Flera medier rapporterar idag om att Socialstyrelsen inte följer upp de larmrapporter som myndigheten får in, bl.a. Sveriges Radio och Dagens Nyheter. Jag har idag i en replik i tidningen VLT lyft upp vikten av alternativ och konkurrens inom både skola och vården, men systemet bygger på att det finns aktörer som följer upp och granskar verksamheterna systematisk. Det gäller kommunen, huvudmannen, det är särskilt den ansvariga skolnämnden eller äldrenämnden och så våra statliga myndigheter.

Skolverket har på skolsidan upprdag att utveckla skolan och komma med riktlinjer, stöd till skolorna men också rekommendationer och fortbildningsinsatser av olika slag. Folkpartiet och regeringen införde parallellt 2008/2009 den nya myndigheten Statens skolinspektion som har ett särskilt ansvar att genomföra och utöva tillsyn inom skolväsendet. Först nu i och med den nya skollagen från 1 juli 2011 har vi också utökat Skolinspektionens mandat att agera gentemot kommuner och fristående aktörer, bl.a. genom att kunna utdöma vite.

Socialstyrelsen har ett motsvarande uppdrag inom sjukvården, äldreomsorgen och socialtjänsten. Det är inte min uppgift att utifrån dagens mediarapportering döma ut Socialstyrelsen, men det finns en risk att nuvarande myndighet inte räcker till. Därför har vi från Folkpartiet föreslagit inrättandet av Statens socialinspektion som ska kunna fokusera på att just förebygga och följa upp brister i äldreomsrorgen. Vi måste kunna lita på att de två tunga områden i en kommun där skattebetalernas pengar går till- skolan och äldreomsorgen/handikappomsorgen- också kan följas upp dels så vi vet var pengarna tar vägen och att de går till våra barn och äldre, men också kunna se till att dåliga verksamheter får lägga ner sin verksamhet och där tillstånd kan återkallas.

Annonser

Igår medverkade jag i egenskap av riksdagskandidat vid LRFs (lantbrukarna) arrangemang vid Brunnby Gård i Västerås. Flertalet partiet var representerade dock hade Vänsterpartiet och Miljöpartiet meddelat förhinder. Jag deltog i samma debatt inför valet 2006 och precis som då var fokus på våra partiets inställning till de gröna näringarna, men mest fokus låg på vår syn på EU:s jordbrukspolitik. Från Fps sida intar vi helt klart en mer rak och tydlig linje än alla andra partiet: fasa ut alla subventioner och ströd, ersätt bönder som bidrar till nyttigheter för miljö och klimat men inte för produktion och öka frihandeln med omvärlden. Jag upplevde de andra partierna somer protektionister. Folkpartiet ser gärna en inhemsk svensk produktion av livsmedel och andra varor, men det ska ske på marknadens villkor utan att staten ska snedvrida konkurrensen. Svensk mat och svenska grönsaker och frukter håller en så pass hög kvalitet att många av oss konsumenter är beredda att betala ett högre pris. Men det betyder inte att vi ska stänga ut billigare alternativ i affärerna. Man måste få välja och handla det man tycker är rimligt utifrån från pris också. Folkpartiet tycker att däremot ska ställas tuffa krav på ursprungsmärkning och att tuffa krav på andra länder på kvalitet, mindre anvädning av farliga medel i produktionen men också på ett gott djurskydd- något som vår europaparlamentariker Marit Paulsen fortfarande slåss för i Europaparlamentet.

Debatten tog också upp konkurrensen och villkoren för företagen och Folkpartiet och alliansens partier har en mer företagsvänlig politik än de rödgröna förslagen där man vill höja olika skatter och avgifter, bl.a. en kilometerskatt som också skulle inverka negativt för de gröna näringarna att överleva på landsbygden.

Summan av dagen var mycket positiv en liberal miljöpolitik och ett aktivt Folkpartiet i EU inte minst med Marit Paulsen visar att vårt parti har många bra idéer för en bättre och effektivare jordbrukspolitik än den som idag bedrivs i EU.

Svensk skola behöver höja sina resultat generellt men också inom vissa viktiga ämnen bland annat matematik där vi sett en negativ trend de senaste åren. Detta måste vi ändra på. Skolinspektionen som regeringen och folkpartiets skolminister Jan Björklund presenterade för ett år sedan har nu upphandlat en tjänst i Europa som går ut på att man köper in konsulter som följer med Statens skolinspektion och är med och inspekterar och bedömer- i detta fall ämnet engelska, i de svenska klassrummen. Detta skriver Dagens Nyheter om med anledning av beslutet och att lärarförbunden är kritiska.

Jag tycker tvärtom att Sverige har mycket att lära från andra länder i Europa när det gäller skolan, det gäller inte minst Finland, men också Nederländerna. Jag har som skolpolitiker besökt Finland 2004 och Nederländerna 2008 just för att studera och hitta intressanta områden som vi skulle kunna ta med oss i vårt arbete nationellt som lokalt. I Finland var det lärarens status och roll som var intressant och skolornas arbete med elevsociala team som jag tycker att vi ska ha på våra skolor. I Nederländerna var det alla yrkesinriktningar som man erbjuder och där tvingar man inte alla elever att bli högskolebehöriga som vi gör i Sverige. Men jag hade också förmånen att besöka deras statliga Skolinspektion och de arbetar exakt på det sätt som Sverige nu försöker bygga upp sin mer tuffare Skolinspektion. Nederländerna arbetar mycket mer systematiskt och man har också helt andra instrument och sanktionsmöjligheter än vad svenska myndigheter har haft. Man offentliggör också resultaten på ett helt annat sätt och detta i sig bidrar till ett ständigt kvalitetsarbete lokalt på varje skola – då vet varje rektor att man konkurrerar om eleverna och att detta gör man med kvalitet, inte kvantitet. Att vi nu köper in holländska inspektörer som under en tid ska tipsa oss och vara med och granska skolans kvalitet tycker jag är bra.

Socialdemokraternas sk. Jobbkongress har fokuserat på en del frågor, men jag är bekymrad över att det är så få konkreta och nya förslag inom arbetsmarknadspolitiken som S presenterar inför nästa val, konstigt eftersom man kallat mötet för Jobbkongress. För väljarna kan det bli lite svårt att se vilka alternativen är på detta område. Det som jag läst till mig via Internet är det gamla klassiska: satsa på Komvux och praktikplatser och fler platser på högskolan. Svenska Dagbladet skriver om kritik mot s-förslagen. Fler platser på högskolan är inte något radikalt och nytt, men många regeringar använder detta instrument för att erbjuda arbetslösa en utbildningsplats. Det kan kortsiktigt hjälpa, men en högskoleutbildning är på 3-5 år så man får vara försiktig med hur man använder högskolorna. Folkpartiet har varit, och är kritisk, mot hur den förra s-regeringen använde högskolorna som utbildningsfabriker där alla skulle bli akademiker och där alla nästan kom in oavsett vad man hade med sig från gymnasieskolan. Jag vill påstå att detta bidragit till en kvalitetsförsämring på flera av landets högskolor och på många lärosäten upplevde studenterna att första året på högskolan var en upprepning av gymnasiet. Precis så har det länge sagts om gymansiets första år- att det är en upprepning av grundskolans årskurs nio. Detta är inte en acceptabel utveckling och det visar att utbildningssystemet inte håller den höga kvalitet som vi kan förvänta oss. Ett annat exempel är kritiken mot lärarutbildningen och att den inte håller måttet. Det är inte så konstigt eftersom alla som söker lärarutbildningen också kommer in. Antalet platser måste bli färre och det måste bli konkurrens om platserna så att de bästa som är motiverade och verkligen vill bli lärare också kommer in. Det får inte bli en utbildning som vilken som helst där man tar en plats för att man inte kommer in någon annanstans.

Jobbkongressen har nu beslutat om att höja skatter, ta bort stödet för hushållsnära tjänster och låna till investeringar. Hur partiet ställer sig till vinster och altenativ inom sjukvården får vi se. Hans Dahlgren, s, numera näringspolitisk chef hos Vårdföretagarna, varna på Newsmill att vinstförbud kan skrämma bort väljare, inte minst i storstäderna. Och socialdemokratiska partiledningen har nu konstaterat att utan storstädernas väljarstöd kan man inte vinna valet 2010. Men man har också fattat ett antal skolpolitiska beslut. Friskolor anses vara bra och man kommer fortsatt att låta dessa ta ut vinster. Det låter klokt att inte vänsterfalangen i partiet vann i dessa frågor. Vi får se hur lokala s-politiker kommer att agera i dessa frågor, om man kommer fortsätta reservera sig varje gång det etableras en ny fristående gymansieskola. Det viktigaste tycker folkpartiet är inte utföraren, det är kvaliteten i skolan man ska konkurrera med.

En klassiker står sig: s-kongressen har beslutat att alla gymnasieelever ska bli högskolebehöriga. Detta är ju inget nytt, det är den nuvarande s-skolpolitiken och det är den vi från folkpartiet varit mest kritiska till. Varför vill socialdemokraterna tvinga alla elever på gymnasiet, oberoende av bakgrund, intresse och framtidsutsikter, att läsa efter samma, ofta för teoretiska mall? Varför får inte en ungdom välja själv om man vill gå en lärlingsutbildning, en yrkesutbildning eller en traditionell teoretisk utbildning?

Idag ska jag hålla ett kortare anförande på Hörseldagen i Västerås. Det är viktigt att uppmärksamma det handikappolitiska arbetet utifrån flera perspetik och slå fast att det berör allt egentligen och handlar inte enbart om bostäder eller personlig assistans. Det finns mycket mer att göra i samhället, på arbetsmarknaden och inte minst i skolan för att fler med funktionsnedsättning får en chans att klara sig. Efter Hörseldagen i Stadsbilbioteket bär det av till Sala för ett besök hos Sala fp-avdelning.

Dagens nyhet bl.a omskriven i Dagens Nyheter och SvD är vårt förslag från partistyrelsen om en språksatsning i svensk skola. Det är absolut på tiden att vi slår ett slag för vikten av språk. Det går inte en dag utan att vi läser om globaliseringens effekter, konkurrensen om duktiga medarbetare och vikten av att utveckla våra produktuer för att klara konkurrensen med Indien och Kina. Partistyrelsen föreslår nu landsmötet i november att ställa sig bakom vårt förslag om att vi ska införa engelska från årskurs ett, och i denna fråga lyckades jag få med hela partistyrelsen. Sedan har man också lagt till att kinesiska ska erbjudas på gymnasiet, det är viktigt att vi har ett språkutbud som som eleverna kan välja och som stärker deras chanser hos frmatida arbetsgivare. Språkkunskaper är viktiga och det är viktigt att stimulera och uppmuntra elever att tidigt välja språk. Spanska är idag ett väldigt populärt ämne och många grundskolor har flera klasser vilket är bra. Nu är det hög tid att satsa på mandarin och stärka engelska genom att ämnet införs direkt när man börjar skolan.