Läser att S-ledaren i sitt första maj-tal i Sundsvall lovade att fokusera på unga som varken studerar eller arbetar- precis detta har jag och Folkpartiet uppmärksammat i många debatter mot Socialdemokraterna och inte minst under hösten när regeringen fortsatte klumpa ihop de som går i skolan och de som faktiskt är arbetssökande. Det är där fokus ska ligga och det är de som är särskilt utsatta på arbetsmarknaden. Ett sådant arbete genomförde vi i Västerås under Fp:s ledning redan 2007/08 med goda resultat. Men Socialdemokraternas statsminister hade inga nyheter överhuvudtaget för denna målgrupp. Med tanke på att regeringen nu vill straffa företagen, straffa de som arbetar och de som anställer ungdomar kommer målgruppen partiet retoriskt vill stötta- att istället permanenta deras utanförskap utanför arbetsmarknaden. Hur statsministern konkret ska stötta kommunerna och de enskilda ungdomarna ska nås av regeringens prat är högst oklart. Regeringen har redan eller är på väg att överge 90-dagars-garantin, till och med de sk trainee-jobben har i princip raderats ut från regeringens budget.

Vänsterpartiet som leker oppositionsparti är i praktiken del av regeringsapparaten och idag gick V-ledaren till attack mot Bemanningsföretagen- även detta ett viktigt spår in för många ungdomar att faktiskt ta sig in i arbetslivet. Det gäller även många utrikesfödda som också generellt har det svårt att komma in i arbetslivet. Socialdemokraternas stora nyhet är en nationell samordnare- men i praktiken finns en sådan redan som arbetsmarknadsministern utsåg att leda en ny delegation som just har till uppdrag att underlätta statens och kommunernas arbetet för att lyfta ungdomsarbetslösheten. Denna regering har inte lagt ett enda förslag för att underlätta inträdet in i arbetslivet och när det gäller reformeringen av Arbetsförmedlingen som jag drivit i flera år har regeringen stoppat översynen. Därför har jag i riksdagen anmält Ylva Johansson till konstitutionsutskottet. En reformering av Arbetsförmedlingen är centralt i arbetet för bättre statlig arbetsmarknadspolitik.

Idag arrangerar vi i riksdagens utbildningsutskott en öppen hearing som sänds på riksdagens webb-tv och sedab i SVT Forum. Det är ett intensivt program om två timmar och många inbjudna talare från skolvärlden som är ombedda att göra korta inspel till oss i utskottet- temat är gymnasiereformen som trädde ikraft så sent som hösten 2011. Det vill säga det är inte seriöst att egentligen dra några vetenskapliga slutsatser av hur reformen. Men det är av intresse att lyssna in hur olika aktörer ser på reformen.

Det är inte aktuellt att göra några förändringar i gymnasieskolan, reformen är inte nog inte ens fullt genomförd i vårt avlånga land med 290 kommuner. Även om den formella strukturen är sjösatt så uppstår fortfarande trassel med vissa program eller samverkan med företag eller elevernas rätt att erbjudas en arbetsplatsförlagd praktik som del i utbildningen.
Det ska bli intressant att ta del av de olika rösterna. Facket lär ha nya önskemål och vissa politiska partier kanske också vill gå in nu och justera- av det jag hört hittills i debatten vill åtminstone S och V tillbaka till den gamla gymnasieskolan. Problemet med detta är att ett stort antal elever kom till gymnasiet med dåliga förkunskaper och alla tvingades läsa teoretiserade inriktnigar, oavsett om man läste studieförberedande eller yrkesutbildningar. En tredjedel av eleverna slogs ut genom avhopp och många lämnade gymnasiet efter 3-4 år utan slutbetyg.

För Folkpartiet är detta inget alternativ-mitt i detta medial brus får vi inte glömma bort varför Fp och regerigen utredde en ny gymnasiereform och sjösatte den som sent som hösten 2011. Orsaken var just stora kvalitetsbrister, stora elevavhopp samt yrkesutbildningar som inte förberedde eleverna som gick yrkesprogram att komma ut i arbetslivet. Därför har vi lagt om gymnasieskolan och skärpt kraven.