Skolkampanj, start idag!

När Folkpartiets nationella skolgrupp tillsattes inför landsmötet 2009 var en av de stora punkterna att vi slog fast tydligare än någonsin att Folkpartiet nu aktivt vill driva på för ett statligt ansvar av skolväsendet. Den analysen baserade åtminstone jag på alla rapporter om hur stora skillnader det är mellan kommuner och inom kommuner, hur det politiska ansvaret brister när det kommer till insyn, kvalitetsuppföljning och villkoren för rektorerna. Sedan dess har vi lokalt och nationellt opinionsbildat, skrivit artiklar och debatterat i kommunfullmäktigesalarna och i riksdagens kammare där vi pekar på att kommunerna som huvudman inte längre klarar av sitt uppdrag på skolområdet. Elever får inte stöd i tid, lärarnas arbetsgivare har under många år struntat i att föra en lönepolitik som ger lärarna en god löneutveckling, karriärmöjligheterna har varit obefintliga och möjligheten till kompetensutvecking begränsat.

Lärare och rektorer medger vid besök att resurser finns men används till något annat än kärnverksamheten, i andra kommuner bygger man arenor samtidigt som man inte har råd att anställa speciallärare. I vissa kommuner vill politikerna minska klasserna men utan att skjuta till pengar- det sker på bekostnad av att antalet lärare/speciallärare ryker. Folkpartiet är det enda partiet som drivit frågan aktivt i och utanför Riksdagen. I debatten som jag ofta har i kammaren säger Moderater och Socialdemokrater att de vill se en ”ökad statlig styrning” men de menar inte samma sak som Fp. De vill fortfarande ha en kommunal huvudman. För en tid sedan kom skrifter och böcker för att uppmärksamma kommunaliseringsbeslutet 1989. Kritiken är häftig och förlorarna är eleverna och lärarna som säckat efter.

Folkpartiet drar idag igång sin skolkampanj för denna höst. Fokus är: statlig skola, tidigare betyg, gärna från årskurs fyra och bättre stöd till elever i skolan som behöver det för att uppnå målen. Vi kommer som parti och vi som är skolpolitiker att aktivt verka för att Fp får ökad genomslag i skolfrågorna lokalt som i regeringen. Våra beslut i riksdagen om satsning på Matematiklyftet, karriärsteg för lärarna för att höja deras löner samt nya lärarlegitimationen är viktiga steg.
Nu driver vi på för att skolpengen ska fördelas efter socioekonomiska faktorer och att det ska stå i lag- detta om något är en ökad statlig styrning- och på denna punkt finns faktiskt en majoritet av partierna i riksdagen.

Men ingen använder ordet statlig skola trots att M, S, Mp, V – nästan alla vill att staten ska göra ännu mer för skolorna. Fp har också drivit igenom en viktig utredning om effekterna av kommunaliseringens effekter- min förhoppning är att det ska ge ett bra underlag för vidare diskussion om fördelarna och nackdelarna med det kommunala huvudmannaskapet.

I avvaktan på att föra frågan närmate staten har vi börjat ta några steg inte minst genom omläggningen av lärarutbildningen, införandet av lärarlegitimationen, införandet av karriärstjänster och olika kompetenslyft för att öka andelen behöriga lärare, i synnerhet i ämnet matematik. Det glädjande är att de rödgröna i kammarens talarstol tycker att det är för snålt och för litet- mitt svar brukar kort lyda: vi göra detta från statens sida trots att det är kommunerna som är huvudman och att vi helst vill ha en statlig skola för att kunna göra ännu mer. Svaret brukar bli att de inte tar en replik eftersom de saknar motargument.

Annonser

Hundra skillnader mellan Fp och M
#9 Migrationspolitik

Det är flera utöver mig, ex vår partiledare i Ekot, som starkt reagerade på migrationsminister Tobias Billströms (m) intervju i Dagens Nyheter om papperslösa barn och ungdomars möjlighet att gå i skola. För oss i Folkpartiet har detta varit en viktig fråga och det har inte varit en hemligthet att Moderaterna motsatt sig detta förslag och förhalat detta ärende i flera år. Det är en komplex och svår fråga, men en viktig fråga för de barn och ungdomar som berörs. Regeringen har nyligen och riksdagen konfirmerade sedan beslutet bestämt att sk papperslösa barn ska få tillgång till undervisning i skolan och ungdomarna i gymnasieskolan. Det är en juste ansats att barn som väntar på uppehållstillstånd eller hamnat i en oklar situation mellan avvisning och det faktuk att många avvisningar inte kan genomföras (inte enbart pga av att man gömmer sig) utan flera fall som jag känner till så vet Migrationsverket var personerna finns men kan inte verkställa beslut.

Det finns personer som bott i Sverige i över tio år och där Migrationsverket inte kan verkställa ett avvisningsbeslut. Dessa personer lever i ett ingemansland och ett utanförskap som leder till att de har svårt att få en bostad, få ett arbete men också att de finns utanför de ekonomiska trygghetssystem som omfattar andra. Våra trygghetssystem som finns ska i första hand gå till de som har laglig rätt att vistas i Sverige. Men det finns en liten grupp enskilda som trots Migratonsverkets vetskap ändå lever i ett utanförskap, här måste vi hitta lösningar.

När det gäller barnen och ungdomarna måste de – och det blir tydligt med riksdagens beslut- känna en frihet att gå till skolan utan att riskera att polisen söker upp och försöker avvisa dem.
Papperslösa får nu tillgång till skola och gymnasieskola, det är ett bra beslut, meddelade skolminister Björklund redan i höstas. Det är beklämmande att ett statsråd som är ansvarig för politikområdet och överenskommelsen med Miljöpartiet inte känner till alla dess delar men också gör oacceptabla uttalanden om personers utseenden.Yttrest är det Moderaterna som får ta ansvar för sina statsråd men agerandet är mycket olämpligt och har skadat statsrådets trovärdighet.

I sakfrågan är detta en fråga som Fp och M tycker olika och som vi äntligen fått gehör för i regeringen med stöd av de andra partierna. Men efter gårdagens utspel från M-statstådet undrar man om M står bakom beslutet eller inte.

Efter juluppehåll samlas riksdagen idag igen i Stockholm. Partiledarna startar vårens session med att debattera. Min förhoppning är att utbildning och arbete ska vara Folkpartiets fokus, men också lyfta de stora utmaningar vi ser inom vårt andra ministerområde, integrationspolitiken och förmedla det komplexa men också visa på hur vi som liberaler i regeringen vill utveckla och lösa dessa hinder som vi identifierat för att människor ska kunna komma ut i arbetslivet. Ungdomsarbetslösheten är ytterligare en sådan utmaning- här krävs det inte bara lägre arbetsgivaravgift utan även införandet av ungdomslöner motsvarande 70-75% av en lön för att få in ungdomarna på arbetsmarknaden. Det finns också andra arbetsrättsliga delar som kan underlätta för unga och vuxna att komma in, men det akuta är ungdomarna. Medveten om att grunden för denna problematik är att en stor andel av de arbetslösa ungdomarna inte har slutbetyg från gymnasiet, detta har vi lyft och presenterat en ny skolpolitik som ständigt attackeras från vänstern, socialdemoktratin men även från Miljöpartiet.

#8 Hundra skillnader mellan Fp och M
Återstår att se om Moderaterna kommer med några nyheter, kanske något nytt inom försvarspolitiken där Folkpartiet haft en annan ståndpunkt i försvaret av Gotland eller varför inte Folkpartiets utrikespolitiska kritik mot M i frågan om att kräva att Syriens regim ska ställas inför internationll rätt när det gäller de ansvariga?

Vad S-gruppledaren i riksdagen kommer att leverera; här finns ju en uppenbar konflikt mellan S-partiet och ”LO-partiet” i fråga om välfärden och vinstuttag och därmed synen på valfrihet och alternativ. Intressant blir det.

Vad Åkesson kommer att leverera vet jag inte, men sannolikt så lär han ta upp invandringspolitiken, men vid ngn partiledardebatt så gjorde han inte det, måste vara en del av hans taktik att inte bara framstå som enfrågeparti- men de flesta vet att 99% av hans utspel rör just invandringspolitkiken, inte integrationspolitiken och hur vi ska lyckas med det. Här har Folkpartiet mer att bidra med.

Hundra skillnader mellan Fp och M

#7 Meddelarfrihet inom alternativa utförare

Idag meddelade koncernen Academedia att man på deras friskolor nu beslutat att införa meddelarfrihet. Det vill säga att deras personal nu får fria händer att asktivt avslöja missförhållanden eller anmäla brister i kvalitet etc. Detta är något som vi i Folkpartiet aktivt drivit i de politiska församlingar där vi är aktiva, inte minst inom regeringen.

Folkpartiet har också, till skillnad från Moderaterna, varit anhängare av whistleblowers även inom de skattefinansierade, alternativa verksamheterna. Moderaterna har inte varit för meddelarfrihet och snarare argumenterat emot Folkpartiets förslag med hänsyn till företagshemligheter. Det är självklart att vi har tillräckliga tuffa kvalitetskrav och system för uppföljuning för verksamheter som drivs via skattesedeln och där våra medborgare, unga som äldre, ska få en bra service och ett gott bemötande. Det får under inga omständigheter råda en slags hemlighetsmakeri där skolan eller äldreboendet försöker tysta kritiska röster mot bristande kvalitet i verksamheten, därför är det centralt att meddelarfrihet införs, oavsett huvudman.

Det gäller ex skolan men inte minst äldre-och handikappomsorgen där behovet av whistleblowers inte ska underskattas. Flera exempel, även i min kommun Västerås, har bekräftat att anställda inom privata alternativ känner stor press att inte avslöja missförhållanden. De hjältar som trotsar lokala chefer och avslöjar dåligt bemötande eller omsorg på äldreboendena måste få vårt aktiva stöd. De som trotsat sina chefer har sedan tyvärr omplacerats, än vanligare frysts ut och fått sparken. Detta är förstås oacceptabelt.

Folkpartiet måste fortsätta driva på mot regeringen och särskilt Moderaterna och justitieministern Beatrice Ask så att arbetet med detta faktiskt kommer igång. Det är en sak att avisera en översyn, det är en stor skillnad att faktiskt sätta igång ett utredningsuppdrag med tydliga direktiv att föreslå faktiska reformer.

Folkpartiet anser att det utöver skollagen som sedan 1 juli 2010 ställer samma krav på friskolor och kommunala skolor, att regelverket dels bör kompletteras med meddelarfrihet även för privat anställda, dessutom har vi aviserat i nästa år 2013 vi ska införa en Lex Sarah inom skolans område.

Hundra skillnader mellan Fp och M

#6 Skola/stadsdelsutveckling av Bäckby i Västerås

Kommunfullmäktige i Västerås hade en debatt med anledning av budgetavstämningen för 2013. Till skillnad från budgetbeslutet i juni tillkom det extra statsbidrag att fördela ut samtidigt som vi ser ökat behov av insatser för att dämpa underskottet inom hemtjänst och vården. Det viktigaste för Fp är att vi fick gehör för ytterligare 12,5mkr i extra lärarlönesatsning för 2013, utöver det centrala läraravtalet. Men vårt mål var 15mkr + 5, totalt 20.

Den stora debatten blev ändå kring vår överenskommelse där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet accepterat ett Fp-förslag om sammanslagning av Sofiaskolan, Bäckbyskolan och Hällbyskolan som jag aviserade i somras. Detta blev nu klubbat och debatten blev tydlig mellan Fp och M. Vi satsar mer på stadsdelsutveckling, vi löser inte utmaningarna i området om vi avvecklar skolverksamheten. Vi löser inte stadens totala lokalproblem med en höghstadieavveckling- som egentligen var Moderaternas ursprungsförslag, men det ville man inte prata högt om igår. Med Fp:s förslag behåller vi en högstadieskola i området och vi löser det akuta problemet sedan 2009 med Sofiaskolan för elever med autism.

Vi kommer ställa höga kvalitetskrav och ha skolverksamheterna på Bäckby under lupp. Skolans resultat är inte tillfredsställande, men det är 5-6 enheter som har samma problem i Västerås, det andra är elevunderlaget, att många är nyanlända och har kort tid i Sverige. Oavsett ska vi ställa tuffare krav på lärarnas kompetens och en skolledning som fokuserar på kunskapsresultaten och inte enbart på allt runt omkring i området.

Med Fp:s förslag som nu blivit det faktiska beslutet bidrar vi dels till färre lokaler, dels till ökad fokus på kunskapsuppdraget- dels att bidra till en fortsatt utveckling av stadsdelen Bäckby- ett arbete som vi tog inititiv till i mars 2009. Till skillnad från de andra partierna i stadshuset har det faktiska intresset att göra aktiva, uthålliga insatser i området Bäckby inte varit så stort. Men för oss är skola och integration/arbetsmarknad det viktigaste sättet att bryta utanförskapet, öka delaktigheten och bidra till trygga områden i hela Västerås. Likt vårt engagemang för skolan och högre lärarlöner kommer vi fortsätta verka för att Bäckby ska utvecklas.

Hundra skillnader mellan Fp och M

#5 Beställar-utförarmodellen i Västerås

Sedan 1990-talet har Västerås haft en väl fungerande uppdelning mellan beställarnämnderna, dvs de politiska nämnderna, och utförardelen i den kommunala organisationen. Organisationen infördes då genom en överenskommelse mellan S och Fp. Modellen har sedan dess inte reformerats och växt så pass att den administrativa överbyggnaden blev för stor. Under mandatperioden 06-10 upptäckte vi i flera ärenden att den politiska styrningen inte fick fullt genomslag, att politiskt fattade besut inte var kända, att beslut och resurser som var öronmärkta till vissa delar i ex skolverksamheten användes till andra områden. Detta är förstås inte acceptanbelt. Tanken med beställar-utförarmodellen är att skilja beställningen av verksamheten och vem det är som utför den, arbetsgivar-och personalansvaret ska ligga helt på utföraren och alla s.k. hur-frågor. Den politiska styrelsen för utförarsidan ska inte vara partipolitisk egentligen utan verkställa det som beställarnämnderna prioriterat i budget och genom politiska beslut.

Helt klart har kommunala proAros i Västerås skenat i väg utifrån den ursprungliga modellen. Det beror både på tjänstemannakultur men också på hur politikerna agerat under åren. En mycket viktig del i beställar-utförarmodellen är att det offentliga ska separeras från fristående i den meningen att beslutsfattarna ska inta en strikt neutral position när man ger uppdrag och anslår medel eller när man genomför en upphandling inom äldreomsorgen eller inom vuxenutbildningen. Generellt sett har detta fungerat inte minst på äldreomsorgsområdet. Västerås skattebetalare har tjänat väldigt mycket på att effektivisera och separerar beslut och utförandet av hemtjänst mm genom upphandling etc.

Folkpartiet drev som först parti i mars 2010 att vi vill dela organisationen och renodla skoldelen. Problemet har varit skoldelen. Vi la senare en motion efter valet 2010 men dessvärre har slutresultatet hittills inte gått vår väg- mer än att vi faktiskt bidrog till att organisationen kommer att reformeras fr o m 1 januari 2013. För två år sedan var detta otänkbart då endast ett par partier insåg behovet av en förändring.

Fp och M intog olika positioner. M gjorde upp med S, V, Mp om att återföra allt till förvaltningsmodell. Man sätter därmed hela neutraliteten ur spel. Risken att beställaren nu sitter med både personal, lokaler, arbetsgvaransvar etc etc kommer att överta fokus från de viktiga verksamhetsfrågorna som man är satt att bevaka och följa upp främst. Neutraliteten mellan kommunen och fristående skolor och alternativ inom vård och omsorg har satts ur spel.

Min bedöming är att stadens nya organisaton från 1 jan 2013 kommer att behöva justeras igen då förslaget från S och M inte är neutral.

Hundra skillnader mellan Fp och M

#2 Arbetsmarknad/ungdomsarbetslöshet

Sverige har ett stort problem med ungdomsarbetslöshet. Detta har varit ett bekymmer oavsett regering. Dagens statistik är dock problematisk i den meningen att även heltidsstuderande gymnasieelever ingår som arbetssökande. Detta ger inte en rättvis bild av den faktiska målgruppen ungdomar under 25år som inte har någon utbildning eller sysselsättning. Det är dessa ungdomar vi måste identifiera i varje kommun och stötta nationellt som lokalt för att erbjuda stöd. Stödet får inte vara av typen att det bidrar till att de fastnar i de offentliga program och hamnar i ett långvarigt bidragsberoende. Det viktigaste är att ungdomar erbjuds kompletterande utbildning för att stärka sina chanser till ett arbete.

Folkpartiet driver några centrala frågor som vi anser är helt avgörande för att förebygga ungdomsarbetslöshet; vi vill fortsätta utveckla gymnasieskolans yrkesprogram, lärlingsutbildningarna måste bli bättre och samarbetet med företagen kan bli bättre. Vi håller på att utreder förslag om ett lärlingsanställningsavtal som gör det möjligt att anställa en lärling på ett företag parallellt när man studerar på gymnasieskolan. Fp har också i regeringen nyligen drivit igenom ett särskilt uppdrag till Skolverket att inom ramen för yrkesintroduktion erbjuda kortare utbildningar för de tusentals ungdomar som inte är behöriga att läsa på nationellt program 0ch som inte bedöms ha kvalificera in sig där eller kanske inte har detta som mål utan- vill efter en kort kurs testa sina möjligheter på arbetsmarknaden.

Folkpartiet har i kommuner och landsting lanserat och motionerat om att införa ett ungdomavtal med en ingångslön som är anpassad för ungdomar upp till 20-23 år beroende på hur deras utbildning ser ut och vad branschen bedömer att de kan. Ingångslönen kan tex motsvara 75% av en avtalsenlig lön och är ett initialt erbjudande i syfte att komma in i arbete. Folkpartiet driver detta på olika håll i landet men på nationell nivå har förslaget hittills inte vunnit tillräckligt brett stöd, exempelvis av Moderaterna.

Samtidigt menar Moderaterna att de anser att arbetsmarknadsfrågan är viktig och att Sverige behöver vidta åtgärder för att som man kallar det ”sänka trösklarna in” på arbetsmarknaden. Jag vill gärna att M och andra partier konkretiserar vad man menar med ett sådant uttalande. Inte heller S för den delen har presenterat ngt altrernativ utan nöjer sig med att säga nej till ungdomsavtal/ungdomslöner. Vissa debattörer menar att Fp:s förslag innebär en sänkning av lönen. Detta är direkt felaktigt- dessa ungdomar som vi diskuterar har ingen lön idag, de lever på sina föräldrar eller på försörjningsstöd till exempel.

Utbildningspolitiken håller vi på att reformera men arbetsrätten måste ändras också om vi effektivt och snabbt ska kunna ge fler ungdomar en chans att komma in på arbetsmarknaden. Jag hoppas att fler partier, fackförbund och branschen stöttar Fp-förslaget.