Lärlingsutbildningarna kan förbättras

Skolverkets rapport om erfarenheterna med den gymnasiala lärlingsutbildningen kommenteras idag i olika medier. En av rapporterns slutsatser är att många elever hoppade av, en annan att av de som gick utbildningen erbjöds ungdomarna jobb direkt efter studierna.

Med tanke på den kanonad av kritik från de rödgröna partierna, inte minst Socialdemokraterna, men också delar av lärarkåren och Studie-och yrkesvägledarna är jag inte alls förvånad över detta utfall.

Under hela försöksperioden 2008-2010 och sedan riksdagen beslutade om att permenanta detta från läsåret 2011/2012 har reformen kritiserats. Huvudkrtiken är att denna utbildning ”sänker kraven” på eleverna och att de inte får högskolebehörighet efter avslutade studier. Kritiken ledde säkert till osäkerhet bland föräldrar och ungdomarna när de skulle välja utbildning. En annan är att näringslivet inte varit tillräckligt på hugget och aktiva, med undantag för vissa skolor, inte minst de praktiskt inriktade friskolorna. Ytterligare en faktor har varit kommunernas och skolornas ovilja att öka samarbetet med näringslivet och anpassa arbetssättet så att det blir mer flexibelt för att möjliggöra för elever att faktiskt kunna studera ute på en arbetsplats men kunna komplettera med den teoritiska biten en eller två gånger i veckan på skolan.

Skolverkets rapport är välkommen. Regeringen bör ta till sig synpunkterna men stå upp för reformen och se till att skolorna och näringslivet visar ett större engagemang. I den aktuella debatten om ungdomsarbetslöshet är just lärlingsutbildningen ett mycket viktigt instrument som skulle kunna motivera och rädda många ungdomar från att slås ut från skolsystemet. Utbildningsreformen måste få mer status och fokus politiskt och ekonomiskt för att höja kvaliteten och se till att fler ungdomar- som har planer på jobb direkt efter studierna- också se denna möjlighet.

SVT

 

Skolverket borde säga nej till niqab

Idag meddelade till slut Skolverket riktlinjer/rekommendationer kring niqab, heltäckande slöja i skolan. bl.a. Sveriges Radio och Dagens Nyheter rapporterar om detta som jag tidigare också kommenterat på min blogg när frågan diskuterades aktivt våren 2010. Min åsikt är densamma; niqab (heltäckande slöja för ansiktet) hör i inte hemma i skolan, varken på eleverna eller på undervisande lärare. I den svenska skoldebatten har det tidvis varit en intensiv debatt om andra prylar som mobiltelefoner, och inte minst om killarnas kepsar. Vissa lärare försöker lojalt upprätthålla ordningen genom att ha keprfritt, medan vissa lärare totalt struntar i att lägga ner tid på detta. I detta fall handlar det visserligen om en kulturell yttring iform av ett klädesplagg, frågan är om det är lämpligt i en studiesituation där elever kommunicerar med varandra, kommunicerar med sin lärare eller som var fallet i Stockholm en vuxenstuderande som utbildade sig för att arbeta med små barn förskolan. Detta kan enklast lösas vi att den kvinnliga studeranden eller lärarinnan om det är aktuellt bär en fin huvudduk/slöja. Tyvärr har denna lilla fråga fått stora proportioner men samtidigt är det bra med en debatt i frågan. Jämför vi med andra länder, även i Mellanöstern används inte niqab i skolan, om vi studerar majoriteten av de arabisktalande länderna, det kan finnas något enstaka undantag. Att här i Sverige försöka hänvisa till någon slags religionskoppling är därför inte helt korrekt.

Visserligen är Skolverket lite öppen för möjligheten att säga nej till niqab i skolan (till skillnad från Diskrimineringsombudsmannen) i sina nya riktlinjer, DO tyckte att det inte var ett okej med ett förbud i skolan. Men jag är kritisk till att Skolverket inte helt säger nej och med sitt ställningstagande återigen öppnar upp för väldigt olika tolkningar som ytterligare en gång riskerar att försätta skolans rektorer och lärare i en omöjlig situation. Skolans personal måste få tydliga besked- både från politikerna och från skolmyndigheter som Skolverket, dagens riktlinjer öppnar upp för en ny debatt varje gång en lärare, elev eller lärarkandidat hävdar rätten att få ha heltäckande slöja i skolan.

Läs mer på Skolverkets hemsida.

 

Gymnasieskolans problem måste åtgärdas i grundskolan

Skolverket har nu presenterat en nationell rapport över gymnasieelvernas slutbetyg, imorgon torsdag kommer sifforna för kommunerna. Men rapporten konstaterar ändå att tre av tio elever lämnar gymnasieskolan efter tre år utan slutbetyg, det finns också skillnader mellan tjejer och killar samt mellan elever födda i Sverige och elever med utländsk bakgrund. Det är ett bekymmer att så många ungdomar lämnar gymnasieskolan varje år utan slutbetyg, det är också ett bekymmer att allt för många elever behöver ett fjärde gymnasieår för att uppnå slutbetyg, detta är en situation vi noterat i bl.a. Västerås under många år och därför är det viktigt att Folkpartiet och regeringens nya gymnasiereform nu får större genomslag, bl.a. med tanke på de nya yrkes-och lärlingsutbildningarna. Gymnasieskolans största problem är enligt mig det som grundskolan levererar till gymnasieskolan; elever med otillräckliga kunskaper och elever som fram till förra hösten kunde komma in med den formella behörigheten att endast ha godkänd i svenska, matematik och engelska. Självklart har detta inte varit tillräckligt för många elever på gymnasieskolan, denna höst har vi därför skärpt intagningskraven till den nya gymnasieskolan, en annan fråga är förstås lärarnas behörighet i grundskolan.

Ett annat större bekymmer som inte många vill prata om är alla elever som skrivits över från grundskolan till gymnasiet med formellt godkända betyg, men som egentligen har fått ett snäll-G, dvs egentligen skulle eleverna varit underkända i ämnet. Detta är ett stort kvalitetsproblem i svensk skola, i lärarnas betygssättning och skapar en situation som inte är rättssäker för eleverna, därfär är regeringens beslut i förra veckan välkommet, om att nationellt göra en omrättning av 30 000 nationella prov för att se om lärarna sätter glädjebetyg.

Svensk grundskola är vårt stora problem och dess resultat får direkt genomslag i gymnasieskolan, jag är inte förvånad av resultatet av den gamla socialdemokratiska skolpolitiken som fortfarande kommer att slå igenom tills regeringens politik får genomslag.

 

Lärlingar måste ut på företagen

Läser granskningen från Skolinspektionen som bl.a. Sveriges Television rapporterat om i dagarna där det konstateras att många elever på lärlingsutbildningarna inte erbjuds kvalitativa platser när det gäller de praktiska momenten. Vissa skolor som jag besökt har ibland överlåtit åt elever på yrkesprogrammen att själva hitta praktik och det är inte acceptabelt- om inte eleven har kontakter är det skolans skyldighet att ordna detta- annars borde inte den skolan ha gått ut och lovat platser som också inbegriper flera veckors arbetsplatsförlagd utbildning på ett företag. Detta måste kommunerna och Skolinspektionen fortsatt granska oavsett om det är en kommunal eller en fristående skola.

Ytterligare en intressant del i inslaget-som inte var nytt för mig- men som länge irriterat mig är att många skolor, tyvärr många fristående aktörer, ersätter arbetsplatsförlagd utbildning i verksamheter som de själva bygger upp -något de kallas för lärlingsliknande utbildningar. Jag gillar inte detta och anser att det är fel när Skolverket medger att man får bygga ut utbildningarna på detta sätt. Det viktigaste och syftet med lärlingsutbildningen är att eleverna är ute återkommande under längre perioder ute på en riktig arbetsplats som ska förbereda de för en anställning eller starta eget efter skolan. Även om vissa skolförlagda verksamheter kan ge vissa färdigheter är det långt ifrån den verklighet som man får lära sig när man är ute på ett riktigt företag. Skolorna måste skärpa sig.

 

Fp uppmärksammar lärlingsutbildningarna

Folkpartiet fokuserar i dagarna på den gymnasiala lärlingsutbnildningen som är en försöksverksamhet sedan hösten 2008 enligt efter förslag från Folkpartiet och allianseregeringen. I Västerås var vi en av de första kommunerna i landet som redan 2007 ansökte och blev beviljade tillstånd och statsbidrag från Skolverket för att bedriva försöksverksamheten och det har vi haft sedan hösten 2008. Som ordförande i utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden 2006-2010 var det positivt att kunna driva igenom detta beslut som jag tror varit väldigt uppskattat inte minst av eleverna som vill läsa lärlingsutbildning men också för de företag som faktiskt efterfrågat kunniga ungdomar i sina verksamheter direkt efter gymnasieskolan.

Nu har det gått ett par år och regeringen har nyligen meddelat att lärlingsutbildningen blir en permanent del i den nya gymnasiereformen som sjösätts till hösten 2011. Det är ett beslut som jag välkomnar och något som vi i Folkpartiet tror mycket på- lärlingar är bra alternativ till yrkesintresserade elever som vill läsa mer karaktärsämnen och inte enbart ett paket av teoretiska studier. Lärlingarna har också som mål – majoriteten i alla fall- att börja arbeta direkt efter studierna. Idag besökte jag Västerås Praktiska Gymnasiet som varit en av de gymnasieskolor som tidigast och snabbast byggt ut sin lärlingsverksamhet. Idag besökte vi dels delar av deras skolförlagada verksamheter inom stylist-make up -verksamhet samt så åkte vi ut till två företag som skolan har APU-avtal med: dels Swesafe som arbetar med lås mm, nedan ser i en bild från det besöket tillsammans med en av lärlingarna. På plats träffade vi också en medarbetare som nyligen fått jobb där och han hade också gått där som lärling och tog studenten våren 2010.

Efter besöket på Swesafe och samtal med handledarna där åkte vi ut till Eklunds glasmästeri på Tunbytorp - fokus här var glas och det är en inriktning som jag tror behöver lyftas mer i utbildningen om vi ska säkerställa företagens behov av arbetskraft.

 

Västerås först med lärarkompetenskartläggningar

Igår sände SVT Rapport inslag om att riksdagen på onsdag beslutar om att införa en lärarlegitimation för alla lärare som vill få fast anställning och kunna sätta betyg. I samma program sändes ett inslag från Linköping där man nyligen gemomfört en kartläggning över lärarnas kompetens, det välkomnar jag, fler kommuner kommar att behöva göra detta. Det som inte kom fram i inslaget var att detta är ett arbete som beslutades på initiativ av Folkpartiet i Västerås redan 2008 för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Under hösten 2009 togs motsvarande stora beslut att titta på förskolans och grundskolans lärarkompetens. Jag vill påstå att detta är det viktigaste beslut som jag varit med och drivit fram och som långsiktigt är avgörande om vi ska  lyckas höja kvaliteten och resultaten i Västerås.

I och med beslutet på onsdag om lärarlegitimation som krav från statens sida kommer kommunerna och skolpolitikerna att tvingas ställa denna fråga till sig själva och till tjänstemännnen: hur ser lärarkompetensen ut? Om man inte börjar där vet man inte var man ska börja när det kommer till fortbildningsinsatser och nyrekryteringar – ett måste för att lyfta skolans resultat. Lärarkompetensfrågan är den absolut viktigaste och jag hoppas nu att alla kommuner planera för den här typen av seriösa, genomgripande kartläggningar och att de vågar satsa lite pengar på en bra databas.

Jag vill påstå att vi var först för när vi kontaktade andra kommuner, departementet, Skolverket och Sveriges kommuner och lansting fick vi höra att detta var nytt och unikt, det känns bra att Västerås var först ute med detta viktigaste arbete.

 

Bra med fokus på problemskolor

Statliga Skolinspektionen meddelade idag att fokus nu kommer att ligga på problemskolorna. Generellt kan man säga att Skolverket som tidigare hade ett uppföljningsansvar för skolans kvalitet nedmonterades sakta under den socialdemokratiska regeringen (med stödpartierna miljöpartiet och vänsterpartiet). Fokus var inte på kunskap, kvalitet och uppföljning. Dessutom gick det alldeles för lång tid mellan granskningarna. Med skolminister Jan Björklund har Statens Skolinspektion inrättats under 2008/2009 och de har ett mycket tydligare och skarpare uppdrag. Dessutom har Skolinspektionen fler sanktionsmöjligheter än tidigare gentemot den enskilde rektorn, skolan och huvudmannen (kommunen eller den privata utbildningsanordnaren). För att behålla en hög kvalitet, en legitimtet för kommunala och fristående skolor – är det viktigt att granskningen fungerar bättre. Nu kommer också inspektionens fokus att vara mer på skolor med problem och skolor som under långa perioder visat på dåliga resultat. Vi kan se det i Västerås att det är ungefär samma 4-5 grundskolor som redovisar dåliga resultat. Det är rimligt att man därför fokuserar på dessa och avkrävder politiker, rektorer, lärare och föräldrar gemensamt svar på hur man tänker göra för att få till en faktisk förändring. Jag välkomnar igen Skolinspektionens nya arbetssätt för en bättre skola i Sverige.

 

Gymnasieskolan har problem

Idag rapporterar Dagens Nyheter om en intressant rapport som Skolverket kommer att släppa kring betygssättningen av gymnasieeleverna. Skolverket har studerat 469 klasser runt om i landet och tittat på både kommunala och fristående skolor. I det avseendet konstateras inga större skillander. Däremot kan det skilja sig i samma kommun väldigt mycket. Skolverket konstaterar att det beror på läraren och att det för eleven blir som ett lotterti. Detta är förstås inte acceptabelt efters0m ett sådant system inte är rättsäkert. Därför tycker jag att man ska införa rätten att överprvöva sitt betyg men också att lärarna arbetar mer i team och använder second-opinion-modellen där en kollega får titta på underlaget och ge sin syn på vilket betyg en elev ska få om man ser till de kursplaner som finns för skolan. Det är viktigt att Skolverket uppmärksammar gymnasieskolans betygssättning också, allt för mycket fokus har varit på grundskolan. Delvis kan jag förstå detta eftersom det är skolplikt och att det är viktigt att mäta betygen i grundskolan. Samtidigt har det varit väldigt lätt att komma in på gymnasieskolan och på vissa håll och kanter väldigt lätt att lämna gymnasieskolan. Men eleverna har då inte alltid med sig ett slutbetyg och därmed en godkänd gymnasieutbildning, eller så har de fått snälla betyg även på gymnasienivå och får istället svårt att hänga med på universitetsnivå. Svensk gymnasieskola har problem och har haft det i många år. Regeringen måste vidta kraftfulla åtgärder för att lärare ska fortbilda sig hela tiden, inte endast när man går lärarutbildningen. Lärarutbildningen måste reformeras och statens Skolinspektion måste få tuffare uppdrag och tätare uppdrag. Skolans resultat och inehåll i betygen är avgörande för eleverna men också för deras framtida utsikter och påverkar arbetsmarknaden också. Ser fram emot att läsa hela rapporten.