Skolstarten närmar sig, på måndag är det dags för tusentals elever och ungdomar i Västmanland och i min hemkommun Västerås att ta sina skolväska och åter samlas med sin klass och sina lärare. För många elever är det skolstart för första gången. Folkpartiet har i många år drivit frågan om vikten av att höja kvaliteten och resultaten i skolan. En viktig faktor, den viktigaste, är lärarens kompetens. Därför är det ett viktigt mål för oss att alla elever möts av duktiga, behöriga lärare i skolan. Elever har rätt till både stöd, uppmuntruna, höga förväntingar- men en förutsättning är att det finns lärare på plats, men också att det är rätt lärare på rätt plats.

Nationellt varnas det sedan länge för en lärarbrist- inte minst pga pensionsavgångarna. Kommuner och skolor, även de som drar ner på lärare pga färre elever har ständigt rekryteringsbehov. Dels för att besätta rätt kompetens, dels när man söker vikarier som varit och är ett stort problem i Västerås. Främst har det varit bekymmersamt i förskolan, men också skolan har haft problem och höga kostnader för vikarier. Det förekommer också att undervisining ställs in vilket är oacceptabelt.

Nationellt har vi gjort flera saker för att ändra på detta. Ny lärarutbildning, nationella resurser för fortbildning av obehöriga så att de kan bli behöriga, Matematiksatsning etc. Lärarlegitimationen är också en viktig Folkpartireform- nationella behörighetskrav för att säkerställa kompetens i skolan.

Nu varnar media, bl.a i Dagens Nyheter att det i vissa kommuner råder akut brist på lärare inför skolstarten på måndag. Lösningarna är allt från att kalla in pensionerade lärare till att sänka eller helt ta bort kraven för att ta in obehöriga. Det sistnämnda är en mycket olycklig lösning- vi såg att de styrande i Västerås i början av året avskaffade all behörighetskrav för barnskötare i förskolan pga att de inte hittade vikarier.

Folkpartiet vill veta hur det ser ut i Västerås. Jag har därför skickat en skrivelse till ansvariga skolpolitiker i Västerås stad- vänsterpartisten Vasiliki Tsouplaki och socialdemokraten Anders Teljebäck för att informera mig om läget, men också för att se om de som yttrest ansvariga har koll på läget och isåfall vad det tänker göra. Elever har rätt till en bra undervisning, de har rätt till sina undervisningstimmar och det måste skötas av behöriga lärare.

Folkpartiet går till val på att prioritera förskolan och skolan främst vid sidan av äldreomsorgen. Grunden för att vi ska kunna göra detta är tillväxt som gör att människor arbetar och bidrar till vår gemensamma välfärd. Miljöpartiets kongress har nyligen beslutat verka för ett hållbart samhälle som inte tar hänsyn till vikten av tillväxt. Miljöpartiet slår fast att barn i förskola ska ha rätt till ekologisk frukt, vi går till val på att främst minska de stora barngrupperna som ständigt ökat under tiden Miljöpartiet och de socialistiska partierna haft ansvaret i Västerås.

Folkpartiet står upp för rätten till valfrihet- det gäller hemtjänst, skola eller förskola. Västerås hemtjänst erbjuds i huvudsak av privata alternativ och idag finns omkring 60 enskilda förskolor med drygt 2 400 barn inskrivna. Vad innebär Miljöpartiets förslag att förbjuda vinst inom skattefinansierade verksamheter för dessa föräldrar? Flera anordnare som jag nyligen besökt inom både hemtjänst och förskola varnar för att de kommer att klappa ihop. Konsekvensen blir att stora jättar blir kvar som anordnare samt minskad valfrihet för den enskilde individen och familjen. En förskola kan med en vinst exempelvis anställa fler förskollärare, hålla barngrupperna nere eller investera i ett nytt kök som var aktuellt på en förskola jag besökteför ett par veckor i Västerås. Även idag tisdag besökte jag en anna enskild förskola, Pysslinagens verksamhet och förskolan Pomperipossa som har kö till sin verksamhet med fyra avdelningar. De får samma ersättning från kommunen som de kommunala- men om skollagen ändras vid en rödgrön valseger kommer flera av dessa alternativ att vara hotade.

Kvaliteten ska styra debatten. Enskilda som missköter sig förtjänar kritik och som en sista åtgärd ska tillstånd och avtal sägas upp. Men att generellt föreslå förbud som Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör kommer endast resultera i mindre valfrihet, sämre möjlighet att jämföra kvalitet och sämre incitament att ständigt utveckla verksamheten för barn och äldre.

Nu har Miljöpartiet tagit rejäla steg till vänster och kommer nu att göra gemensam sak med förbudspartiet Vänsterpartiet och ett splittrat Socialdemokraterna.

Folkpartiet har sedan många år uppmärksammat vikten av bättre kvalitet och resultat i skolan. Gymnasieskolan har genomgått flera förändringar sedan Folkpartiet fick ansvaret för skolfrågorna i regeringen. Den största utmaningen är att erbjuda en gymnasieutbildning där ungdomar dels kan förberedas för arbetslivet direkt efter studierna, dels erbjuda attraktiva studieförberedande utbildningar för de som vill läsa vidare på högskolan. Ett stort problem med den socialdemokratiska skolpolitiken i gymnasiet var att alla program teoretiserades, alla blev på tre år och kopplingen till arbetslivet var nästintill obefintlig. Parallellt kom och kommer fortfarande elever från grundskolan med dåliga förkunskaper vilket ytterligare sänker kvalitetsnivån i gymnasieskolan. Söktrycket till de tekniska utbildningarna, industriprogrammet, plåtslagare, tågteknik – är alla exempel på kompetens som arbetslivet skriker efter- både på gymnasial nivå, yrkeshögskolenivå samt högskolenivå. Folkpartiet återinförde ett gymnasieingenjörsprogram på 4 år –i form av en försöksverksamhet i ett antal kommuner.

Erfarenheterna är mycket positiva och Riksdagen beslutade igår, på förslag av Folkpartiet och regeringen, att permanenta gymnasieingenjörsutbildning med ett fjärde tekniskt program. Lagen träder ikraft 1 juli 2014.

Konkret innebär det att programmet med ett fjärde tekniskt år omfattar 900 gymnasiepoäng indelade i olika nationella profiler som är inriktade mot olika teknikområden. Vi tror att det kommer vara ett attraktivt program för grundskolans elever att söka till. Elever blir behöriga att söka det fjärde tekniska året om man har en gymnasieexamen från Teknikprogrammet eller motsvarande kunskapskrav. Den här möjligheten innebär också att elever bättre rustas för vissa ingenjörsuppgifter direkt efter studierna som inte direkt kräver en akademisk nivå. Gymnasieskolan måste fortsatt reformeras, flera elever måste hamna på rätt program och gymnasiets lärlings-och yrkesutbildningar måste anpassas bättre till arbetslivets behov- alla program behöver inte ge allmän behörighet till högskola och universitet, att öka kvaliteten och de praktiska momenten på de yrkesinriktade programmen i samarbete med branschen blir minst lika viktig som att gymnasieingenjörsutbildningen håller hög klass med ett nära samarbete med industrin.

Det är bra att Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO idag lämnar en rapport i ämnet skola. De menar att skolan och dess resultat är så pass viktig för samhällsutvecklingen att även ESO vill titta på detta. Rapporten är på drygt 120 sidor och jag har också följt presentationen från Rosenbad via webben. Flera viktiga slutsatser i Johannes Åman rapport bekräftar några av de saker vi från Folkpartiet fört fram i skoldebatten de senaste fem-tio åren, nationellt som i Västerås. Den kanske viktigaste slutsatsen är vikten av lärarens betydelse, vikten av undervisningen och inte minst kvaliteten i undervisningen. Idag skriver jag på VLT Debatt om skolbetygen och vår egentliga utmaning i ex Västerås där slutbetygen från år 9 egentigen inte säger hela sanningen om elevernas kunsskapsnivå när vi tittar samlat på gymnasieskolan och hur de sedan klarar av gymnasieskolan. Även VLTs ledare skriver i samma ämne, nämligen glädjebetygen och Nossebro skola i Västra Götaland som tydligen radikalt höjt sina resultat, nu visar det sig att det mesta var glädjebetyg, rapporterar Dagens Nyheter. Detta trots att Skolinspektionen kritiserat detta (DN).

Folkpartiet i Västerås har sedan 2008 och 2009 drivit frågan om lärarkompetenskartläggnigarna och kompetensinsatser. Under våren 2010 presenterade vi förslag på hur vi vill reformera och modernisera organisationen proAros då vi upptäckt att skolresurserna inte gick till skolorna och lärarna utan till administration och tomma lokaler. Vi har lagt en motion till kommunfullmäktige som vi hoppas få bifall för. När vi presenterade idén i mars 2010 var det endast knappt något parti som ansåg att vi skulle göra något åt proAros. Efter Fps förslag har sedan M och Mp sagt att de vill ”lägga ner” proAros. Men det är inget alternativ och inget vi från Folkpartiet kommer att gå med på.

Lärarkompetensen måste fokuseras på ytterligare och regeringens Lärarlyftsatsning är bra, men det borde ha varit på samma nivå som förra året. Samtidigt är det kommunerna som är ansvariga och arbetsgivare och det är uppenbart att kommunerna inte satsar på lärarna- varken på kompetens eller lärarlöner, även om jag anser att kompetensinsatser fortfarande är mycket högre prioriterat än lärarlöner. Men för att vi samtidigt ska locka duktiga studenter att vilja undervisa måste vi också höja lärarnas löner. Även här var Fp ensamma valet 2o10 att driva frågan i Västerås. Varken våra alliansvänner eller Socialdemokraterna vill höja lärarnas löner. I juni 2011 tvingades de rödgröna att lägga 15mkr på höjda lärarlöner vilket vi anser är bra men det räcker inte. De rödgrönas kände sig tvingade för att de dels inte har egen majoritete i kommunfullmäktige, dels för att lärarna för första gången på minst 8-10 år demonstrerade mot S-lednigen utanför stadshuset i maj 2011.

SVT skriver om ESO rapporten.

Nu har årets gymansieelever lämnar skolan efter tre år och i förra veckan tog tusentals ungdomar studenten i Sverige. Några elever har med sig ett kuvert med ett samlat betygsdokument (dvs de har inte fått godkänt i alla kurser under gymnasiet) och det finns de som formellt klarat av minst 90% av samtliga kurser och därmed ett slutbetyg som sitt formella kvitto på sin utbildning. Jag har debatterat detta på insändarsidan ett par gånger nyligen i VLT där många ifrågasätter studentmössan och att det inte är samma sak som studentexamen. Detta är sant- det finns ingen koppling mellan studentmössan och det man faktiskt avklarat studiemässigt. Igår på DN Debatt och i dag skriver DNs ledare om skolan, studentexamen och jämförelser med Finland. Jag delar uppfattningen att vi borde återinföra något slags studentexamen av mer formell karaktär-  det vi inför i den nya gymnasieskolan är en gymnasieexamen vilket är en liten skärpning mot dagens slutbetyg som instrument för urval till högre studier.

På en studentfest i lördags fick jag en fråga av en pappa om detta med studentmössan: han tycker att det är orättvist att oavsett om eleverna är godkända eller inte får alla ett slags betyg och man får ”studentmössa”. Jag förklarade skillnaden på samlat betygsdokument och slutbetyg samt att studentmössan inte har någon koppling till de faktiska resultaten- det är enbart en symbol och en tradition. Men jag vill att Folkpartiet arbetar för dels ett förstatligande, dels en mer strikt form av studentexamen som faktiskt mäter vad eleverna lärt sig när de lämnar gymnasiet. Vi måste också – precis som jag skrev i VLT 11 juni bli bättre att mäta kvalitet och resultat under tiden eleverna är i gymnasiet. Det vill säga vi behöver fler metoder för att följa upp vad eleverna faktiskt lär sig i skolan. Återigen är det intressant att jämföra med Finland som DNs ledare tar upp och som jag också studerat på plats i Finlans: de har ingen Skolinspektion, kvalitetskontrollen och de som uppträtthåller kvaliteten och resultaten är kvaliteten på lärarna och lärarnas status. Därför är Folkpartiets fokus på skolan och lärarna avgörande för hur de svenska resultaten ska kunna förbättras de närmaste åren.

Idag rapporterar medier att socialdemokraterna nu kan tänka sig att ställa tuffare krav på framtidens lärare. Dels vill man förändra lärarutbildningen, dels införa lämplighetstester men också införa tidsbegränsade förordnanden. Allt detta kan man läsa om om man vill inte i socialdemokraten Mikael Dambergs artikel- utan i folkpartiets skolpolitiska program men också i de statliga utredningar som skolminister Jan Björklund (fp) berett under sin tid som minister de senaste 3,5 åren. Folkpartiet har i regeringen tagit fram ett förslag till ny lärarutbildning, ny skollag, och vi vill införa en lärarlegitimation och vi vill krypa antalet platser på högskolan för att höja läraryrkets status men också öka konkurrensen till utbildningsplatserna. Rätt personer måste få börja lärarutbildningen- det är inte rimligt att alla som söker oavsett om de är lämpliga, motiverade, intresserade etc – kommer in på lärarhögskolan. Lokalt i Västerås har folkpartiet vidtagit flera viktiga åtgärder för att höja våra resultat – inte minst med fokus på grundskolan, lärarnas kompetens men också har vi kartlagt förutsättningarna att vara pedagogisk ledare och rektor på en skola. Detta arbete kommer vi att intensiera samtidigt som vi ställer om hela grund- och gymnasieskolan i Västerås på grund av demografin. Folkpartiet i Västerås driver också kravet att vi ska införa tidsbegränsade förordnanden för rektorer i skolan och jag hoppas att det kan bli verklighet snart.

Det är väl bra att socialdemokraterna börjar smått nära sig folkpartiet i denna fråga. Men de ska inte styra ensamma vid en valseger- de ska styra med mijöpartiet och vänsterpartiet och dessa tre partier har till skillnad från regeringen ingen gemensam skolpolitik. Vänsterpartiet och delvis miljöpartiet brukar vara mest kritiska, men vänsterns Rossana Dinamarca säger nej till alla fp-förslag och det är bra att vänsterns skolpolitik är så tydlig i skillander mot regeringens och folkpartiets som ansvarar för frågorna i regeringen. Rossana Dinamarca har bl.a. i Svenska Dagbladet kritiserat det viktiga förslaget kring att alla elever ska delta i den obligatoriska simundervisningen och sex- och samlevandsundervisning. Många föräldrar nekar sina barn att delta i skolan av religiösa skäl, märkligt att vänsterpartiet står för en politik som segregerar snarare än integrerar. Jag minns också när skolministern aviserade de föränringar vi ville göra i skollagen kring arbetsro, befogenheter för lärare bl.a. möjlighet att flytta elever, kvarsittning etc och socialdemokraterna kritiserade allt detta och kallade det för ”barockt”. Varje kvalitetsredovisning och i samtal med elever och elevråd kommer alltid frågan upp om vikten av arbetsro i skolan och i klassrummet- bra att det är en prioriterad fråga för eleverna men tydligen inte för socialdemokraterna.