Bra med skärpta ledighetsrutiner i skolan

Köpings kommun i Västmanland har fått godkänt av Statens Skolinspektion att skärpa till sina ledighetsrutiner, rapporterar SR Västmanland. Många kommuner- fristående som kommunala skolor- har under årens lopp lyft detta med mig som ett stort problem. Att Skolinspektionen varit inne i ärendet beror säkert på att någon föräldrer velat få till en prövning av beslutet som Köpings kommun fattat. Det är mycket positivt att Skolinspektionen ger kommunen rätt.

När vi Folkpartiet och Västeråsalliansen styrde i Västerås stad 06-10 tog jag initiativ till riktlinjer för ledighet och sjukanmälan. Dels krav på att alla skolor skulle ha en rutin, förbestämda regler för ledighet, restriktivitet när det gäller att bebvilja ledigt utanför de befintliga grunderna som begravning, tandläkarbesök etc. Vi ställde krav på redovsning av otillåten och tillåten frånvaro samt skärpt inrapportering av lärararna till ett datasystem där vi årligen kunde få en rapport.

Vi införde också krav på sjukintyg om man som elev på gymnasiet är hemma i en vecka- detta var ett förslag som väckte diskussion men vi genomförde detta. Gymnasieskolan ska kräva närvaroplikt och ska så långt det går jämföras med arbetslivet eftersom skolan ska förbereda gymnasieelver till studier på universitet men också att bli anställningsbara, därför är dessa rutiner ett bra instrument för att öka närvaron och förebygga skolk.

I Västerås införde vi detta 2008/2009 utan att någon överklagade beslutet eller gick vidare till Skolinspektionen. Men det är viktigt att staten och lokala politiker stöttar rektorer och lärare så att fler ungdomar deltar i undervisningen och förebygger otillåten frånvaro- yttrest kan detta påverka elevernas resultat och därmed också vilket betyg man får i skolan.

 

Fp vill förstatliga skolan, vad vill M?

Hundra skillnader mellan Fp och M

#1 skolan

Många medborgare är intresserade av politik och följer de politiska partiernas utspel och insändare på olika sätt. Politiskt intresserade behöver inte bli medlemmar i ett parti, men några tar det viktiga steget och blir medlemmar för att aktivt markera sitt ställningstagande, men också ihopp om att kunna bidra och påverka, det kan vara i en lokal fråga som fruskost i förskolan eller i en nationell fråga i form att stötta ett partis nationella politik. Men statsvetarna slår allt mer fast att skillnaderna i svensk politik är mindre och mindre och att det är trångt i mitten. En sådan tydlig förflyttning har dels Socialdemokraterna gjort, men i ännu högre grad Moderaterna.

I alliansregeringen sitter fyra partier och leder Sverige. Resultatet av de beslut man fattar är förhandlade mellan de fyra partierna. På lokal nivå kan man styra i olika konstellationer, såsom i Västerås när vi styrde i majoritet med de övriga allianspartierna samt Miljöpartiet. Det är dels viktigt att hålla ihop en allians och kunna uträtta saker i majoritet, lika viktigt är det att kommunicera vad Folkpartiet i samarbetet får ut och vad vi driver och tycker- och inte minst, varför vi tycker som vi gör.

Dagens första Hundra skillnader mellan Fp och M handlar om synen på skolan och hur den ska styras. Folkpartiet driver aktivt i regeringen och sedan några år att staten ska återta hela ansvaret för skolväsendet. Landsmötet bekräftade denna ståndpunkt 2009 och vi försöker i insändare och genom opinionsbildning driva denna åsikt. I riksdagen är vi tämligen ensamma om denna åsikt även om Vänsterpartiet börjat uttala sig positivt.

Inom alliansen säger de andra nej till ett förstatligande. Men i debatten inser även de och M att dagens lösning inte är optimal. Fp har drivit igenom flera skolreformer för att vända skolresultaten. Ett förstatligande i sig löser inte problemen, men helt klart skulle staten kunna angripa de stora skillnaderna inom och mellan kommunerna. Idag kan vi inte tala om likvärdighet och att vi har 290 olika kommuner som är huvudmän för skolan underlättar inte styrningen och uppföljningen av riksdagens och regeringens beslut inom skolområdet.

Moderaterna säger i debatten att de vill däremot se en ”ökad statlig styrning”. Vad innebär det egentligen? Fp har sjösatt en ny lärarutbildning, ny skollag och ny betygsskala. Det är ett sätt att öka styrningen. Inrättandet av en ny Statens Skoinsinspektion är en annan central del- detta är en av alliansregeringens och Fp:s viktigaste beslut. Fp menar att detta inte räcker. Skolresurserna måste styras bättre och kvaliteten måste öka. Ansvarsfördelningen idag mellan staten och å andra sidan kommunen/alternativen är inte optimal. Fp har i regeringen som del i detta arbete nu fått gehör för beslutet att tillsätta en utredning om att bedöma konsekvenserna av kommunaliseringen 1989/1990. Underlaget kommer att vara väldigt intressant att ta del av.

 

Nu måste skolorna skärpa sig!

Läser återigen om ett fall på en skola, denna gång en fristående gymnasieskola som haft en turbulent höst och där gymansieeleverna bytt och fått nya lärare hela tiden, upp till 15 lärarbyten på kort tid. Detta får mig snabbt att tänka på den turbulens vi hade inom den kommunala äldreomsorgen för några år sedan där de äldre fick möta över 80 olika vårdare i hemtjänsten. Detta är inte okej och det är inte acceptabelt.

Nu handlar det om en VLT artikel som skriver om situationen på Västerås Fria Gymnasim, en skola som etablerade sig i Västerås 2003 (jag satt då som ledamot i utbildningsnämnden) och efter en liten skakig start har verksamheten skötts hyftsat bra och de elever jag mött vid mina besök har varit nöjda med sin undervisning och inte minst att skolan hade avtal med andra kommuner om när det gäller brandskyddsövningar. Även inom inriktningen bistånd har man också varit duktig på att erbjuda eleverna intressanta kurser i Sverige och utomlands.

Att ledningen bytts ut ett antal gånger och att man inte haft en långsiktig lösning med rektorskapet har förstås inte varit bra, varken för elever eller för lärarna. Ägaren som är VD har också till och från varit borta från verksamheten.

Jag uppmanar nu Västerås stads pedagogiska nämndernas stab att anmäla detta tilll Skolinspektionen och jag anser att VD som är yttresta chef för verksamheten måste befinna sig på plats för att snabbt reda ut denna situation samt att man lyckas få till en permanent skolrektor på plats. Den kritik som några elever ger uttryck för idag i VLT artikeln förstår jag till fullo.

 

Dags för en Statens socialinspektion

Flera medier rapporterar idag om att Socialstyrelsen inte följer upp de larmrapporter som myndigheten får in, bl.a. Sveriges Radio och Dagens Nyheter. Jag har idag i en replik i tidningen VLT lyft upp vikten av alternativ och konkurrens inom både skola och vården, men systemet bygger på att det finns aktörer som följer upp och granskar verksamheterna systematisk. Det gäller kommunen, huvudmannen, det är särskilt den ansvariga skolnämnden eller äldrenämnden och så våra statliga myndigheter.

Skolverket har på skolsidan upprdag att utveckla skolan och komma med riktlinjer, stöd till skolorna men också rekommendationer och fortbildningsinsatser av olika slag. Folkpartiet och regeringen införde parallellt 2008/2009 den nya myndigheten Statens skolinspektion som har ett särskilt ansvar att genomföra och utöva tillsyn inom skolväsendet. Först nu i och med den nya skollagen från 1 juli 2011 har vi också utökat Skolinspektionens mandat att agera gentemot kommuner och fristående aktörer, bl.a. genom att kunna utdöma vite.

Socialstyrelsen har ett motsvarande uppdrag inom sjukvården, äldreomsorgen och socialtjänsten. Det är inte min uppgift att utifrån dagens mediarapportering döma ut Socialstyrelsen, men det finns en risk att nuvarande myndighet inte räcker till. Därför har vi från Folkpartiet föreslagit inrättandet av Statens socialinspektion som ska kunna fokusera på att just förebygga och följa upp brister i äldreomsrorgen. Vi måste kunna lita på att de två tunga områden i en kommun där skattebetalernas pengar går till- skolan och äldreomsorgen/handikappomsorgen- också kan följas upp dels så vi vet var pengarna tar vägen och att de går till våra barn och äldre, men också kunna se till att dåliga verksamheter får lägga ner sin verksamhet och där tillstånd kan återkallas.

 

Regeringen får inte blunda för Lundsberg

Det är regeringen som beslutar om tillstånd för riksinternatskolorna i Sverige. Skolinspektionen har fått en anmälan som uppmärksammata i ett antal medier de senaste dagarna. Anmälan gäller främst att yngre elever utsätts för olika typer av kränkningar och trakasserier av äldre elever vid skolan, senast vid en pjäs som skulle spelas upp för skolans personal. Sveriges radio har också intervjuat en fd elev som bekräftar tvingande sexuella inslag som del av aktiviteterna. Detta är helt oacceptabelt, regeringen får inte blunda för den här typen av specialärenden, den borde omgående se över tillståndet för den anrika verksamheten i Värmland och bedöma om skolan ska fortsätta bedriva skolverksamhet. Uppenbarligen finns det tillräckligt med uppgifter från fd anställda (Svenska Dagbladet)/Sveriges Television och elever att man bryter mot skollagen och läroplanen- både lärare och skolledning bryter mot regelverket om det som nu påstås bekräftas även av Statens Skolinspektion. Även om inte Skolinspektionen meddelat eventuella sanktionsbeslut, har man bedömt läget så allvarligt att man gjort en polisanmälan, bara det indikerar på att myndigheterna anser att allt inte är korrekt. Vi som arbetar med skolfrågor reagerar starkt på varje fall av mobbning i skolan. I varje kommun och på många skolor finns så många fall av mobbning att man blir minst sagt besviken på att de vuxna inte tar tag i peoblemet på allvar. Svag skolledning, lärare som inte får stöd eller elever vars föräldrar vägrar acceptera en beskrivning kan vara olika förklaringar till att skolorna inte kommit längre i arbetet med att förebygga mobbning men också tydligt markera samhällets syn på mobbning: nolltolerans. Det är dock uppenbart att det har förekommit mobbning och inslag av pennalism under lång tid och det är beklagligt att inte skolan tidigare slagit larm om detta. Men jag ser en trent som våra kommuala skolor- man gör inte det i onödan för då får skolan dåligt rykte och då lockar man inte några nya elever. Och utan elever så blir det mindre skolpengar till skolan.

Nu är riksinternatet Lundsberg uppe för granskning och även den andra två skolorna ska granskas, uppger bland annar SR. Det är mycket bra. Jag vill att regeringen går igenom alla tillstånd och studerar villkoren för tillståndet samt vilka åtgärder man ämnar vidta eller om man bara kommer att rycka på axlarna och rulla på som vanligt. Då måste regeringen som en sista åtgärd dra in tillståndet – alla skolverksamheter ska följa svensk skollag och läroplan, gör man inte det ska man inte få bedriva skolverksamhet. Vi ska ha internat, vi är positiva till kommunala och fristående alternativ i skolan, met det gemensamma måste vara att man driver en verksamhet som följer lagarna och som håller hög kvalitet och goda resultat.

I samma ämne: Agnes Hellströms artikel i SvD. Ävem Svergies Radio har rapporterat om Lundsberg.

 

Argument för en statlig skola

Radiokanalen Kalibers och Sveriges Radio uppföljning av skolresultaten, eller snarare hur kommunerna brister i uppföljning är intressant. Även SVT rapporterar om detta. Men det är inga nyheter, det är något som vi känner till sedan länge och den här typen av undersökningar bekräftar bilden av att många kommuner, både tjänstemän och politiker inte följer upp skolans resultat. Det är ytterligare ett argument för min del att driva frågan om att helt återförstatliga skolan. De nya statliga reformerna och den nya Skolinspektionen från 2008 är bara ett par pusselbitar i reformeringsbehoven som måste till för att vända kulturen, attityden i utbildningspolitiken med fokus på kvalitet och bättre skolresultat.

Intressant är att Kaliber också visar exempel på hur olika det kan se ut i samma kommun när det kommer till lärarnas kvalitet, förväntningar och andra förutsättningar. Men det som oroar är att 44 av 70 kommuner i undersökningen brister i uppföljning av resultaten och att dessa kommuner- trots påpekanden i Skolinspektionens rapport- inte vidtagit några åtgärder – detta är oacceptabelt. Det visar att det finns ytterligare behov av att utöka den statliga styrningen alternativt ge Skolinspektionen fler instrument. Samtidigt är det kommunerna som är huvudmän för skolväsendet och det måste finnas flera ingångar för att de enskilda kommunerna ska inse att underlåtenheten att göra något drabbar deras egna invånare och deras barn och ungdomar för många år framåt. Eller det kanske är så att om man inte följer upp och får svart på vitt, så slipper politikerna i kommunen inse de stora förändringsbehoven och därmed finns det inget att åtgärda? Denna godtycklighet i kommunsverige är det oroande, att det faktiskt är ett lotteri fortfarande för våra elever om de kommer till en skola med bra verksamhet eller inte. Därför måste vi i Folkpartiet fortsätta kampen och arbetet för en mycket bättre skola med fokus på kvalitet och duktiga lärare.

 

Friskolornas vinster utreds

Så kom beskedet idag (beslut igår av regeringen) att tillsätta en utredning som ska studera vinsfrågan inom friskolorna. Om detta rapporterar flera medier bl.a. Sveriges Radios Ekot, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Det är självklart att en sådan fråga väcker debatt, frågor och funderingar samtidigt som vi har en generell skolpolitisk debatt om resultat, kvalitet etc. Det är mycket bra att alliansen äntligen kommit överens om denna utredning- från vår sida har vi hela tiden varit öppna för att granska förhållandet mellan kvalitetspåverkan och vinstuttag utan för den delen förorda ett totalförbud av vinster. Då skulle nästa område bli äldreomsorgen etc etc. Utgångspunkten måste vara att identifiera om det är ett stort problem överhuvudtaget samt försöka landa i några slags punkter där vi kan reglera i lag när det får anses att skolan gått för långt och i såfall vilka sanktioner som ska utdömas. Det är ungefär så jag ser på uppdraget- dels få en bild av omfattningen, dels hur vi ska förebygga och ge sanktioner om skolor uppenbart bryter mot regelverket.

Jag tycker att vi ska ha både friskolor och kommunala skolor. Som jag skrev i gårdagens VLT Debatt så är det viktigt med lika villkor lagstiftningsmässigt men också att vi ställer kvalitetskrav oavsett huvudman. Men insynen i och uppföljningen av kvaliteten av samtliga skolor måste bli mycket bättre för att granska och säkerställa att resurserna används till rätt saker och att elever och lärare får de förutsättningar som behövs och att resurserna som skolpolitiker skickar iväg med elevpengen faktiskt går till skolverksamhet. Även om debatten om friskolorna har fokuserat på vinstuttag, är det också ett bekymmer  i kommunala skolor att politikernas medskick av resurser inte alltid går till rätt saker- skillnaden är att de inte går till vinster – men de kan gå till tomma dyra lokaler eller till projekt och sådant som inte skolpolitiker beställt. Så det finns generella styrningsproblem i svensk skola och denna del med vinster och friskolor är endast den del av frågan och det är bra att regeringen tillsätter utredningen som kan titta och återkomma med förslag.

 

Ny skollag efterlängtad

Äntligen så skriver vi 1 juli 2011. Den nya skollagen som riskdagen fattat veslut om börjar gälla idag och omfattar allt inom skolväsendet, från förskolan till vuxenutbildningen. När det gäller området vuxenutbildning och betyg från år sex kommer detta att börja gälla från och med 2012. En av de viktigaste områdena med den nya skollagen är elevernas rättssäkerhet och möjlighet att överklaga skolans åtgärdsprogram. I den nya skollagen ger vi också lärare och rektorer ökade disciplinära befogenheter, allt från kvarsittning, möjligheten att utvisa en stökig elev från resterande delen av lektionen till möjligheten att stänga av en elev i grundskolan för en kortare tid och detta är en av de stora nyheterna som behövs i skolan.

Det finns fortsatt bekymmer med mobbnig och trakasserier och nyligen kom också ett beslut om en elev i Hallstahammar som trakasserats enligt en anmälan som Diskriminineringsombudsmannen tagit ställning till. Oavsett grund för trakasserier är det inte acceptabelt och det är allvarligt att kommunerna och skolorna i princip alltid flyttar på ett offer iställer för den som faktiskt mobbar eller trakasserar, det borde vara sanktionsavgifter mot kommuner som fortsätter arbeta på detta vis- detta tänker jag fortsätta driva i riksdagen. Den nya skollagen ger rektorer större möjligheter att stänga av elever i grundskolan och det förtydligar också möjligheter för skolorna på grund-och gymnasieskolor att faktiskt flytta elever som exempelvis bråkar eller mobbar- (till en annan skolenhet) – det är ett viktigt steg som vi drivit länge. Men de kommuner som bryter mot de nya reglerna måste också vänta sig sanktioner av Skolinspektionen tycker jag.

 

Kommunernas skolkkoll

Idag rapporterar flera medier om kommunernas uppföljningsrutiner av elevernas frånvaro i skolan. Jag minns hur mycket kritik och synpunkter vi fick i Västerås när vi påbörjade ett systematiskt arbete 2007/2008 för att ta fram rutiner för hur vi ska följa upp den tillåtna och otillåtna frånvaron i gymnasieskolan. Dessvärr påbörjades ungefär ett liknande arbetet för grundskolan först hösten 2009, men egentligen är det ännu viktigare att grundskolan följs upp då vi har skolplikt enligt skollagen. I Västerås tog det ett par år innan vi började få till en samlad, gemensam rapportering och en årlig rutin att nämnden ska få informaton två gånger per år dels tillåten, dels otillåten frånvaro, per program och skola samt uppdelat mellan pojkar och flickor. Även om vi inte dirket kunde notera några direkta förbärringar i den meningen att skolket sjönk hade vi nu satt fokus och fått skolorna att aktivt arbeta för att minska den otrillåtna frånvaron. Att delta i undervisningen och vara med i skolarbetet påverkar förstås resultaten i skolan och elevernas betyg. En elev som gör bra på ett prov men skolkar flera gånger i veckan eller per termin kommer inte att uppnå de högre betygen.

Det är bra att Skolinspektionen nu tittar på detta och granskar skolket. Det ligger också i kommunernas intresse att följa upp detta, yttrest kan det leda till avhopp och att eleverna behöver ännu mer insatser av samhället senare i livet- så arbetet mot skolk är också förebyggande på flera plan. Efter att socialdemokraterna från början tyckte att vi la tid på detta och att det fanns viktigare saker att engagera sig för i skolpolitiken, hoppas jag nu att de inser att det visst är viktigt att arbeta mot skolket- det tycker jag och Folkpartiet i allafall.

Idag är det midsommarafton och jag villl tillönska Er alla en trevlig midsommarhelg!

 

Lärlingar måste ut på företagen

Läser granskningen från Skolinspektionen som bl.a. Sveriges Television rapporterat om i dagarna där det konstateras att många elever på lärlingsutbildningarna inte erbjuds kvalitativa platser när det gäller de praktiska momenten. Vissa skolor som jag besökt har ibland överlåtit åt elever på yrkesprogrammen att själva hitta praktik och det är inte acceptabelt- om inte eleven har kontakter är det skolans skyldighet att ordna detta- annars borde inte den skolan ha gått ut och lovat platser som också inbegriper flera veckors arbetsplatsförlagd utbildning på ett företag. Detta måste kommunerna och Skolinspektionen fortsatt granska oavsett om det är en kommunal eller en fristående skola.

Ytterligare en intressant del i inslaget-som inte var nytt för mig- men som länge irriterat mig är att många skolor, tyvärr många fristående aktörer, ersätter arbetsplatsförlagd utbildning i verksamheter som de själva bygger upp -något de kallas för lärlingsliknande utbildningar. Jag gillar inte detta och anser att det är fel när Skolverket medger att man får bygga ut utbildningarna på detta sätt. Det viktigaste och syftet med lärlingsutbildningen är att eleverna är ute återkommande under längre perioder ute på en riktig arbetsplats som ska förbereda de för en anställning eller starta eget efter skolan. Även om vissa skolförlagda verksamheter kan ge vissa färdigheter är det långt ifrån den verklighet som man får lära sig när man är ute på ett riktigt företag. Skolorna måste skärpa sig.