november 2011


Det är bra att Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO idag lämnar en rapport i ämnet skola. De menar att skolan och dess resultat är så pass viktig för samhällsutvecklingen att även ESO vill titta på detta. Rapporten är på drygt 120 sidor och jag har också följt presentationen från Rosenbad via webben. Flera viktiga slutsatser i Johannes Åman rapport bekräftar några av de saker vi från Folkpartiet fört fram i skoldebatten de senaste fem-tio åren, nationellt som i Västerås. Den kanske viktigaste slutsatsen är vikten av lärarens betydelse, vikten av undervisningen och inte minst kvaliteten i undervisningen. Idag skriver jag på VLT Debatt om skolbetygen och vår egentliga utmaning i ex Västerås där slutbetygen från år 9 egentigen inte säger hela sanningen om elevernas kunsskapsnivå när vi tittar samlat på gymnasieskolan och hur de sedan klarar av gymnasieskolan. Även VLTs ledare skriver i samma ämne, nämligen glädjebetygen och Nossebro skola i Västra Götaland som tydligen radikalt höjt sina resultat, nu visar det sig att det mesta var glädjebetyg, rapporterar Dagens Nyheter. Detta trots att Skolinspektionen kritiserat detta (DN).

Folkpartiet i Västerås har sedan 2008 och 2009 drivit frågan om lärarkompetenskartläggnigarna och kompetensinsatser. Under våren 2010 presenterade vi förslag på hur vi vill reformera och modernisera organisationen proAros då vi upptäckt att skolresurserna inte gick till skolorna och lärarna utan till administration och tomma lokaler. Vi har lagt en motion till kommunfullmäktige som vi hoppas få bifall för. När vi presenterade idén i mars 2010 var det endast knappt något parti som ansåg att vi skulle göra något åt proAros. Efter Fps förslag har sedan M och Mp sagt att de vill ”lägga ner” proAros. Men det är inget alternativ och inget vi från Folkpartiet kommer att gå med på.

Lärarkompetensen måste fokuseras på ytterligare och regeringens Lärarlyftsatsning är bra, men det borde ha varit på samma nivå som förra året. Samtidigt är det kommunerna som är ansvariga och arbetsgivare och det är uppenbart att kommunerna inte satsar på lärarna- varken på kompetens eller lärarlöner, även om jag anser att kompetensinsatser fortfarande är mycket högre prioriterat än lärarlöner. Men för att vi samtidigt ska locka duktiga studenter att vilja undervisa måste vi också höja lärarnas löner. Även här var Fp ensamma valet 2o10 att driva frågan i Västerås. Varken våra alliansvänner eller Socialdemokraterna vill höja lärarnas löner. I juni 2011 tvingades de rödgröna att lägga 15mkr på höjda lärarlöner vilket vi anser är bra men det räcker inte. De rödgrönas kände sig tvingade för att de dels inte har egen majoritete i kommunfullmäktige, dels för att lärarna för första gången på minst 8-10 år demonstrerade mot S-lednigen utanför stadshuset i maj 2011.

SVT skriver om ESO rapporten.

Det är regeringen som beslutar om tillstånd för riksinternatskolorna i Sverige. Skolinspektionen har fått en anmälan som uppmärksammata i ett antal medier de senaste dagarna. Anmälan gäller främst att yngre elever utsätts för olika typer av kränkningar och trakasserier av äldre elever vid skolan, senast vid en pjäs som skulle spelas upp för skolans personal. Sveriges radio har också intervjuat en fd elev som bekräftar tvingande sexuella inslag som del av aktiviteterna. Detta är helt oacceptabelt, regeringen får inte blunda för den här typen av specialärenden, den borde omgående se över tillståndet för den anrika verksamheten i Värmland och bedöma om skolan ska fortsätta bedriva skolverksamhet. Uppenbarligen finns det tillräckligt med uppgifter från fd anställda (Svenska Dagbladet)/Sveriges Television och elever att man bryter mot skollagen och läroplanen- både lärare och skolledning bryter mot regelverket om det som nu påstås bekräftas även av Statens Skolinspektion. Även om inte Skolinspektionen meddelat eventuella sanktionsbeslut, har man bedömt läget så allvarligt att man gjort en polisanmälan, bara det indikerar på att myndigheterna anser att allt inte är korrekt. Vi som arbetar med skolfrågor reagerar starkt på varje fall av mobbning i skolan. I varje kommun och på många skolor finns så många fall av mobbning att man blir minst sagt besviken på att de vuxna inte tar tag i peoblemet på allvar. Svag skolledning, lärare som inte får stöd eller elever vars föräldrar vägrar acceptera en beskrivning kan vara olika förklaringar till att skolorna inte kommit längre i arbetet med att förebygga mobbning men också tydligt markera samhällets syn på mobbning: nolltolerans. Det är dock uppenbart att det har förekommit mobbning och inslag av pennalism under lång tid och det är beklagligt att inte skolan tidigare slagit larm om detta. Men jag ser en trent som våra kommuala skolor- man gör inte det i onödan för då får skolan dåligt rykte och då lockar man inte några nya elever. Och utan elever så blir det mindre skolpengar till skolan.

Nu är riksinternatet Lundsberg uppe för granskning och även den andra två skolorna ska granskas, uppger bland annar SR. Det är mycket bra. Jag vill att regeringen går igenom alla tillstånd och studerar villkoren för tillståndet samt vilka åtgärder man ämnar vidta eller om man bara kommer att rycka på axlarna och rulla på som vanligt. Då måste regeringen som en sista åtgärd dra in tillståndet – alla skolverksamheter ska följa svensk skollag och läroplan, gör man inte det ska man inte få bedriva skolverksamhet. Vi ska ha internat, vi är positiva till kommunala och fristående alternativ i skolan, met det gemensamma måste vara att man driver en verksamhet som följer lagarna och som håller hög kvalitet och goda resultat.

I samma ämne: Agnes Hellströms artikel i SvD. Ävem Svergies Radio har rapporterat om Lundsberg.

Socialdemokraterna verkar nu ha en ”nationell kampanj” där man ifrågasätter att statsbidragen räknas ner 2012 och framåt i och med den nya gymnasiereformen. SR Västmanland rapporterar om detta idag. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting är överens om att följa kostandsutvecklingen och bedöma om man behöver göra justeringar. Men större kommuner som Västerås, där jag är aktiv, kommer enligt en prognos att tappa 10mkr i statsbidrag. Detta gör S nu en stor sak av och menar att det kommer att innebära stora konsekvenser för gymnasieskolan. Men Västerås kommer att gå in med ”egna pengar” säger ansvariga politikern.

Det han inte säger är att ansvarig nämnd gjort årliga överskott på 10-20 miljoner kronor och att Västerås stads budget ligger på drygt 6 milkarder kronor, men också att nämnden mellan 2008 och 2010 helt anpassat och förberett den nya gymnasieskolan genom att fasa ut program och kurser. Yrkes-och lärlingsutbildningarna är billigare att driva, särskilt lärlingsutbildningen som till stor del är arbetsplatsförlagd, självklart påverkar detta kostnaden för kommunen. Genom mindre felval och avhopp kommer skolan och kommunen också att slippa lappa och laga för nästan 200mkr som det kostar Västerås som vi lägger på arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildningsinsatser (dessa pengar inkluderar även andra statliga insatser som Yrkesvux etc).

Då har jag inte räknat att Västerås dessutom lägger mellan 70-80 miljoner varje år (av gymnasieskolans budget på drygt 600mkr/år) på det som hette IV-programmet, numera finns fem sk särskilda program. Det vill säga lappa och laga för elever som lämnat grundskolan utan behörighet. Det är vår största utmaning och självklart finns det potential att på sikt dra ned kostnaderna genom en kvalitativ skola. Socialdemokraterna överdriver starkt denna fråga och många kommuner är kritiska mot mindre statsbidrag trots att den egentliga utmaningen är mindre klasser och färre elever som kräver att skolan anpassar sina personal-och lokalkostnader. Men många kommuner vill inte ta tag i detta för det kräver tuffa beslut. Om man inte tar dessa tuffa beslut kommer det att drabba övriga skolan genom alla tomma dyra lokaler samt en övertalighet på skolor med för många lärare i förhållande till antalet elever.

SR Västmanland gör ett inslag om IDA-resurserna vid St Iliansskolan i Västerås med anledning av den fråga jag lämnat in till kommunfullmäktige för 3 veckor sedan. Debatt mellan mig och Vasiliki Tsouplaki kommer att ske den 1 december om hon är närvarande. Vi anser att St Iliansskola behöver IDA-insatserna och vi vill höra hur de rödgröna tänker prioritera IDA-insatserna från 2012. St Iliansskolan har haft stora problem som skolledningen arbetat aktivt med och min känsla efter ett antal besök på skolan är att utvecklingen börjar vända, även om skolresultaten kraftfullt behöver förbättras. Jag hoppas på en tydlig debatt där mina frågor får svar.

I förra veckan deklarerade även jag som riksdagsledamot att regeringen nu måste komma vidare i frågan om Stasiarkiven och Sveriges förhållande till dåvarande DDR. Jag läser Birgitta Almgrens bok Inte bara spioner…och blir allt mer övertygad det orimliga att fortsätta föra en linje som tystar ner det som hänt i historien och att inte ens låta viktiga institutioner och forskare ta del av och analysera materialet. Jag kommer att driva på så att Folkpartiet aktivt arbetar för att regeringen ska återkomma snart med ett förslag på hur vi kan öppna upp Stasiarkiven. Min förhoppning är att även justitieminster Beatrice Ask (m) kommer vara villig att genomföra denna viktiga förändring. I Sverige ska vi stå upp för öppenhet, det ska också gäller detta.

Radiokanalen Kalibers och Sveriges Radio uppföljning av skolresultaten, eller snarare hur kommunerna brister i uppföljning är intressant. Även SVT rapporterar om detta. Men det är inga nyheter, det är något som vi känner till sedan länge och den här typen av undersökningar bekräftar bilden av att många kommuner, både tjänstemän och politiker inte följer upp skolans resultat. Det är ytterligare ett argument för min del att driva frågan om att helt återförstatliga skolan. De nya statliga reformerna och den nya Skolinspektionen från 2008 är bara ett par pusselbitar i reformeringsbehoven som måste till för att vända kulturen, attityden i utbildningspolitiken med fokus på kvalitet och bättre skolresultat.

Intressant är att Kaliber också visar exempel på hur olika det kan se ut i samma kommun när det kommer till lärarnas kvalitet, förväntningar och andra förutsättningar. Men det som oroar är att 44 av 70 kommuner i undersökningen brister i uppföljning av resultaten och att dessa kommuner- trots påpekanden i Skolinspektionens rapport- inte vidtagit några åtgärder – detta är oacceptabelt. Det visar att det finns ytterligare behov av att utöka den statliga styrningen alternativt ge Skolinspektionen fler instrument. Samtidigt är det kommunerna som är huvudmän för skolväsendet och det måste finnas flera ingångar för att de enskilda kommunerna ska inse att underlåtenheten att göra något drabbar deras egna invånare och deras barn och ungdomar för många år framåt. Eller det kanske är så att om man inte följer upp och får svart på vitt, så slipper politikerna i kommunen inse de stora förändringsbehoven och därmed finns det inget att åtgärda? Denna godtycklighet i kommunsverige är det oroande, att det faktiskt är ett lotteri fortfarande för våra elever om de kommer till en skola med bra verksamhet eller inte. Därför måste vi i Folkpartiet fortsätta kampen och arbetet för en mycket bättre skola med fokus på kvalitet och duktiga lärare.