Igår presenterade Skolverket resultat från lärarenkäten TALIS. Det är första gången Sverige är med i enkäten som vänder sig till lärare i högstadiet och ett antal rektorer. Vissa inslag i enkäten visar att lärare trivs med sitt uppdrag, men en kraftfull majoritet anser att samhället inte värderar yrkets viktiga status. En annan tråkig slutsats, som vi tyvärr känner till, är att många lärare inte skulle vilja bli lärare om de i efterhand skulle välja yrke. Som folkpartist är flera av dessa delar kända. Vi driver dagligen i kommuner, i regeringen genom vår skolminister och i riksdagen, i synnerhet som ledamot för Fp i utbildningsutskottet- en politik som ska göra det attraktivt att vilja stanna men också bli lärare. Forbilda sig till lärare och inte minst fortsätta locka elever att studera till lärare på högskolor och universitet. Regeringen för under fp-ledning en unik nationell satsning på olika fortbildningsinsatser, på att öka andelen behöriga och ämnesbehöriga men också – det unika-på högre lärarlöner för 17 000 lärare i grund-och gymnasieskolan. Fullt utbyggt kostar detta 600-700mkr/år i permanent anslag. Vi prioriterar dessa karriärtjänster för att uppmärksamma de duktigaste lärarnas insatser i klassrummet.

Men studien visar också – eller enkäten som lärarna besvarat- att deras arbetsgivare, fristående skolor och kommuner inte tar sitt ansvar på ett tillräckligt bra sätt. Liten fortbildnig, dålig löneutveckling och en arbetsbörda som gör att många lärare inte hinner med sitt huvuduppdrag- att vara med barnen och eleverna, undervisningen. Vi kan göra mycket både lokalt som nationellt, det gäller att fortsätta minska administrativa bördan och några beslut har vi tagit i riksdagen innevarande riksmöte. Vi driver också frågan lokalt. Men än mer envist driver vi frågan lokalt i Västerås om högre lärarlöner.

Fp driver inför valet frågan om statlig skola. Kommunaliseringen har också i detta avseende varit negativ för läraryrkets status, men de statliga besluten vi fattat om stadieindelning, ny lärarutbildning och ny lärarlegitimation är reformer jag är stolt för att ha varit med i regeringsunderlaget för att genomföra ute i landet. Det är ett av flera sätt att skärpa till kvaliteten och därmed höja läraryrkets status. Det kommer att få effekt på löneutveckling och det kommer också signalera vikten av utbildade lärare. Även om det bara är en början är det ökade söktrycket till lärarutbildningen som vi noterar en viktig effekt av en medveten folkpartistisk skolpolitik.

Högsta förvaltningsdomstolen underkänner idag enligt bl.a. SvD, Ekot de lägre instansernas bedömning att det var fel av Skolinspektionen att stänga ner verksamheten vid Lundsbergs skola, riksinternatet i Värmland. Jag välkomnar detta ochhar följt ärendet nära och en av få politiker som efter mycket om och men tillåtits besöka skolans verksamhet, i december 2013. Min bild var en bra skolverksamhet med fokus på interntionella kontakter,bra resultat och motiverade elever. Hög lärarkompetens. Problemet som sedan uppdagats i omgångar är den kultur av mobbning och förtryck av yngre elever som skolledningen inte mäktar med att styra över- de har inte ens mandat att göra det med tanke på skolans styrelse som främst företräds av fd elever och föräldrar till elever vid riksinternatet.

Skolinspektionen är vår myndighet som har ett tydligt uppdrag att bedöma  verksamheter som bedriver skolverksamhet med offentliga medel. Lundsberg är ett tag till en privatskola som tar ut avgifter- men samtidigt är de ett av tre statliga riksinternat som också får del årliga statsbidrag- utöver den kommunala skolpeng varje elever får med sig från sin hemkommun. I det avseendet är den också skattefinansierad verksamhet och därmed ska det vara självklart att insyn ska finnas men också möjlighet för Skolinspektionen att agera om skolans bryter mot skollagens bestämmelser.

Skollagen måste, oavsett detta beslut, förtydligas. Det ska inte råda någon tvekan om att elevboenden, i synnerhet vid riksinternat också ska ingå under Skolinspektionens mandat att granska. Bryter man mot skollagen ska man få krav på sig att agera, eleverna ska ges en konsekvens om de systematiskt mobbar elever och vite ska utdömas vid allvarliga fall av kränkningar etc. Som en sista åtgärd har Folkpartiet och regeringen skärpt skollagen så att verksamhetsförbud kan införas. Detta vidtog Skolinspektionen efter strykjärnsskandalen. Högsta förvaltniningsdomsolen har idag sagt att detta var korrekt.

Ett riksinternat bedriver inte vara undervisning, dessutom har skolans rektor och dess styrelse helt och fullt ansvar för hela verksamheten- dvs även boendet som i detta fall och som vid andra riksinternat- ligger direkt i anslutning till skolans lokaler. Det är vidare skolans personal och rektor som är chef för alla verksamma även vid boendet.

Nu pågår en parallell process kring riksinternaten. Viktigt ta bort detta med riksinternat som får statliga bidrag, lika viktigt är det att ta bort avgifterna. Skolinspektionen måste än tydligare i lag ha stöd för sin granskning.

Idag väljer Socialdemokraterna att stå vid en pressträff och säga exakt det som jag och Fp skrivit och debatterat i flera år- de upprepar dessutom Folkpartiets prioriteringar från vår pressträff den 1 mars 2014 där vi lämnade besker att förskola, skola och äldreomsorg kommer vara våra prioriterade områden. Men vi vill inte höja skatten, det vill S – som traditionellt tar till det instrumentet när de inte förmår prioteria i ekonomin. S och V i den rödgröna koalitionen är helt ansvariga för utvecklingen inom skolan och barnomsorgen. Färre lärare, sjunkande resultat i grundskolan och ökade barngrupper- utan att de tagit sitt ansvar under fyra år vid makten har de just nu kommit på att detta är ett bekymmer- kanske för att det bara är 88 dgr kvar till valdagen. Detta kallas hyckleri och inte trovärdigt.

Problemet med detta förslag är inte att Västerås har ont om pengar, utan att SVMP inte prioriterat barngruppernas storlek, lärarlöner etc.

Folkpartiet går till val på att prioritera förskolan och skolan främst vid sidan av äldreomsorgen. Grunden för att vi ska kunna göra detta är tillväxt som gör att människor arbetar och bidrar till vår gemensamma välfärd. Miljöpartiets kongress har nyligen beslutat verka för ett hållbart samhälle som inte tar hänsyn till vikten av tillväxt. Miljöpartiet slår fast att barn i förskola ska ha rätt till ekologisk frukt, vi går till val på att främst minska de stora barngrupperna som ständigt ökat under tiden Miljöpartiet och de socialistiska partierna haft ansvaret i Västerås.

Folkpartiet står upp för rätten till valfrihet- det gäller hemtjänst, skola eller förskola. Västerås hemtjänst erbjuds i huvudsak av privata alternativ och idag finns omkring 60 enskilda förskolor med drygt 2 400 barn inskrivna. Vad innebär Miljöpartiets förslag att förbjuda vinst inom skattefinansierade verksamheter för dessa föräldrar? Flera anordnare som jag nyligen besökt inom både hemtjänst och förskola varnar för att de kommer att klappa ihop. Konsekvensen blir att stora jättar blir kvar som anordnare samt minskad valfrihet för den enskilde individen och familjen. En förskola kan med en vinst exempelvis anställa fler förskollärare, hålla barngrupperna nere eller investera i ett nytt kök som var aktuellt på en förskola jag besökteför ett par veckor i Västerås. Även idag tisdag besökte jag en anna enskild förskola, Pysslinagens verksamhet och förskolan Pomperipossa som har kö till sin verksamhet med fyra avdelningar. De får samma ersättning från kommunen som de kommunala- men om skollagen ändras vid en rödgrön valseger kommer flera av dessa alternativ att vara hotade.

Kvaliteten ska styra debatten. Enskilda som missköter sig förtjänar kritik och som en sista åtgärd ska tillstånd och avtal sägas upp. Men att generellt föreslå förbud som Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör kommer endast resultera i mindre valfrihet, sämre möjlighet att jämföra kvalitet och sämre incitament att ständigt utveckla verksamheten för barn och äldre.

Nu har Miljöpartiet tagit rejäla steg till vänster och kommer nu att göra gemensam sak med förbudspartiet Vänsterpartiet och ett splittrat Socialdemokraterna.

Idag debatteras i Hallstahammars kommunfullmäktige en V-motion om att från 2015 införa ett läxförbud i skolan. Liknande tongångar hörs bland lokala vänsterpartister i andra delar av landet. Kommunaliseringen av skolan som genomfördes av Socialdemokraterna – och vänsterpartiet kommunisterna – emot lärarna har ökat skillnaderna i skolan. Folkpartiet vill se en statlig skola med ansvar för hela skolväsendet, även lärarnas löner. Att kommunpolitiker går in och vill förbjuda läxor visar på en direkt fientlig inställning där Vänsterpartiet- med stöd av Socialdemokraterna i Hallstahammar vill avlöva lärarna på detta viktiga instrument.

Vilket annat yrke går politiker in och detaljstyr vilka instrument man kan använda eller inte, läkarkåren? Att politiker från vissa partier känner att de kan sätta sig över professionen visar att V och S inte har någon som helst respekt för läraryrkets status och mandat i skolan. Andra exempel på förslag där de rödgröna inte är överens är krav på behöriga lärare och lärarlegitimationskrav i skolan. Vänsterpartiet röstade nej och Mp lade ner sin röst i riksdagen vid beslutet. Att låta kommuner och friskolor fortsätta anställa obehöriga lärare blir konsekvensen av en sådan kravlös skolpolitik och går helt emot åsikten att man ska höja läraryrkets status.

Folkpartiet värnar lärarens profession och vi har idag genom Jan Björklund aviserat att vi är beredda att ändra skollagen som förbjuder detalstyrning och lokala förbud tex lärarens rätt att kunna ge elever läxor i skolan. Vänsterpartiet nationellt, där jag nyss medverkat i Svenska Dagbladets chatt om läxförbud tonar ner det hela. Men mellan raderna så säger Dinamarca från Vänsterpartiet att skolan inte ska ”lägga något ansvar” på hemmet och föräldrarna. Vänsterpartiet bidrar knappast till att föräldrarna ska ta ett större ansvar för sina barns skolgång- men det är precis det som behöver ske i svensk skola.

Allt ansvar kan och ska inte läggas på lärarkåren i Sverige. Vänsterpartiet nationellt vill förbjuda ytterligare en viktig del i skolpolitiken och det är betygen. Det står i deras partiprogram och även om de tonar ner kravet- är det ett faktum i valrörelsen att Vänstern som vill sitta i en S-regering är för att avskaffa betygen i skolan. Det säger vi nej till. Vi vill ha kvar betygen och de ska ges tidigare än idag.

Dagens Nyheter tar också upp ämnet.

Folkpartiet har sedan många år uppmärksammat vikten av bättre kvalitet och resultat i skolan. Gymnasieskolan har genomgått flera förändringar sedan Folkpartiet fick ansvaret för skolfrågorna i regeringen. Den största utmaningen är att erbjuda en gymnasieutbildning där ungdomar dels kan förberedas för arbetslivet direkt efter studierna, dels erbjuda attraktiva studieförberedande utbildningar för de som vill läsa vidare på högskolan. Ett stort problem med den socialdemokratiska skolpolitiken i gymnasiet var att alla program teoretiserades, alla blev på tre år och kopplingen till arbetslivet var nästintill obefintlig. Parallellt kom och kommer fortfarande elever från grundskolan med dåliga förkunskaper vilket ytterligare sänker kvalitetsnivån i gymnasieskolan. Söktrycket till de tekniska utbildningarna, industriprogrammet, plåtslagare, tågteknik – är alla exempel på kompetens som arbetslivet skriker efter- både på gymnasial nivå, yrkeshögskolenivå samt högskolenivå. Folkpartiet återinförde ett gymnasieingenjörsprogram på 4 år –i form av en försöksverksamhet i ett antal kommuner.

Erfarenheterna är mycket positiva och Riksdagen beslutade igår, på förslag av Folkpartiet och regeringen, att permanenta gymnasieingenjörsutbildning med ett fjärde tekniskt program. Lagen träder ikraft 1 juli 2014.

Konkret innebär det att programmet med ett fjärde tekniskt år omfattar 900 gymnasiepoäng indelade i olika nationella profiler som är inriktade mot olika teknikområden. Vi tror att det kommer vara ett attraktivt program för grundskolans elever att söka till. Elever blir behöriga att söka det fjärde tekniska året om man har en gymnasieexamen från Teknikprogrammet eller motsvarande kunskapskrav. Den här möjligheten innebär också att elever bättre rustas för vissa ingenjörsuppgifter direkt efter studierna som inte direkt kräver en akademisk nivå. Gymnasieskolan måste fortsatt reformeras, flera elever måste hamna på rätt program och gymnasiets lärlings-och yrkesutbildningar måste anpassas bättre till arbetslivets behov- alla program behöver inte ge allmän behörighet till högskola och universitet, att öka kvaliteten och de praktiska momenten på de yrkesinriktade programmen i samarbete med branschen blir minst lika viktig som att gymnasieingenjörsutbildningen håller hög klass med ett nära samarbete med industrin.

Igår tittade jag på ett bra inslag i TV4 om kommunerna och fristående aktörer- samlat- var bilden att många elever i Sverige inte får det extra stöd i skolan som de behöver och som de faktiskt har rätt till enligt skollagen. Folkpartiet har i regeringen skärpt skollagen där elevers rätt till stöd är skarpare och vi har också infört en rättighet för föräldrar att överklaga rektor och skolans beslut om man anser att skolan inte tillhandahåller extra insats som specialpedagog, speciallärare, extra timmar i ett ämne eller vad det nu krävs för att eleven faktiskt ska ha en reell chans att klara kursplanens mål och få godkända betyg. Elever med funktionsnedsättning och dyslexi är också en målgrupp elever i skolan som rätt ofta och i många år får kämpa gentemot skolan för att få extra hjälp.

Folkpartiet prioriterar skolan lokalt i kommuner där vi verkar, ex i Västerås och i och med att kommunerna är huvudman är lokala politiker ytterst ansvariga för de villkort lärare och rektorer ges på golvet. Detta har jag också de senaste åren särskilt uppmärksammat i Västerås- både i fullmäktige och i media- att arbetsmiljön bland lärarna försämrats, skolor har inte råd att ansälla speciallärare och konsekvensen blir att skolan inte ger eleverna rätt till stöd.

Nu noterar jag att flera kommuner försöker anställa flera speciallärare. Men de växer inte på träd- och en orsak är att Socialdemokraterna avskaffade utbildningen på högskolan – först med Folkpartiet i regeringen återinförde vi denna möjlighet 2008. Trycket på kommunerna är stort- och de behöver denna kompetens och därför har vi nu kraftigt utökat antalet platser på speciallärarprogrammet. Folkpartiet menar också att kommunerna som huvudman inte tar sitt ansvar för en likvärdig skola och detta är ett konkret exempel på att viket stöd du får beror starkt på vilken skola och vilken kommun du råkar bo i, så ska det inte vara.

Fp vill förstatliga skolan, anställa fler speciallärare, vi har återinfört den utbildnigen på högskolan och vi har skärpt både skollagen och uppföljningen genom en tuffare Skolinspektion. Detta är några saker vi kan göra nationellt vid sidan av det kommunala ansvaret för skolan.