Lyssnar på utrikesministerns kommentarer och beklagar att Carl Bildt mer låter som en tjänsteman och diplomat än en företrädare för regeringen och därmed med uppdrag att tydligt tala om vad vi politiskt tycker i frågan om Libyen och diktatorn Ghaddafis hätska uttalanden och det krig han för mot sin egen befolkning. Lika diplomatisk var UDs kabintessekreterare Frank Belfrage i sina kommentarer där fokus var egentligen hur Sverige ska ta hem svenskar på plats.

Sverige måste tydligt ta avstånd från regimer som sen i Libyen, ett önskemål från flera kollegor i Sveriges riksdag, bl.a. i Dagens Nyheter. Faktum är att den regimen – jämfört med Egypten och Tunisien och även om dessa länder leddes till slut av maktfullkomliga ledare- så är Ghaddafi snäppet värre. Han har styrt enväldigt sedan 1969 och någon opposition eller tydliga roller mellan president- regering-parlament går inte att tala om. Även om Frankrike varit passiv inför andra diktaturer, så välkomnar jag ändå president Sarkozys krav idag på sanktioner mot Libyen, ref i Svenska Dagbladet.

Jag är kritisk till att vissa EU-länder fortfarande skyddar regimer som Ghaddafis, tex Italien och jag utgår från att Sverige, precis som USA tydligt markerar att det som sker i Libyen av regimen inte är acceptabelt.