Lista: Västerås friskolor-hantering av extra lönepott

Folkpartiet i Västerås har, utöver de prioriteringar som regeringen planerar att göra med inrättande av nya karriärsteg 2013 för att premiera duktiga lärare drivit igenom två viktiga beslut i Västerås kommunfullmäktige.

För innevarande år, 2012, har vi fått igenom i budgeten 15mkr extra i lärarlönesatsning, utöver det centrala avtalet. Dessa fördelas med 10mkr till kommunala och fristående grundskolor (varav ca 1,8mkr till fristående) respektive 5mkr till kommunala och fristående gymnasieskolor (varav 1,8 till frigymnasierna). Oavsett det olyckliga att dessa 15mkr bakats in i årets skolpeng råder det inga oklarheter om att denna extra lönepott just är avsedd till hljda lärarlöner.

Inför 2013 har Folkpartiet fått igenom ytterligare 12,5mkr i extra lönesatsning, utöver centrala avtalet, då kommer även förskolorna att inkluderas. Denna sammanställning bygger på direktkontakt med vissa skolor samt information från stadshuset och lärarfacken. Obs att de fristående skolorna fick sina resurser i dec 2012 retroaktivt.

Majoriteteten av våra friskolor har dessvärre inte velat ge ett tydligt besked hur den extra lönepotten kommer att användas, om den kommer att nå det som kommunfullmäktige motiverade sitt beslut med; nämligen höjda lärarlöner. Listan uppdateras när rektor meddelat tydliga besked.

Fristående gymnasieskolor, Västerås:
*IT-gymnasiet -meddelat att de kommer att använda hela lönepotten till högre lärarlöner utifrån egen prioritering.
Jensen gymnasium-ej svarat på mail, enl media kan inte garantera lönepåslag
ABB Industrigymnasium-
Västerås praktiska gymnasium-inga besked, inväntar info.
Design-och constructioncollge-
*Framtidsgymnasiet-meddelat i media att allt går till lärarlöner.
JB-gymnasium-
Klara gymnasium-
Kopparlundsgymnasiet-
Kunskapsgymnasiet-
Pilträdsgymnasiet-
Realgymnasiet-
Thoren Business School-
Västerås Citygymnasium-
Västerås Fria gymnasium-
Yrkesgymnasiet- vid platsbesök inga besked
Västerås Ridgymnasium-
Västerås Idrottsgymnasium-
Realgymnasiet-

Fristående grundskolor, Västerås
Centuriaskolan-
Exntréskolan-
Engelska skolan-lönepott går till lärarna
Stiftelsen Fryxellska skolan-överväger?
Grundskolan Äventyret-
Hagabergsskolan-
I Ur och Skur Misteln-
Rotundaskolan-överväger?
Jensen grundskola-
Kunskapsskolan i Västerås-
MBC-skolan-
Olympicaskolan-
Pilträdsskolan
Skälbyskolan-
Västerås Internationella skola-
Västerås Montessoriskola-
Västerås Waldorfskola-

 

Fp vill renodla beställar/utförarmodell, M vill ha förvaltningsmodell

Hundra skillnader mellan Fp och M

#5 Beställar-utförarmodellen i Västerås

Sedan 1990-talet har Västerås haft en väl fungerande uppdelning mellan beställarnämnderna, dvs de politiska nämnderna, och utförardelen i den kommunala organisationen. Organisationen infördes då genom en överenskommelse mellan S och Fp. Modellen har sedan dess inte reformerats och växt så pass att den administrativa överbyggnaden blev för stor. Under mandatperioden 06-10 upptäckte vi i flera ärenden att den politiska styrningen inte fick fullt genomslag, att politiskt fattade besut inte var kända, att beslut och resurser som var öronmärkta till vissa delar i ex skolverksamheten användes till andra områden. Detta är förstås inte acceptanbelt. Tanken med beställar-utförarmodellen är att skilja beställningen av verksamheten och vem det är som utför den, arbetsgivar-och personalansvaret ska ligga helt på utföraren och alla s.k. hur-frågor. Den politiska styrelsen för utförarsidan ska inte vara partipolitisk egentligen utan verkställa det som beställarnämnderna prioriterat i budget och genom politiska beslut.

Helt klart har kommunala proAros i Västerås skenat i väg utifrån den ursprungliga modellen. Det beror både på tjänstemannakultur men också på hur politikerna agerat under åren. En mycket viktig del i beställar-utförarmodellen är att det offentliga ska separeras från fristående i den meningen att beslutsfattarna ska inta en strikt neutral position när man ger uppdrag och anslår medel eller när man genomför en upphandling inom äldreomsorgen eller inom vuxenutbildningen. Generellt sett har detta fungerat inte minst på äldreomsorgsområdet. Västerås skattebetalare har tjänat väldigt mycket på att effektivisera och separerar beslut och utförandet av hemtjänst mm genom upphandling etc.

Folkpartiet drev som först parti i mars 2010 att vi vill dela organisationen och renodla skoldelen. Problemet har varit skoldelen. Vi la senare en motion efter valet 2010 men dessvärre har slutresultatet hittills inte gått vår väg- mer än att vi faktiskt bidrog till att organisationen kommer att reformeras fr o m 1 januari 2013. För två år sedan var detta otänkbart då endast ett par partier insåg behovet av en förändring.

Fp och M intog olika positioner. M gjorde upp med S, V, Mp om att återföra allt till förvaltningsmodell. Man sätter därmed hela neutraliteten ur spel. Risken att beställaren nu sitter med både personal, lokaler, arbetsgvaransvar etc etc kommer att överta fokus från de viktiga verksamhetsfrågorna som man är satt att bevaka och följa upp främst. Neutraliteten mellan kommunen och fristående skolor och alternativ inom vård och omsorg har satts ur spel.

Min bedöming är att stadens nya organisaton från 1 jan 2013 kommer att behöva justeras igen då förslaget från S och M inte är neutral.

 

Bra med skärpta ledighetsrutiner i skolan

Köpings kommun i Västmanland har fått godkänt av Statens Skolinspektion att skärpa till sina ledighetsrutiner, rapporterar SR Västmanland. Många kommuner- fristående som kommunala skolor- har under årens lopp lyft detta med mig som ett stort problem. Att Skolinspektionen varit inne i ärendet beror säkert på att någon föräldrer velat få till en prövning av beslutet som Köpings kommun fattat. Det är mycket positivt att Skolinspektionen ger kommunen rätt.

När vi Folkpartiet och Västeråsalliansen styrde i Västerås stad 06-10 tog jag initiativ till riktlinjer för ledighet och sjukanmälan. Dels krav på att alla skolor skulle ha en rutin, förbestämda regler för ledighet, restriktivitet när det gäller att bebvilja ledigt utanför de befintliga grunderna som begravning, tandläkarbesök etc. Vi ställde krav på redovsning av otillåten och tillåten frånvaro samt skärpt inrapportering av lärararna till ett datasystem där vi årligen kunde få en rapport.

Vi införde också krav på sjukintyg om man som elev på gymnasiet är hemma i en vecka- detta var ett förslag som väckte diskussion men vi genomförde detta. Gymnasieskolan ska kräva närvaroplikt och ska så långt det går jämföras med arbetslivet eftersom skolan ska förbereda gymnasieelver till studier på universitet men också att bli anställningsbara, därför är dessa rutiner ett bra instrument för att öka närvaron och förebygga skolk.

I Västerås införde vi detta 2008/2009 utan att någon överklagade beslutet eller gick vidare till Skolinspektionen. Men det är viktigt att staten och lokala politiker stöttar rektorer och lärare så att fler ungdomar deltar i undervisningen och förebygger otillåten frånvaro- yttrest kan detta påverka elevernas resultat och därmed också vilket betyg man får i skolan.

 

Mälardalen behöver fler tåg, inte färre

Denna morgon har jag skickat ett brev till SJ:s regionansvarige i Mälardalen Jan Kyrk. Det är en besvikelse att SJ som är väl medvetna om våra problem med förseningar beslutat att dra in ett par avångar sträckan Västerås-Stockholm. Avgångar går direkt och som är uppskattade av SJ:s kunder, resenärerna.

Dessa tåg är i princip fulla till sista stol och det är många resenärer som väljer dessa tider för att kunna ta sig till arbetet i Västerås eller Stockholm. Indragningen kan inte bara anses vara en liten tågåtgärd- den har direkt betydelse arbetsmarknadspolitiskt för regionen. Kommunikationerna i Mälardalen måste bli mycket bättre och så sent som i somras gick SJ ut och presenterade satsningar på just Mälardalen- jag påminner Jan Kyrk om detta i mitt brev. Jag har också i riksdagen, tidigare under hösten, lagt en motion om att tåginformationen till resenärerna också måste bli bättre. Det finns stora brister, inte minst när tågen ställs in helt eller är försenade. Dagens besked som återges bl.a. på www.vlt.se rapporterar om SJ:s beslut att dra in avgångar och menar att man vill kompensera med längre tågset, dvs fler platser på andra tåg. Men det är inte samma sak. Vi behöver dels fler tågset och platser, men också behålla de avgångar vi har idag, i synnerhet när trycket att åka är som mest dvs tidigt på morgonen mellan kl 7-9 och på eftermiddagen mellan 16-18. Att gå in just där och dra in tåg är oacceptabelt och visar att SJ går i otakt med de behov som finns för att vår region ska utvecklas.

 

Fp-förslag behåller högstadieverksamhet på Bäckby

Igår presenterade jag tillsammans med Ragnhild Källberg Folkpartiets nya förslag kring hanteringen av de tre skolorna Bäckbyskolan, Sofiaskolan samt Hällbyskolan. Jag har utrryckt och beklagat att det gick lite väl snabbt när punkten om skolan var inbakad i en hel budget med investeringar. Konsekvenserna av detta beslut var det få som kände till och jag konstaterade tidigt att effekterna, de negativa överväger de positiva. Samt så hade varken det rödgröna förslaget eller alliansens första förslag en helt klar lösning för de tre skolorna samlade inte heller vilka konsekvenser det får om man flyttar årskurserna 7-9 till Nybyggeskolan. De argument som jag lyssnat in är inte övertygande och den domioeffekt som skulle uppstå vore olycklig.

Folkpartiet utgår från skolans pedagogiska uppdrag och krav på kvalitetsinsatser, men också att vi försöker så långt det går använda de lokaler som trots allt finns. Oavsett om vi väljer alliansens första förslag eller rödgrönas förslag att samla allt i Bäckbyhuset så innebär det inte att man helt lämnar två av tre skolor. I samtliga fall behöver man använda minst halva Hällbyskolan eller Hällbyskolan och upp till 30% av Bäckbyskolans nuvarande lokaler.

Vi vill nu ser en ny skolenhet av dagens tre med en stark skolledning som fokuserra på kvalitet och som sätter lärarkompetensen i fokus. Vårt ansvar som skolpolitiker är att ställa höga kvalitets-och resultatkrav på skolverksamheterna. Detta måste vara skolans huvuduppdrag och fokus, inte allt omkring. Den delen får andra tjänstemän och politiker hjälpa till med.

Vårt förslag innebär att dagens Hällby utnyttjas maximalt då den är totalrenoverad i princip, det blir en skola med förskoleklass och lågstadiets år 1-3 samt verksamheterna som idag finns i Sofiaskolan och den befintliga RH-verksamheten för ett tiotal barn.

I nuvarande Bäckbyhuset vill vi se en samordning och avyttring av lokaler så att vi kan skapa mellanstadie-och högstadieverksamhet, år 4-9 i huset med koncetration till delarna som ligger närmast parken mellan dagens Hällbyskolan och Bäckbyskolan.

Vi hoppas att detta förslag och vårt krav om ny lokalmodell för finansiering kan vinna stöd för beslut tidig höst. Vårt förslag har bl.a. VLT och SR Västmanland rapporterat om.

 

Nattis ska erbjudas efter individuell prövning

Ref. i VLT 120528

Kommenterar i dagens VLT Socialdemokraternas felaktiga påståenden i VLT lördag 26/5 att frolkpartiet och alliansen skulle vara emot nattis, eller barnomsorg på obekväm arbetstid. Dessutom överdriver Socialdemokraterna innebörden av sitt motionsförslag som under torsdagen röstades igenom i riskdagen med stöd av de rödgröna samt Sverigedemokraterna och som inte innebär att det införs en rätt att få nattis. Socialdemokraterna fick efter svidande kritik omformulera sina yrkanden och landade i ett allmänt förslag om ”stimulansbidrag” till landets kommuner.

Jag är kritisk till att Socialdemokraterna påstår att alliansen är emot barnomsorg på obekväm arbetstid, även kallat nattis. Vi är absolut inte emot, det är ett påstående som får stå för Socialdemokraternas företrädare. Vi har tvärtom förtydligat i skollagen att kommunerna ska tillhandahålla barnomsorg på obekäm arbetstid men det ska alltid föregås av en individuell prövning. 

Det Socialdemokraterna har gjort, med stöd av Sverigedemokraterna, är att en motion om att betala ut lite stimulansbidrag till vissa kommuner, så att fler kommuner kan erbjuda barnomsorg för arbetande föräldrar nattetid. Det förslaget är inte utrett och inte heller har Socialdemokraterna kunnat berätta hur bidraget ska fördelas, till vilka samt hur mycket resurser det kommer att gå åt, därför valde tex ett enigt finansutskott att avstyrka hela detta förslag. 

Regeringen beslutade för drygt en månad sedan att genomföra en stor nationell enkät till landets kommuner för att få en bild av tillgång och efterfrågan när det gäller omfattningen av barnomsorg på obekväm arbetstid. Först måste man veta hur verkligeheten ser ut, sedan kan man vidta åtgärder dels från statens sida, dels överväga skärpt skollag gentemot kommunerna. 

Folkpartiet liberalerna är inte emot nattis, men det ska vara upp till kommunen att bedöma behovet och servicen ska ske efter en individuell prövning, vårt budskap är att ingen ska behöva avstå ett arbete för att det inte finns barnomsorg nattetid. 

 

Hoppas Västerås moské tar avstånd från felaktiga råd

Kommentar med anledning av Uppdrag gransknings inslag om imamerna som ger råd till kvinnliga församlingsmedlemmar.

Efter SVTS inslag om imamerna hoppas jag att moskén i Västerås aktivt tar avstånd från de inslag som visades i onsdags i programmet Uppdrag granskning och som debatterades i SVT Debatt under torsdag kväll. De uttalanden som ett antal imamer och sk. vägledare eller rådgivare gör i inslaget är inte acceptabla.

Uppdrag granskning och deras inslag är inget nytt. Det har förekommit information och indikationer i många år, men det mer neutralt när ett TV-program undersöker detta än att enskilda politiker för fram dessa åsikter, som alltid blir man tyvärr beskylld för att vara främlingsfientlig. Det som kommit fram visar istället att vissa aktiva makthavre inom moskéerna aktivt förmedlar sharialagar och de principerna går inte att förena med svensk lag och de rättighetere och friheter som jag vill ska prägla Sverige och de som kommer till Sverige, det finns ju en anledning till varför man också söker sig till en demokrati om Sverige.

Jag förordar mer dialog, men också en imamutbildning. Här måste församlingarna med statens stöd tillhandahålla en sådan utbildning, jag vill också att de politiska partierna tydligare ska debattera dessa frågor och ta avstånd från radikala inslag – det har funnits en skräck bland politiker att diskutera detta och konsekvensen att inte diskutera detta skulle leda till ännu mer intolerans och att kvinnor utsätts i fördolda, det måste vi bekämpa.

På detta tema har jag också under fredag den 25 maj publicerat en artikel på Newsmill.

 

Lärlingsutbildningarna kan förbättras

Skolverkets rapport om erfarenheterna med den gymnasiala lärlingsutbildningen kommenteras idag i olika medier. En av rapporterns slutsatser är att många elever hoppade av, en annan att av de som gick utbildningen erbjöds ungdomarna jobb direkt efter studierna.

Med tanke på den kanonad av kritik från de rödgröna partierna, inte minst Socialdemokraterna, men också delar av lärarkåren och Studie-och yrkesvägledarna är jag inte alls förvånad över detta utfall.

Under hela försöksperioden 2008-2010 och sedan riksdagen beslutade om att permenanta detta från läsåret 2011/2012 har reformen kritiserats. Huvudkrtiken är att denna utbildning ”sänker kraven” på eleverna och att de inte får högskolebehörighet efter avslutade studier. Kritiken ledde säkert till osäkerhet bland föräldrar och ungdomarna när de skulle välja utbildning. En annan är att näringslivet inte varit tillräckligt på hugget och aktiva, med undantag för vissa skolor, inte minst de praktiskt inriktade friskolorna. Ytterligare en faktor har varit kommunernas och skolornas ovilja att öka samarbetet med näringslivet och anpassa arbetssättet så att det blir mer flexibelt för att möjliggöra för elever att faktiskt kunna studera ute på en arbetsplats men kunna komplettera med den teoritiska biten en eller två gånger i veckan på skolan.

Skolverkets rapport är välkommen. Regeringen bör ta till sig synpunkterna men stå upp för reformen och se till att skolorna och näringslivet visar ett större engagemang. I den aktuella debatten om ungdomsarbetslöshet är just lärlingsutbildningen ett mycket viktigt instrument som skulle kunna motivera och rädda många ungdomar från att slås ut från skolsystemet. Utbildningsreformen måste få mer status och fokus politiskt och ekonomiskt för att höja kvaliteten och se till att fler ungdomar- som har planer på jobb direkt efter studierna- också se denna möjlighet.

SVT

 

Fokusera rätt i ungdomsarbetslöshetsfrågan

Det är tröttsamt av både de stora politiska partierna och medierna att valsa runt med sifferexercis. Precis som med skolresultaten ser det väldigt olika ut i kommunerna och nationellt om man vill generalisera. Något enklare är det med ungdomsarbetslösheten, det finns statistik som tar in alla heltidsstuderande gymnasieelever och det finns riktig statistik vid Arbetsförmedlingen som räknar in 18-24-åringar som är arbetssökande och direkt, alltså nästa dag kan ta ett ledigt jobb som de erbjuds. Arbetet mot ungdomsarbetslösheten är en av våra viktigaste utmaningar för Folkpartiet vid sidan av skolans resultat. Det har allt sedan jag blev aktiv i Fp Västerås 2002 varit våra främsta frågor som vi arbetat med hela tiden, inte minst på lokal nivå. Jag hade också förmånen 2006-2010 att vara ansvarigt kommunalråd för utbildning och arbetsmarknad. Det görs ett aktivt arbete i många kommuner och många kommuner satsar på bra avtal med Arbetsförmedlingen men också på egna verksamheter inom arbetsmarknadsområdet och vuxenutbildningen. De höga nivåer som vi har idag i Västerås för arbetsmarknadspolitiska insatser och vuxenutbildning infördes under min tid som kommunalråd.

Men fokus måste fortsatt vara på att förebygga utslagning och avhopp från gymnasieskolan och behovet av att i efterhand lappa och laga. Ungdomsarbetslösheten är ett problem men inte lika svart som S-företrädare påstår i riksdagens kammare, för i vissa kommuner sjunker ungdomsarbetslösheten, medan den ökar i andra kommuner. Dels pga av fel utbilding, dels på grund av ofullständig utbildning men också pga av det osäkra arbetsmarknadsläget. Min bild är att vid sidan av kommunernas insatser och statens satsningar på yrkexvus och Yrkeshögskolan så finns det idag stora möjligheter för ungdomar att få stöd och utbildningsinsatser, tyvärr väljer inte alla ungdomar som skulle behöva detta att tacka ja. Istället för att tjafsa om siffror är det viktigt att varje kommun sitter och benar ut vilka som faktiskt sitter hemma och inte erbjuds ngt och de som inte har en utbildning och riskerar ett långt bidragsberoende. Detta är den riktiga ungdomsarbetslösheten men få verkar vilja fokusera på rätt målgrupp utan väljer att förenkla och uttala sig med felaktigt underlag.

Utöver reformeringen av skolsystemet som Fp och regeringen precis påbörjat (hösten2011) vill vi från Fp införa ungdomsavtal med lägre ingångslöner initialt. Detta kritiseras av alla från det rödgröna lägret och Kommunal, men alternativa, konstruktiva lösningar lyser med sin frånvaro. Den typen av debatt löser inte problemet: de ungas utanförskap på arbetsmarknaden.

 

Kommer Baylan få med sitt parti denna gång?

Socialdemokraternas förnyelsearbete tar nu ett steg framåt (?). Ibrahim Baylan, fd skolminister och partisekreterare under Mona Sahlin, är nu tillbaka, precis som några andra fd högt uppsatta s-politiker), som ny skolpolitisk talesperson för sitt parti. Sedan Baylan lämnade regeringen 2006 har hans parti sagt utåt att man vill förändra sin skolpolitik och delvis har man lagt om denna politik, men den har inte praktiserats i regeringsställning och den har inte kompromissats ihop med Mp och V, så exakt vilken skolpolitik de rödgröna kommer att gå till val på 2014 är för tidigt att sia om.

Jag har sedan jag började som skolpolitiker för fp 2002 i Västerås följt S och utmanat de i många frågor, särskilt skolan men också arbetsmarknadspolitiken och integrationspolitiken. Under min första tid som ledamot i utbildningsnämnden 2002-2006 var alltså Baylan de sista två åren skolminister i Göran Perssons regering. Jag bjöd in och utmanade till debatt för att visa upp hur lokala S-politiker i Västerås nedmonterat allt vad krav och kvalitet heter i skolan. Baylan kom aldrig och de reformer han försökte genomföra fick han nej till – först av vänsterpartiet och sedan av sin egen S-kongress. Skollagen var ett konkret exempel där det inte gick vägen och nationella prov och tidigare uppföljningar fick inte S-kongressombudens stöd.

Nu är Baylan tillbaka i riksdagens utbildningsutskottet där jag sitter och dessutom ny talesperson. Jag ser fram emot ordentliga och sakliga debatter i både utskottet och kammaren, men gärna också ute i landet. Folkpartiets skolpolitik har inte fått genomslag ännu och den Socialdemokratiska retoriken som jag hör varje vecka i kammaren är någon som längtar tillbaka till hur det var förr med skolan. Det kommer att bli intressant att se vart Socialdemokraterna tar vägen i skolfrågan och hur de kommer samordna sig med Mp och V i dessa viktiga frågor.

Det märkliga är att Folkpartiet väntas ta ansvar för skolans resultat trots att våra reformer trädde ikraft 2011 (även om vi suttit i regeringen sedan oktober 2006). Den andra faktorn är att s/v/mp-debattörerna låtsats som att skolan inte är kommunernas ansvar (vilket de fortfarande är). De 290 kommunalråden är yttrest ansvariga för skolans resultat men våra nationella reformer och de nya styrmekanismerna hoppas vi lyfta skolans resultat på sikt.

DN, SvD, SVT, SR , Expressen