Integration


När valresultatet fastställdes i Valmyndighetens protokoll kunde vi konstatera att Sverigedemokraterna är de stora vinnarna sett till antal nya mandat i Sveriges riksdag. När den nya minoritetsregeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet presenterades för riksdagen återfanns inte integrationsministerposten. Socialdemokraterna menar att frågan är så pass viktig att alla i regeringen ska arbeta med frågan. Min erfarenhet är att effekten kommer bli precis tvärtom. Valresultatet behöver en mogen, vital integrationspolitisk debatt. Det är hög tid för partier till vänster och höger om oss att bidra i en för Sveriges avgörande tid. Att slopa integrationsministerposten visar bara att regeringen och i synnerhet Socialdemokraterna helt kapitulerat i den fråga där vi har störst utmaningar vid sidan av jobb-och skolfrågan. Integration handlar om mycket, det gäller bostäder, skola, barnomsorg, vuxenutbildning, kommunikationer, samhällsinformation och myndighetssamverkan mellan kommuner, landsting mfl. När kommunalråden saknar en strategi, eller politisk vilja och inte satsar på dessa centrala delar krävs det en regional motor där politiker, länsstyrelsen i samverkan med statliga Migrationsverket och Arbetsförmedlingen kan lösa ut flera knutar.

När det arbetet inte prioriteras krävs det en integrationsminister i regeringen som driver på, opinionsbildar, stöttar och påverkar så att de intentioner och mål som riksdag och regering satt upp faktiskt får genomslag i hela landet. Trots allt har riksdagen och regeringen det yttersta ansvaret för Sveriges asyl-och integrationspolitik. När frågan om polisens romaregister briserade hade integrationsministern tillsammans med justitieministern en viktig roll i dialogen med romska företrädare. När det gäller kommunernas arbete med nyanlända och de väldigt komplexa problem som kan uppstå kan integrationsministern agera en viktig medlare mellan regeringen, länen och de olika kommunerna. En integrationsminister är också en vakthund som ska utgöra garanten för att Sverige faktiskt ser de utmaningar som läggs på kommuner, regioner och myndigheter för att bedöma vilka statliga insatser som behöver genomföras inte minst när vi vet att flera tekniska och praktiska delar lätt hamnar mellan stolarna exempelvis mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen respektive landets länsstyrelser. I regeringen hanterat olika statsråd dessa myndigheter-därför är integrationsministern en viktig samordnare av frågorna i regeringen. Ministern är också viktig som naturlig kanal in i regeringen när det gäller de nationella minoriteterna, det civila samhället och även religiösa trossamfunden. Det gäller också det viktiga arbete som i vardagen ligger på kommunala politiker men där också regeringen har en roll och det är alla ungdomar ute i städerna och förorterna, alla de som glöms bort och av olika anledningar lever i ett utanförskap. Visst är utbildning och arbete det viktigaste mot utanförskapet- det har alltid varit Folkpartiets linje- det gäller även integrationspolitiken. Men det betyder inte att regeringen bara slopar posten och smetar ut ansvaret på hela regeringen. Flera partier har omedvetet eller medvetet valt att inte diskutera integrationspolitiken vilket vi från Folkpartiet starkt beklagar. När Socialdemokraterna nu skippar integrationsministern bekräftas dessvärre denna farliga strutspolitik.

Roger Haddad (fp)
Riksdagsledamot och talesperson arbetsmarknad/integration

Hundra skillnader mellan Fp och M
#9 Migrationspolitik

Det är flera utöver mig, ex vår partiledare i Ekot, som starkt reagerade på migrationsminister Tobias Billströms (m) intervju i Dagens Nyheter om papperslösa barn och ungdomars möjlighet att gå i skola. För oss i Folkpartiet har detta varit en viktig fråga och det har inte varit en hemligthet att Moderaterna motsatt sig detta förslag och förhalat detta ärende i flera år. Det är en komplex och svår fråga, men en viktig fråga för de barn och ungdomar som berörs. Regeringen har nyligen och riksdagen konfirmerade sedan beslutet bestämt att sk papperslösa barn ska få tillgång till undervisning i skolan och ungdomarna i gymnasieskolan. Det är en juste ansats att barn som väntar på uppehållstillstånd eller hamnat i en oklar situation mellan avvisning och det faktuk att många avvisningar inte kan genomföras (inte enbart pga av att man gömmer sig) utan flera fall som jag känner till så vet Migrationsverket var personerna finns men kan inte verkställa beslut.

Det finns personer som bott i Sverige i över tio år och där Migrationsverket inte kan verkställa ett avvisningsbeslut. Dessa personer lever i ett ingemansland och ett utanförskap som leder till att de har svårt att få en bostad, få ett arbete men också att de finns utanför de ekonomiska trygghetssystem som omfattar andra. Våra trygghetssystem som finns ska i första hand gå till de som har laglig rätt att vistas i Sverige. Men det finns en liten grupp enskilda som trots Migratonsverkets vetskap ändå lever i ett utanförskap, här måste vi hitta lösningar.

När det gäller barnen och ungdomarna måste de – och det blir tydligt med riksdagens beslut- känna en frihet att gå till skolan utan att riskera att polisen söker upp och försöker avvisa dem.
Papperslösa får nu tillgång till skola och gymnasieskola, det är ett bra beslut, meddelade skolminister Björklund redan i höstas. Det är beklämmande att ett statsråd som är ansvarig för politikområdet och överenskommelsen med Miljöpartiet inte känner till alla dess delar men också gör oacceptabla uttalanden om personers utseenden.Yttrest är det Moderaterna som får ta ansvar för sina statsråd men agerandet är mycket olämpligt och har skadat statsrådets trovärdighet.

I sakfrågan är detta en fråga som Fp och M tycker olika och som vi äntligen fått gehör för i regeringen med stöd av de andra partierna. Men efter gårdagens utspel från M-statstådet undrar man om M står bakom beslutet eller inte.

Efter juluppehåll samlas riksdagen idag igen i Stockholm. Partiledarna startar vårens session med att debattera. Min förhoppning är att utbildning och arbete ska vara Folkpartiets fokus, men också lyfta de stora utmaningar vi ser inom vårt andra ministerområde, integrationspolitiken och förmedla det komplexa men också visa på hur vi som liberaler i regeringen vill utveckla och lösa dessa hinder som vi identifierat för att människor ska kunna komma ut i arbetslivet. Ungdomsarbetslösheten är ytterligare en sådan utmaning- här krävs det inte bara lägre arbetsgivaravgift utan även införandet av ungdomslöner motsvarande 70-75% av en lön för att få in ungdomarna på arbetsmarknaden. Det finns också andra arbetsrättsliga delar som kan underlätta för unga och vuxna att komma in, men det akuta är ungdomarna. Medveten om att grunden för denna problematik är att en stor andel av de arbetslösa ungdomarna inte har slutbetyg från gymnasiet, detta har vi lyft och presenterat en ny skolpolitik som ständigt attackeras från vänstern, socialdemoktratin men även från Miljöpartiet.

#8 Hundra skillnader mellan Fp och M
Återstår att se om Moderaterna kommer med några nyheter, kanske något nytt inom försvarspolitiken där Folkpartiet haft en annan ståndpunkt i försvaret av Gotland eller varför inte Folkpartiets utrikespolitiska kritik mot M i frågan om att kräva att Syriens regim ska ställas inför internationll rätt när det gäller de ansvariga?

Vad S-gruppledaren i riksdagen kommer att leverera; här finns ju en uppenbar konflikt mellan S-partiet och ”LO-partiet” i fråga om välfärden och vinstuttag och därmed synen på valfrihet och alternativ. Intressant blir det.

Vad Åkesson kommer att leverera vet jag inte, men sannolikt så lär han ta upp invandringspolitiken, men vid ngn partiledardebatt så gjorde han inte det, måste vara en del av hans taktik att inte bara framstå som enfrågeparti- men de flesta vet att 99% av hans utspel rör just invandringspolitkiken, inte integrationspolitiken och hur vi ska lyckas med det. Här har Folkpartiet mer att bidra med.

Hundra skillnader mellan Fp och M

#6 Skola/stadsdelsutveckling av Bäckby i Västerås

Kommunfullmäktige i Västerås hade en debatt med anledning av budgetavstämningen för 2013. Till skillnad från budgetbeslutet i juni tillkom det extra statsbidrag att fördela ut samtidigt som vi ser ökat behov av insatser för att dämpa underskottet inom hemtjänst och vården. Det viktigaste för Fp är att vi fick gehör för ytterligare 12,5mkr i extra lärarlönesatsning för 2013, utöver det centrala läraravtalet. Men vårt mål var 15mkr + 5, totalt 20.

Den stora debatten blev ändå kring vår överenskommelse där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet accepterat ett Fp-förslag om sammanslagning av Sofiaskolan, Bäckbyskolan och Hällbyskolan som jag aviserade i somras. Detta blev nu klubbat och debatten blev tydlig mellan Fp och M. Vi satsar mer på stadsdelsutveckling, vi löser inte utmaningarna i området om vi avvecklar skolverksamheten. Vi löser inte stadens totala lokalproblem med en höghstadieavveckling- som egentligen var Moderaternas ursprungsförslag, men det ville man inte prata högt om igår. Med Fp:s förslag behåller vi en högstadieskola i området och vi löser det akuta problemet sedan 2009 med Sofiaskolan för elever med autism.

Vi kommer ställa höga kvalitetskrav och ha skolverksamheterna på Bäckby under lupp. Skolans resultat är inte tillfredsställande, men det är 5-6 enheter som har samma problem i Västerås, det andra är elevunderlaget, att många är nyanlända och har kort tid i Sverige. Oavsett ska vi ställa tuffare krav på lärarnas kompetens och en skolledning som fokuserar på kunskapsresultaten och inte enbart på allt runt omkring i området.

Med Fp:s förslag som nu blivit det faktiska beslutet bidrar vi dels till färre lokaler, dels till ökad fokus på kunskapsuppdraget- dels att bidra till en fortsatt utveckling av stadsdelen Bäckby- ett arbete som vi tog inititiv till i mars 2009. Till skillnad från de andra partierna i stadshuset har det faktiska intresset att göra aktiva, uthålliga insatser i området Bäckby inte varit så stort. Men för oss är skola och integration/arbetsmarknad det viktigaste sättet att bryta utanförskapet, öka delaktigheten och bidra till trygga områden i hela Västerås. Likt vårt engagemang för skolan och högre lärarlöner kommer vi fortsätta verka för att Bäckby ska utvecklas.

Idag arrangerade vårt nätverk för romska frågor i riksdagen ett seminarium för att lyfta romernas villkor i Sverige och Europa samt för att också uppmärksamma 500ä års-jubiliéet för Romaåret i Sverige. Integrationsminister Erik Ullenhag (fp) öppnade seminariet med att berätta om regeringens minioritetspolitik i stort och särskilt hur regeringen arbetar med romafrågorna. Skrivelsen, den sk romastrategin beslutade riksdagen i februari och under våren har riksdagen beslutat avsätta 46 mkr i budgeten de närmaste åren för pilotkommunverksamhet. Det framkom sedan av både Domino Kai, undertecknad samt Rosario Taikon under seminariet rädslan att detta ska vara för lite och att det endast blir fokus på just de fem kommunerna. Vi måste se till att bredda arbetet och lyfta fler kommuner som är aktiva.

Under seminariet medverkade också Örebro kommun, genom Naim och Milena (bilden) som berättade om hur kommunen med hjälp av brobyggare/modersmålslärare lyckats få elever att komma till skolan, slutföra skolan med målet att ta studenten. Det var ett insprirerande inslag under seminariet.

Min summering ville fortsätta uppmana romerna att aktivt lyfta sina frågor med kommunala företrädare där man har ett stort ansvar att agera. Dialogen med oss på riksdgasnivå ska fortsätta då vi kan fortsätta jobba mot regeringen och statliga myndigheter, vi i nätverket kommer fortsätta opinionsbilda och bjuda in föreningar och företrädare för att bidra på vårt sätt till en bättre situation för romerna i Sverige och Europa.

SVT Debatt sände igår debatt om Malmö och de tragiska händelserna som drabbat delar av staden. Det finns självklart olika uppfattningar kring vad som sker och även upplevelsen av otrygghet är olika. Helt klart är invånarna i Malmö trötta på de kriminella gängen och den grova brottsligheten som resulterat i skadegörelser, rädsla och att åtta personer mist livet.

I debatten skulle jag debatterad mot en Socialdemokrat från Malmö, tyvärr dök den personen inte upp. Från riksdagen sida kommer vi prioritera polisresurser, det lät i programmet som att deboende trots allt var nöjda med polisens insatser vilket är positivt då detta är statens ansvar och där regeringen genom Rikspolisstyrelsen är med och för en ständig dialiog samt ser till att man kan förstärka polisens arbete på olika sätt. Helt klart kan vi och ska vi ta nästa steg och skärpa vapenlagen om innehav av vapen och grova vapenbrott, detta delar jag fullt och Folkpartiet kommer driva detta vid sidan av en snabb vapenamnesti som vi vill se redan 2012.

Det som jag vill lyfta fram är skolans viktiga roll. Ilmar Reepalu och hans övriga kommunalrådskollegor, ett tiotal som ansvarar för ex skola och välfärd, arbetsmarknad, bostäder etc – ingen av dessa hade tid att delta i debatten. Skolinspektionen har riktat allvarlig kritik mot den politiska ledningen i Malmö för skolans resultat både 2006 och 2011, inspektionen konstarera att ledningen trots vetskap och propåer inte tagit sitt ansvar och vidtagit åtgärder för att möta att 40% av grundskoleleverna i Malmö lämnar grundskolan utan godkända resultat. Enligt Skolinspektionen är detta alarmerande. Jag kan bara hålla med. Det lokala arbetet med ungdomarna, bostadspolitiken, det lokala samarbetet med bostadsföretag och skola, socialtjänst och polisen kan inte nog betonas. Allt detta kan ett kommunalråd direkt påverka och prioritera. Om Reepalu fortsatt hävdar att regeringen och riksdagen har ansvar för utvecklingen i Malmö, kan han väl åtminstine lova mig en sak: ta ansvar för skolans resultat och den lokalt förda skolpolitiken. Gör något åt detta så är det bra. Vi kommer fortsätta följa och se hur vi kan komma åt de krimininella både på kort sikt men också hur vi kan utrusta polisen med fler metoder för att förebygga och avslöja grova brott. www.svt.se/debatt.

Varför socialdemokraterna inte dök upp, varken ledamot i kommunstyrelsen eller någon av de dryga 10 majoritetskommunalråd som de rödgröna har är en gåta. Reepaluu har i flera dagar angripit regeringen och riksdagen och ställt ett krav: skärp vapenlagen. Ja det tycker jag också. Men att skicka ner piketbussar och poliser är inte lösningen på Malmös problem med segregation, dålig integration, dåliga skolresultat, ungdomsarbetslöshet och brister i samverkan mellan polisen och kommunen. Självklart har kommunen det största ansvaret och det måste man ta. Staten genom domstolen, polisen, skatteverket och andra viktiga myndigheter kommer att samarbeta och de måste också hjälpas åt att komma åt de kriminella på olika sätt.

Under många år arbetade Folkpartiet med Utanförskapets karta. Redan 2005 arbetade vi på nationell som lokal nivå med att försöka ta reda på hur det ser ut i olika kommuner för att bedöma hur utanförskapet ser ut inom vissa områden som skola, valdeltagande, trygghetsfrågor etc. Jag arbetade och ansvarade själv för dessa områden i Västerås som kommunalråd 2006-2010 och där försökte vi ta fram en lokal variant från kommunens sida- även här fanns det misstänksmahet och kritik inte  minst från S att tillmäpa denna metod. Yttrest så handlar det om att lyssna in och ta reda på hur saker och ting faktiskt förhåller sig-det är en självklarhet för mig som folkpartist och det är ett av våra viktigaste uppdrag att ta oss an utmaningarna när vi konstataterar att de finns, helst ska vi också förebygga att det uppstår problem med klotter, dåliga skolresultat, ungdomsarbetslöshet etc.

Svenska Dagbladet uppmärksammar idag de fortsatta problemen med utanförskapet och jag är tacksam att de också nämner Folkpartiets arbete med utanförskapets karta. Artikeln tar upp kvinnornas situation på arbetsmarknaden, men samtidigt pekar artikelförfattarna på att det inom ett antal stadsdelar faktskt hänt positiva saker med.

Jag vill att Folkpartiet ska fortsätta med detta viktiga intrument. Jag motionerade nyligen till vårt landsmöte om just utanförskapets karta men tyvärr ville inte partistyrelsen biträda mera aktivt mitt förslag att detta fortsatt ska vara en av våra viktigaste instrument inom integrationsarbetet. Jag är därför glad att Svenska Dagbladet tar upp frågan. Självklart finns utmaningarna kvar och självklart ska vi ta reda på hur det förhåller sig i verkligheten ochlyfta fram och opinionbilda där vi sitter i opposition på kommunal nivå och försöka påverka den faktiska politiken där vi sitter i majoritetsställning.

Nästa sida »