Skolverkets rapport om erfarenheterna med den gymnasiala lärlingsutbildningen kommenteras idag i olika medier. En av rapporterns slutsatser är att många elever hoppade av, en annan att av de som gick utbildningen erbjöds ungdomarna jobb direkt efter studierna.

Med tanke på den kanonad av kritik från de rödgröna partierna, inte minst Socialdemokraterna, men också delar av lärarkåren och Studie-och yrkesvägledarna är jag inte alls förvånad över detta utfall.

Under hela försöksperioden 2008-2010 och sedan riksdagen beslutade om att permenanta detta från läsåret 2011/2012 har reformen kritiserats. Huvudkrtiken är att denna utbildning ”sänker kraven” på eleverna och att de inte får högskolebehörighet efter avslutade studier. Kritiken ledde säkert till osäkerhet bland föräldrar och ungdomarna när de skulle välja utbildning. En annan är att näringslivet inte varit tillräckligt på hugget och aktiva, med undantag för vissa skolor, inte minst de praktiskt inriktade friskolorna. Ytterligare en faktor har varit kommunernas och skolornas ovilja att öka samarbetet med näringslivet och anpassa arbetssättet så att det blir mer flexibelt för att möjliggöra för elever att faktiskt kunna studera ute på en arbetsplats men kunna komplettera med den teoritiska biten en eller två gånger i veckan på skolan.

Skolverkets rapport är välkommen. Regeringen bör ta till sig synpunkterna men stå upp för reformen och se till att skolorna och näringslivet visar ett större engagemang. I den aktuella debatten om ungdomsarbetslöshet är just lärlingsutbildningen ett mycket viktigt instrument som skulle kunna motivera och rädda många ungdomar från att slås ut från skolsystemet. Utbildningsreformen måste få mer status och fokus politiskt och ekonomiskt för att höja kvaliteten och se till att fler ungdomar- som har planer på jobb direkt efter studierna- också se denna möjlighet.

SVT

Annonser

Det är väldigt svårt att välja en utbildning på gymnasieskolan, det bekräftade mina syskobarn för mig häromdagen när de ringde och ville ha råd. Att studie-och yrkesvägledningen kraftigt bör reformeras är bara förnamnet. Deras uppdrag är väldigt viktig men det räcker inte med att en gång i tiden ha utbildat sig till studie- och yrkesvägledare. Det måste ställas krav på aktualitet och systematiskt kontakt med världen utanför skolan. Inte minst näringslivet men också offentliga verksamheter som staten, kommunen och landstinget. Här finns det flera brister och det är problem från båda håll. Näringslivet är för dålig på att samverka med skolorna, vissa undantag finns i Västerås ex ABB Industrigymnasiet och Edströmska om jag ska nämna några. Men i grundskola behövs det också ett tidigt och systematiskt arbete med lokala näringslivet för att dels uppdatera studie-och yrkesvägledarna men inte minst lärarna och eleverna – visa upp olika yrken och vad man ”kan bli” efter avslutade studier.

Ett annat bekymmer är dimensioneringen av de olika utbildningsplatserna, Dagens Nyheter skriver idag om en sammanställning man gjort av statistik från SCB och Skolverket. Man konstaterar att de elever som väljer byggprogrammet är också de som lättast får ett arbete efter studierna. Detta är en mycket viktig information samtidigt som det är svårt att bedöma arbetsmarknadsläget, efterfrågan etc och att det tar 3-4 år innan eleverna är färdiga med sin utbildning. Varje kommun har som ambition att erbjuda kvalitativa och aktuella utbildningar –  men alla är inte det och vissa program har dålig kvalitet och dålig genomströmning. Detta ställer krav på ständiga kvalitetsuppföljning, krav på pedagogiskt ledareskap och på ämnesbehöriga lärare. Program som inte håller måttet ska läggas ned och inte erbjudas- vi ska satsa på de program vi är duktiga på, anser jag. I Västerås har vi lagt ner mediaprogrammet och handelsprogrammet. Handelsprogrammet kan först starta ht 2011 om utbildnings-och arbetsmarknadsnänmnden fattar ett nytt positivt beslut. Det är också ett bekymmer att försöka rigga ett utbud så att de flesta eleverna kommer in på sina förstahandsval (givetvis om de har rätt behörighet). Detta skapar problem kopplat till arbetsmarknaden och ungdomsarbetslösheten- precis som DNs sammanställning pekar på att många som läst hotell och restaurang och estetiska programmet också går rakt ut i arbetslöshet.

Nu är detta en generell bild i Sverige och det kan skilja från kommun till kommun. Men det är intressanta fakta och borde få rektorer att sätta sig ned med elever, föräldrar och diskutera framtida val. Skolan och studie-och yrkesvägledarna borde diskutera mer med arbetsmarknadens parter, arbetsförmedlare och näringslivet för att sedan kunna ge bästa information och rådgivning till våra elever. Här har vi en hel del att göra.