augusti 2012


Igår presenterade jag tillsammans med Ragnhild Källberg Folkpartiets nya förslag kring hanteringen av de tre skolorna Bäckbyskolan, Sofiaskolan samt Hällbyskolan. Jag har utrryckt och beklagat att det gick lite väl snabbt när punkten om skolan var inbakad i en hel budget med investeringar. Konsekvenserna av detta beslut var det få som kände till och jag konstaterade tidigt att effekterna, de negativa överväger de positiva. Samt så hade varken det rödgröna förslaget eller alliansens första förslag en helt klar lösning för de tre skolorna samlade inte heller vilka konsekvenser det får om man flyttar årskurserna 7-9 till Nybyggeskolan. De argument som jag lyssnat in är inte övertygande och den domioeffekt som skulle uppstå vore olycklig.

Folkpartiet utgår från skolans pedagogiska uppdrag och krav på kvalitetsinsatser, men också att vi försöker så långt det går använda de lokaler som trots allt finns. Oavsett om vi väljer alliansens första förslag eller rödgrönas förslag att samla allt i Bäckbyhuset så innebär det inte att man helt lämnar två av tre skolor. I samtliga fall behöver man använda minst halva Hällbyskolan eller Hällbyskolan och upp till 30% av Bäckbyskolans nuvarande lokaler.

Vi vill nu ser en ny skolenhet av dagens tre med en stark skolledning som fokuserra på kvalitet och som sätter lärarkompetensen i fokus. Vårt ansvar som skolpolitiker är att ställa höga kvalitets-och resultatkrav på skolverksamheterna. Detta måste vara skolans huvuduppdrag och fokus, inte allt omkring. Den delen får andra tjänstemän och politiker hjälpa till med.

Vårt förslag innebär att dagens Hällby utnyttjas maximalt då den är totalrenoverad i princip, det blir en skola med förskoleklass och lågstadiets år 1-3 samt verksamheterna som idag finns i Sofiaskolan och den befintliga RH-verksamheten för ett tiotal barn.

I nuvarande Bäckbyhuset vill vi se en samordning och avyttring av lokaler så att vi kan skapa mellanstadie-och högstadieverksamhet, år 4-9 i huset med koncetration till delarna som ligger närmast parken mellan dagens Hällbyskolan och Bäckbyskolan.

Vi hoppas att detta förslag och vårt krav om ny lokalmodell för finansiering kan vinna stöd för beslut tidig höst. Vårt förslag har bl.a. VLT och SR Västmanland rapporterat om.

Skolstart och skoldebatten är igång igen. Nu vill Byggnads att alliansregeringen ska återinföra mer teori på gymnasieskolans yrkesprogram så att eleverna automatiskt blir högskolebehöriga. Andra debattörer menar att det är föräldrarna som vill att barnen väljer en högskolebehörighetsgivande kurs och Socialdemokraterna menar att regeringen sänker kraven på de nya yrkesprogrammen. Ibrahim Baylan (s) har varit borta från skolpolitiken i flera år, men gjorde under våren comeback som skolpolitisk talesperson.

Baylan hävdar att regeringen sänker kraven. Faktum är att i och med den nya gymnasieskolan har vi lämnat den kravlösa grundskolan och nu ställs det krav på minst åtta godkända betyg för att börja på ett yrkesprogram och tolv för att komma in på ett studieförberedande program. I kammardebatten före riksdagens sommaruppehåll ställde jag frågan till Baylan varför hans parti vill sänka intagningen eftersom Socialdemokraterna motionerat om att det ska vara samma krav, dvs. åtta ämnen istället för tolv, Baylan svarade inte. Därför är det anmärkningsvärt att dess skoltalesman fortsätter sprida det felaktiga i att regeringen sänker kraven. Baylan uttalar sig också i Aftonbladet att regeringens politik är fel.

Grundskolan är vår största utmaning idag och det är där kvaliteten och resultaten måste höjas, eftersom den direkt påverkat eleverna förutsättningar att klara av en gymnasieutbildning. Socialdemokraterna tycker uppenbart att det är finare att läsa ett studieförberedande program trots att många av de eleverna aldrig läser vidare på högskolan. De som söker yrkesprogram och lärlingsutbildning har målet att bli anställningsbara och redan i den tidigare gymnasieskolan lämnade allt för många ungdomar dessa program utan ett slutbetyg. Många ungdomar fick ändå arbete, men trots studentmössa hade många i sitt kuvert ett dokument som visade att man inte hade en fullständig godkänd gymnasieutbildning.

Varför inser inte Socialdemokraterna detta och varför är det viktigt att tvinga in eleverna i en teoretiserad mall där många lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg? Är det inte bättre att strukturen består av mer inslag av karaktärsämnen och praktiska moment med direkt anknytning till arbetslivet så att ungdomar blir bättre förberedda för arbetslivet? Det har också i debatten förekommit att regeringen stänger dörrarna. I och med att vi infört en rättighet att läsa in en högskolebehörighet efteråt inom vuxenutbildningen har möjligheterna aldrig varit större än idag. Sverige borde blicka ännu mer mot utbildningarna i Nederländerna, Danmark och Tyskland där det är naturligt att göra tidiga val och inriktade mot olika yrken. Folkpartiet vill stärka arbetslivskopplingen och höja statusen och kvaliteten på yrkesprogrammen, precis som vi gjort med den nya Yrkeshögskolan som visat sig väldigt efterfrågad av branschen. Dessa länder har också en mycket lägre ungdomsarbetslöshet som är relevant när vi planerar gymnasieskolans upplägg. Socialdemokraternas gymnasieskola var ett stort misslyckande både med det stora Individuella programmet och att yrkesprogrammen blev utslagningsmaskiner för många ungdomar rakt ut i olika arbetsmarknadsprogram. Trots detta fortsätter oppositionen att driva denna linje- å andra sidan innebär det att väljarna får ta ställning till två tydliga alternativ inför valet 2014 när det gäller Folkpartiets respektive Socialdemokraternas skol-och arbetsmarknadspolitik.