februari 2010


Läser idag i Svenska Dagbladet att Timrå kommun tvingas införa en slags ransoneringsrutin på äldreboendena. När jag hör ordet ransonering påminner det mig om den fattigdom som Sverige drabbades av under många år och inte minst under åren med krig i Europa. Ransonering hör man också om när FN och Röda Korset skickar iväg vatten, läkemedel och ris etc till katastrofområden runt om i världen för att förhindra svält och sjukdom. Men detta är i Timrå kommun, nära Sundsvall. Äldreboendena ska tydligen införa en ny regel med max två koppar kaffe och tre deciliter mjölk.

Detta är inte den första kommunen som tvingas göra en enligt mig tokbesparing på äldreomsorgen – det här är en liten men viktig del av äldeomsorgen i vårt välfärdssystem. För drygt ett år sedan var det en liknande händelse i södra Sverige, jag tror att det var Småland där man beslutade av ekonomiska skäl att spara in på bullar till de äldre och istället fick dem äta hårda skorpor eller invänta att någon anhörig eller någon annan medborgare tittade in med en påse bullar till fikat. Ett tredje exempel på äldres förhållanden är de boendes mat i Dalarna där man inte direkt drog in maten men man fraktade maten över hela Sverige för att leverea lådor, säkert även det av ekonomiska skäl. Istället för att göra upp med en näraliggande skola eller annan gruppbostad för att få lagad mat på plats. Jag ställde denna fråga vid ett kortare besök nyligen på ett boende och kocken menade att det inte skiljer sig så mycket i resurser genom att laga maten på plats än att frakta allt över hela Sverige.

Äldreomsorgen är en av välfärdens viktigaste uppgifter och ingår i kommunernas kärnverksamhet. Det är skolan och äldreomsorgen vi ska prioritera före exempelvis asfalt, idrottshallar och dyra parkbänkar. Allt detta är förstås fint och bra men det är inte det allra viktigaste uppdraget utifrån vad kommunen ska satsa sina skattepengar på. Väljarna borde förvänta sig att förtroendevalda i alla kommuner prioriterar välfärdstjänster som skolan och äldre- och handikappomsorgen före allt annat. Sedan, när det finns ekonmiskt utrymme kan man satsa på annat också. Ofta finns detta utrymme, men i ekonmiskt svåra situationer ska väljarna och medborgarna veta att det är äldreomsorgen vi ska prioritera och inget annat. Dessa kommuner som tvingas ta bort kakor och införa maxregler för antalet kaffekoppar per dag har totalt misslyckats med att sköta kommunens ekonomi.

Annonser

Folkpartiet och Västeråsalliansen har beslutat att prioritera olika insatser under året för ungdomar, i första hand 18-24 år men även yngre när det kommer till våra sommarpraktikplatser. Socialdemokraterna har under den senaste tiden försökt ge en annan bild: nämligen en passiv Västeråsallians som inte gör tillräckligt. Detta är inte korrekt – Västerås stad har inte haft en så hög budget förr inom arbetsmarknadsområdet och fokuseringen på ungdomar har aldrig varit så tydlig. Därför var det positivt att vi igår kunde meddela att andelen sommarpraktikplatser för gymnasieungdomar ökas från drygt 500 till 600 platser. I första hand ska dessa erbjudas de som går i år 2 och 3 på gymnasiet. Utöver detta så kommer vi att satsa på ungdomsjobb och rekryteringsplatser.

Sedan mitten av december har medias nyhetsfokus- innan OS startade- legat på vädret och all snö. Detta intensifieras i februari när kyla kombineras med ännu mer snö och så småningom hur det påverkar vår infrastruktur. Dessa frågor fokuserar media på med all rätt eftersom det drabbar resenärer, bilresande, företag som inte får varor men också idrottshallar, skolor och enskilda som inte kan gå ut som äldre eller personer med funktionshindrade. Här har staten ett ansvar genom Banverket, Försvaret och sitt bolag Statens Järnvägar (SJ) men kommunerna har också ett ansvar med den lokala snöröjningen så att människor kan komma iväg till sin sina jobb, sin skola etc. Mitt i snökaoset och någon vecka efter mediarapporteringen kring Stockholmsmoderaternas interna provval så kommer en förtroendemätning mellan huvudkombattanterna till statsministerposten. Fredrik Reinfeldt vs Mona Sahlin. Enligt mätningen refererad i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter ”knaprar” Sahlin in på Reinfeldt. Men statsminsitern och alliansen har inget att oroa sig kring just denna mätning eftersom det sk gapet miskade fråb 40 till 30. Av de tillfrågade säger endast 26% att de föredrar Sahlin som statsminister.

Det som är intressant är hur väljarna tolkar och sympatiserar i den här typen av undersökningar. Även om gapet fortsatt är stort och det är fortsatt ledning för Reinfeldt och hans allianskollegor inom folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna är det faktiskt så att från december månad har de rödgröna på riksplanet i andra opinionsmätningar fått ett övertag i förhållande till regeringen. Några förklaringar är att EU-ordförandeskapet gjorde att våra ledande ministrar var frånvarande från inrikespolitiken, regeringens -enligt mig- stora feltramp kring socialförsäkringarna som man sedan rättade till delvis men främst förklarade mycket bättre. Speciellt när det framkom att Sahlins alternativ var ännu sämre.

Frågan är nu vad vill Mona Sahlin inför valet – varför har Sahlin varit så tyst under hela mandatperioden som oppositionsledare, det är dags för Sahlin att komma med konkreta förslag och inte bara hänvisa till valet eller möjligtvis till den alternativa budgeten man vill lägga den 15/4, väljarna har rätt att få veta vad alternativet till regeringen tycker- eller så är kanske så att vissa väljare föredrar en tyst Sahlin?

Media rapporterar återigen om en serie inbrott i de västra stadsdelarna och främst stadsdelen Bäckby. I dagens VLT kommenterar jag detta och framför vårt gamla krav på en närpolis. Folkpartiet vill inte överdriva problematiken i just Bäckby- brottslighet och skadegörelser drabbar alla våra stradsdelar. Men sedan 2007 driver Folkpartiet att stadsdelen Bäckby ska få en permanent, lokal närpoliskontor vid Bäckby centrum eller i närheten. Den skulle menar vi kunna serva Skälby, Bäckby och Råby. Dessa tre stadsdelar är stora och kan jämföras med en mindre kommun i Sverige. Vi tycker att det är viktigt att arbeta förebyggande och inte etablera en närpolis först när det gått för långt i form av brott, skadegörelser och att människor känner otrygghet, exempelvis äldre som vill gå till centrum kvällstid.

Jag och Folkpartiet har återigen skrivit till länspolismästare Lars Hallberg för att få ett förtydligande kring polismyndighetens ställningstagande i denna fråga. Länspolismästaren har tidigare i brevsvar varit öppen för ett  försöksverksamhet som utvärderas, men det blev aldrig någon sådan under hösten 2009. Istället valde polisen att inrätta en kontaktpolis till skolan i området samt öka sin polisiära närvaro som det heter- dvs man åker förbi området och centrum ett antal gånger. Detta är varken förebyggande eller skapar långsiktiga relationer med exempelvis skoleleverna och ungdomarna som är viktiga att ha kontakt med dagligen i närområdet.

Vi kommer fortsätta driva frågan om närpolis på Bäckby- det är ett statligt ansvar och det är polismyndigheten och polisstyrelsen som kan fatta detta beslut. Det är rimligt att prioritera områden som är i behov av extra insatser- därför tog folkpartiet initiativ till en skrivelse i kommunstyrelsen mars 2009 med uppdrag att kraftsamla och resursmobilisera för att utveckla stadsdelen Bäckby. Det arbetet är påbörjat och utöver alla förvaltningarnas och bolagens resurser i arbetet, har vi avsatt en extra miljon kronor för att få igång arbetet. Detta kan vi göra som kommun, men polisen har också ett stort ansvar när det kommer till trygghetsfrågorna.

Igår meddelade jag att Västerås stad i onsdags beslutat att under 2010 anslå en extra miljon till vårt arbete med att förbättra villkoren för romerna i Västerås. Det pågår ett aktivt arbete sedan hösten 2008 som började med dialogträffar och sedan har vi inrättat ett Råd för romska frågor som jag är ordförande för. Som ansvarigt kommunalråd samordnar jag också stadens arbete med olika integrationsinsatser som utbildning, skola, arbetsmarknad etc etc. Jag känner mig stolt över att Västerås tagit sig an denna utmaning på allvar och inte blundar för att arbeta med frågor som normalt inte anses vara politiskt korrekta. Det är just den här typen av frågor som är vårt uppdrag som förtroendevalda- för konkret handlar det om att få fler unga att stanna i skolan, att inte hoppa av gymnasieskolan, att se till att fler vuxna kommer in på arbetsmarknaden och att kvinnor får stöd för att förbättra deras hälsa. Vårt långsiktiga mål är att man ska leva på sin egen lön och inte på bidrag- att bryta det utanförskap som många idag upplever.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fattat ett antal beslut och avsatt resurser för preparand-SFI och orienteringskurser. Det är nu upp till romerna att ansöka om dessa utbildnigar om de vill. Kommunstyrelsen anslår nu en miljon kronor som individ-och familjenämnden samt de tre pedagogiska nämnderna gemensamt ska använda till resurspersoner för att underlätta kontakten och vägleda romer som vill komma in i utbildning, få råd och stöd etc. Jag tror att detta är en viktig och motiverad insats för att fler romer ska kunna ta makten över sitt eget liv, det är i alla fall våra ambitioner med de politiska beslut vi hat fattat i stadshuset.

Det är bra att vi har ett Skolverk som utreder och tar fram beslutsunderlag för skolpolitikerna. Men det är ännu bättre att vi har skolpolitiker som vågar ryta ifrån när det kommer förslag som inte de förtroendevalda kan ställa sig bakom eller sammanfaller med den skolpolitik som Folkpartiet och Alliansen presenterade inför valet 2006. Folkpartiet värnar om ämnet historia och vi anser att det behövs mer samhällskunskap generellt men inte minst att ämnet historia får ett större utrymme i skolan, inte mindre. Att Skolverket föreslår mindre historia, ref i Svenska Dagbladet, är inte tillfredsställande. Dessutom vill Skolverket klippa bort viktiga basdelar i ämnet, enligt nyheterna antiken och medeltiden.

Igår deltog jag i nationaldagsfirandet av Litauens självständighet. Det var konsuln i Västerås som hade bjudit in till Västerås slott och rikssalen. Det var en fantastisk stämning där jag fick träffa veteraner men också andra intressana personer – vuxna som barn – som höll föredrag, spelade musik, sjöng mm. När vi påminns och firar en stats bildande och självständighet är också det en lektion i historia och vi uppdateras kring hur länder tillkom, varför och hur villkoren såg ut och ser ut idag. Jag tycker att det är bra att regeringen redan nu aviserar att Skolverkets förslag åker rakt ner i papperskorgen. Det är inte tillräckligt att börja lära sig nutidshistoria eller från andra världskriget och fram till idag, eller kanske från det att Sverige blev medlem av den Europeiska unionen och framåt. Det kommer även i framtiden att finnas utrymme för ämnet historia och i en globaliserad värld är det ännu viktigare att ungdomar i skolan får lära sig om vår historia och hur olika epoker och olika politiska system format samhället.

Idag bemöter jag Per-Inge Ahlbäck (s) inlägg i VLT Debatt om att Folkpartiet och Västeråsalliansen inte satsar tillräckligt mycket för att få ner arbetslösheten i Västerås och i synnerhet för unga arbetslösa. Ahlbäck gör kopplingen att det var fel att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gjorde ett överskott på 16,3 miljoner för år 2009 samtidigt som det är så många unga som är arbetslösa. I mitt svar förklarar jag att nämndens budget gått plus i den del som avser ungdomsgymnasiet och lite grand tack vare en reserv samt att vi fick ökade momsintäkter efter vår upphandling av vuxenutbildningen. Arbetsmarknadsbudgeten gick i princip +/- 0, det var ett litet överskott på en halv miljon som vi fick över i en reserv.

 Detta vill inte Per-Inge Ahlbäck nämna i sin artikel och inte heller att Folkpartiet och Västeråsalliansen de senaste 2-3 åren ökat arbetsmarknadsbudgeten långt mer än vad tidigare socialdemokratiska majoriteter satsat när de hade ansvaret för Västerås. För oss är det självklart att det i tuffare tider satsa på utbildning, vuxenutbildning och arbetsmarknad och den omprioriteringen har Folkpartiet fått igenom i den majoritet vi sitter med inom, det är viktiga frågor för oss som parti men också för hela alliansen.

Det är också en utmaning som våra väljare förväntar sig att vi ska prioritera och försöka hantera även om det inte är vi politiker som fixar jobben, men vi kan stötta, vägleda, utbilda etc och det ska vi göra. Socialdemokraterna har haft ett par inlägg i samma ämne och försökt måla upp en bild av att vi inte gör något, men de har inte vid något tillfälle kunna tala om hur unga och vuxna inte fått ta del av olika insatser, det är de svaret skyldiga om de ska vara trovärdiga i sin argumenation.

Nästa sida »