december 2011


Igår uttalade jag mig i TV4 Mälardalen och kommenterade den senaste tidens händelser på Bäckby. Dels polisinsatsen mot en knivbeväpnad man dels det som hände mot Bäckby kiosk för två veckor sedan där en ung kille knivhotade ägaren och ville råna kiosken på pengar. I båda fallen lyckades de knivbeväpnade personerna fångas in av polisen utan att någon kom till skada, händelsen vid kiosken ordnade ägaren själv innan polisen hann fram. Tyvärr kom bara ett gammalt fp-krav om närpolis på Bäckby fram i det mycket korta inslaget. Ännu viktigare var den skrivelse jag skickat till kommunalrådet i Västerås om att vi kräver ett omtag av hela Bäckbysatsningen, att Västerås ska säga ja till polisens förfrågan om att göra en gemensam livstils-och trygghetsundersökning på Bäckby samt att Västerås ska verka för att staden ska bli ett pilotprojekt som regeringen nu genomför på tolv orter med projektet sociala insatsgrupper (systematisk samverkan mellan polisen, kommunen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen m fl).

För att ytterligare trycka på detta har jag idag ställt en fråga i riksdagen till justitieministern om beredskap och hur regeringen kan stötta de kommuner som är intresserade av att gå med i projektet. Men TV4 Mälardalen var inte lika intresserade av dessa konkreta saker utan fokuserade helt på mitt krav om närpolis i området. Även om detta är ett viktigt komplement har jag också betonat att det är en av flera insatser som behövs för att långsiktigt öka trygghetsarbetet i området. Jag är mycket kritisk till socialdemokten Staffan Jansson som i samma inslag fick kommentera mina förslag och hann bara med att hänvisa i närpolisfrågan till polismyndigheten. Jag vet att det är Polisen i Västmanland som beslutar om detta och det framfördes till journalisten. Tyvärr fick inte Staffan Jansson en enda fråga från journalisten om vad Socialdemokraterna vill göra för Bäckby. Men min skrivelse som är ställd till Ulla Persson (s) och stadshuset kräver att hon snart svarar detta skriftligt, då dår vi se hur hon ser på frågan.

Vill tillönska alla vänner, besökare av denna blogg samt kollegor en God Jul och jag hoppas att ni trots detta intensiva år har möjlighet till vila och reflektion. Mitt första år i riksdagen har nu passerat och det har minst sagt varit ett händelsrikt år – inte minst genom att flera partier bytt ledare och ännu ett parti byter ledare i januari 2012. Det påverkar förstås arbetet i riksdagen och dess utskott, vilka frågor som kan komma upp för debatt etcetera. Ju längre man sitter i riksdagen desto fler kontakter och nätverk får man, men det gäller att vara fokuserad och ägna tid till det man absolut anser är viktigast, därför förblir de frågor som jag hade ansvar för som kommunalråd i Västerås: skola/utbildning, arbetsmarknad och integration, de frågor som jag också lägger mest tid på. Det är också naturligt eftersom jag arbetar mest i utbildningsutskottet, sedan har jag ocskå uppdrag i justitieutskottet som jag tycker är intressant.

Julen är en fin möjlighet att umgås lite extra med vänner och sina nära och kära och det hoppas jag att alla tar tillvara när man kan för sedan när vardagen tar över med arbete, vardagsbestyr och annat finns det lite utrymme att hålla den kontakt som man egentligen önskar med familj och vänner. Så jag tänker passa på att umgås och tillsammans med min familj ta del av det goda som finns i den svenska matkulturen och den libanesiska förstås- men jag lär återkomma om några dagar med nya inlägg samt förbereda det nya året som vi också ska fira förstås.

Roger

Flera medier rapporterar idag om att Socialstyrelsen inte följer upp de larmrapporter som myndigheten får in, bl.a. Sveriges Radio och Dagens Nyheter. Jag har idag i en replik i tidningen VLT lyft upp vikten av alternativ och konkurrens inom både skola och vården, men systemet bygger på att det finns aktörer som följer upp och granskar verksamheterna systematisk. Det gäller kommunen, huvudmannen, det är särskilt den ansvariga skolnämnden eller äldrenämnden och så våra statliga myndigheter.

Skolverket har på skolsidan upprdag att utveckla skolan och komma med riktlinjer, stöd till skolorna men också rekommendationer och fortbildningsinsatser av olika slag. Folkpartiet och regeringen införde parallellt 2008/2009 den nya myndigheten Statens skolinspektion som har ett särskilt ansvar att genomföra och utöva tillsyn inom skolväsendet. Först nu i och med den nya skollagen från 1 juli 2011 har vi också utökat Skolinspektionens mandat att agera gentemot kommuner och fristående aktörer, bl.a. genom att kunna utdöma vite.

Socialstyrelsen har ett motsvarande uppdrag inom sjukvården, äldreomsorgen och socialtjänsten. Det är inte min uppgift att utifrån dagens mediarapportering döma ut Socialstyrelsen, men det finns en risk att nuvarande myndighet inte räcker till. Därför har vi från Folkpartiet föreslagit inrättandet av Statens socialinspektion som ska kunna fokusera på att just förebygga och följa upp brister i äldreomsrorgen. Vi måste kunna lita på att de två tunga områden i en kommun där skattebetalernas pengar går till- skolan och äldreomsorgen/handikappomsorgen- också kan följas upp dels så vi vet var pengarna tar vägen och att de går till våra barn och äldre, men också kunna se till att dåliga verksamheter får lägga ner sin verksamhet och där tillstånd kan återkallas.

Skolverket har nu presenterat en nationell rapport över gymnasieelvernas slutbetyg, imorgon torsdag kommer sifforna för kommunerna. Men rapporten konstaterar ändå att tre av tio elever lämnar gymnasieskolan efter tre år utan slutbetyg, det finns också skillnader mellan tjejer och killar samt mellan elever födda i Sverige och elever med utländsk bakgrund. Det är ett bekymmer att så många ungdomar lämnar gymnasieskolan varje år utan slutbetyg, det är också ett bekymmer att allt för många elever behöver ett fjärde gymnasieår för att uppnå slutbetyg, detta är en situation vi noterat i bl.a. Västerås under många år och därför är det viktigt att Folkpartiet och regeringens nya gymnasiereform nu får större genomslag, bl.a. med tanke på de nya yrkes-och lärlingsutbildningarna. Gymnasieskolans största problem är enligt mig det som grundskolan levererar till gymnasieskolan; elever med otillräckliga kunskaper och elever som fram till förra hösten kunde komma in med den formella behörigheten att endast ha godkänd i svenska, matematik och engelska. Självklart har detta inte varit tillräckligt för många elever på gymnasieskolan, denna höst har vi därför skärpt intagningskraven till den nya gymnasieskolan, en annan fråga är förstås lärarnas behörighet i grundskolan.

Ett annat större bekymmer som inte många vill prata om är alla elever som skrivits över från grundskolan till gymnasiet med formellt godkända betyg, men som egentligen har fått ett snäll-G, dvs egentligen skulle eleverna varit underkända i ämnet. Detta är ett stort kvalitetsproblem i svensk skola, i lärarnas betygssättning och skapar en situation som inte är rättssäker för eleverna, därfär är regeringens beslut i förra veckan välkommet, om att nationellt göra en omrättning av 30 000 nationella prov för att se om lärarna sätter glädjebetyg.

Svensk grundskola är vårt stora problem och dess resultat får direkt genomslag i gymnasieskolan, jag är inte förvånad av resultatet av den gamla socialdemokratiska skolpolitiken som fortfarande kommer att slå igenom tills regeringens politik får genomslag.

Läser ett inlägg idag från företrädare för Liberala Studenter på SVT Debatt om att vi från Folkpartiet ska stoppa regeringens förslag som skickades ut i torsdags om att låta Säkerhetspolisen få signalspana i framtiden. Det är ett förslag som jag kommer att biträda eftersom jag själv varit med och diskuterat gemensamt i alliansen, ett förslag som jag i stort tycker är bra. Ska vi ha en effektiv säkerhetspolis måste de också kunna ha de instrument som är moderna för att ha en reell chans att förebygga mycket grov kriminalitet och hot riktade mot rikets säkerhet. Förslaget som diskuteras i alliansen gäller Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen (som båda är enheter under Rikspolisstyrelsen/Rikspolisstyrelsens styrelse). Tanken är att låta de ta del av den signalspaning som idag sköts av Försvarets radioanstalt, FRA istället för att bygga upp en egen infrastruktur som kostar mycket pengar. Det är också bra om man låter en myndighet sköta den verksamheten istället för flera.

I utkastet/lagrådsremissen finns också förslag på hur och under vilka premisser man ska ta del av den data som FRA samlar in. Utgångspunkten är att det ska gälla grov brottslighet och inte minst ge säkerhetspolisen möjlighet att ta del av signalspaning för att förebygga terrorism, finansiering av terrorism eller planerade attacker som rikserar att hota viktiga verksamheter/värden i Sverige. För mig är det självklart att en stats säkerhetspolis idag inte kan arbeta effektivt förebyggande utan att också kunna arbeta med modern teknik och ha de instrument som krävs. Även om signalspaning inte är hela lösning och vikten av att förebygga radikalisering tidigt, därför är också demokratiminister Birgitta Ohlssons nyligen presenterade förslag välkommen, krävs det åtgärder nu. Vi ska inte riskera att missa ytterligare vansinnesdåd och sedan i efterhand tvingas erkänna att detta kunde vi ha förebyggt om vi gett våra brottsförebyggande myndigheter rätt förutsättningar.

Liberala studenterns företrädare menar att det som hände för exakt ett år sedan, då Sverige och hjärtat av Stocholm drabbades av sin första självmordsbombare inte får vara ”ett svepskäl” för att bakvägen luckra upp lagstiftningen och låta fler myndigheter signalspana. Men Säpo är inte vilken myndighet som helst. Det är den myndighet under Rikspolischefen och GD för Säkerhetspolsen yttrest som har regeringen och riksdagens uppgift att bedriva kontraterrorism, skydda viktiga verksamheter och den centrala statsledningen – helt enkelt den svenska demokratin. Personer som vill döda oskyldiga kollektivt och skapa en rädsla och en otrygghet i samhället ska inte kunna agera, planera och genomföra dåd utan att vår säkerhetspolis ska ha en chans att agera innan och förebygga. Självklart finns det aldrig garantier men jag vill inte ta ansvar för att ha underlåtit en central enhet i arbetet mot terrorismen, att de inte fått möjlighet att använda de instrument som krävs för att ensamma eller tillsammans med kollegor i andra länder aktivt bekämpa och motverka terrorattentat och hot mot Sverige. Det är dags att sluta vara naiva i dessa frågor. Idag uppmärksammar flera media, bl.a. Svenska Dagbladet att det gått ett år sedan självmordsbombaren i Stockholm.

Roger Haddad, riksdagsledamot för Folkpartiet och ledamot i Rikspolisstyrelsens styrelse