Följer både den nationella och lokala skoldebatten i många kommuner. Helt klart är resultaten i många kommuner eller i vissa skolor inom kommunen inte tillfredsställande. Folkpartiet anser att skolans ska prioriteras, även resursmässigt. Men till skillnad från andra partier som bara vill anslå ”mer resurser” så tror jag inte att mer pengar i sig löser skolans problem. Resurser behövs för att höja lärartätheten, men inte hur som helst. Det är behöriga och ämnesbehöriga lärare som ska bemanna våra skolverksamheter. Resurser ska innan de läggs på mindre klasser i första hand gå till speciallärare och stödfunktioner omkring lärarna som många kommuner bantat bort i besparingstider. Detta har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gjort i min hemkommun Västerås. Jag har ett antal gånger kritiserat detta i kommunfullmäktige. Bakgrunden är att de rödgröna lägger på nya krav på förskolor och skolor utan att anslå extra pengar. De skriver i budget att de vill minska klasserna men lägger inga extra pengar på det osv. Detta är inte en hållbar skolpolitik. I nästa vecka ställer jag en fråga till ansvarigt V-kommunalråd om vad hon tänker göra kring lärarnas arbetsmijö i Västerås som bara blivit sämre.

I Västerås fall har jag drivit följande främst: ta reda på vart skolpengen idag tar vägen- avslag på motionen av de rödgröna. Se över resursfördelningssystemet för att resurserna ska hamna rätt- avslag från de rödgröna. Satsa på högre lärarlöner. Här fick vi delvis igenom en tillfällig satsning 2012/2013. Vid årsskiftet meddelade de rödgröna att satsningen på högre lärarlöner upphör. Folkpartiet går till val i sitt program på att återuppta en lärarlönesatsning vid sidan av de karriärtjänster vi drivit igenom nationellt i regeringen.

Skolan behöver i vissa kommuner mer resurser. I många kommuner är utmaningen främst att se till att skolpengen hamnar rätt. Utifrån PISA/OECD-rapporterna så ser vi att de länder som kommer i topp lägger mindre pengar på skolan. Detta indikerar att vår främsta uppgift är att ställa kunskapskrav, följa upp skolans och elevernas prestationer och sätta in rätt stöd. Vi måste också ställa krav på ämneskompetens hos lärarna. Detta kan också kosta pengar men är centralt för att vända resultaten.

Nu är det drygt 5 månader kvar till valet. Partiernas utspel om mer pengar kan i vissa fall stötta skolans utveckling men fokus ska i första hand ligga på kvalitetsarbetet och kunskapsuppdraget och där kan vi göra mycket mer utanför de just ekonomiska besluten.

Pengar löser inte skolans resultat, dvs att bara anslå generella resurser till skolan med risk att de hamnar i svarta hålet. Vissa satsningar måste göras vilket självklart kostar pengar tex fortbildning, anställa speciallärare och satsa på lärarlöner. Här är vi beredda att prioritera- lokalt som nationellt.

Annonser

Skolkampanj, start idag!

När Folkpartiets nationella skolgrupp tillsattes inför landsmötet 2009 var en av de stora punkterna att vi slog fast tydligare än någonsin att Folkpartiet nu aktivt vill driva på för ett statligt ansvar av skolväsendet. Den analysen baserade åtminstone jag på alla rapporter om hur stora skillnader det är mellan kommuner och inom kommuner, hur det politiska ansvaret brister när det kommer till insyn, kvalitetsuppföljning och villkoren för rektorerna. Sedan dess har vi lokalt och nationellt opinionsbildat, skrivit artiklar och debatterat i kommunfullmäktigesalarna och i riksdagens kammare där vi pekar på att kommunerna som huvudman inte längre klarar av sitt uppdrag på skolområdet. Elever får inte stöd i tid, lärarnas arbetsgivare har under många år struntat i att föra en lönepolitik som ger lärarna en god löneutveckling, karriärmöjligheterna har varit obefintliga och möjligheten till kompetensutvecking begränsat.

Lärare och rektorer medger vid besök att resurser finns men används till något annat än kärnverksamheten, i andra kommuner bygger man arenor samtidigt som man inte har råd att anställa speciallärare. I vissa kommuner vill politikerna minska klasserna men utan att skjuta till pengar- det sker på bekostnad av att antalet lärare/speciallärare ryker. Folkpartiet är det enda partiet som drivit frågan aktivt i och utanför Riksdagen. I debatten som jag ofta har i kammaren säger Moderater och Socialdemokrater att de vill se en ”ökad statlig styrning” men de menar inte samma sak som Fp. De vill fortfarande ha en kommunal huvudman. För en tid sedan kom skrifter och böcker för att uppmärksamma kommunaliseringsbeslutet 1989. Kritiken är häftig och förlorarna är eleverna och lärarna som säckat efter.

Folkpartiet drar idag igång sin skolkampanj för denna höst. Fokus är: statlig skola, tidigare betyg, gärna från årskurs fyra och bättre stöd till elever i skolan som behöver det för att uppnå målen. Vi kommer som parti och vi som är skolpolitiker att aktivt verka för att Fp får ökad genomslag i skolfrågorna lokalt som i regeringen. Våra beslut i riksdagen om satsning på Matematiklyftet, karriärsteg för lärarna för att höja deras löner samt nya lärarlegitimationen är viktiga steg.
Nu driver vi på för att skolpengen ska fördelas efter socioekonomiska faktorer och att det ska stå i lag- detta om något är en ökad statlig styrning- och på denna punkt finns faktiskt en majoritet av partierna i riksdagen.

Men ingen använder ordet statlig skola trots att M, S, Mp, V – nästan alla vill att staten ska göra ännu mer för skolorna. Fp har också drivit igenom en viktig utredning om effekterna av kommunaliseringens effekter- min förhoppning är att det ska ge ett bra underlag för vidare diskussion om fördelarna och nackdelarna med det kommunala huvudmannaskapet.

I avvaktan på att föra frågan närmate staten har vi börjat ta några steg inte minst genom omläggningen av lärarutbildningen, införandet av lärarlegitimationen, införandet av karriärstjänster och olika kompetenslyft för att öka andelen behöriga lärare, i synnerhet i ämnet matematik. Det glädjande är att de rödgröna i kammarens talarstol tycker att det är för snålt och för litet- mitt svar brukar kort lyda: vi göra detta från statens sida trots att det är kommunerna som är huvudman och att vi helst vill ha en statlig skola för att kunna göra ännu mer. Svaret brukar bli att de inte tar en replik eftersom de saknar motargument.