de utspel facken gör idag inte minst i media som ensidigt nästan fokuserat på lärarlönerna.

Finlands skolsystem är lite krångligt men mycket mer individuellt anpassad för elevernas intresse som motiverar de att slutföra en utbildning. Statusen på de yrkesförberedande utbildningarna står högt och i Finland finns inte den svenska debatten om huruvida yrkesprogram ska ge högskolebehörighet eller inte. Sverige borde i detta avseende titta ännu mer på både Finland och Nederländerna samt Tydskland för att kvalitetssäkra lärlingsutbildningarna. I detta perspektiv är de svenska socialdemokraterna rätt ensamma när de fastnat i sin gamla strikt jämlikhetsbaserade politik i den meningen att alla ska läsa exakt efter samm upplägg och bli akademiker.

Men Sverige har kommit, trots våra stora utmaningar med integrationen, mycket längre när det gäller erfarenhet att ta emot nyanlända elever och vuxenstuderande. Här fick jag höra att även Finland börjar inse att de måste anpassa sina utbildningar och att detta ställer krav på deras skolsystem som inte haft någon beredskap tidigare. Helsingfors ser även utmaningar när det kommer till resultaten och behovet av nya läroplaner. Det var en mer nyanserad bild av läget i Finland än den vi ofta själva refererar till. Oavsett så är deras skolresultat och lärarkompetens imponerande!