Fp säkrar högstadieverksamhet på Bäckby

Hundra skillnader mellan Fp och M

#6 Skola/stadsdelsutveckling av Bäckby i Västerås

Kommunfullmäktige i Västerås hade en debatt med anledning av budgetavstämningen för 2013. Till skillnad från budgetbeslutet i juni tillkom det extra statsbidrag att fördela ut samtidigt som vi ser ökat behov av insatser för att dämpa underskottet inom hemtjänst och vården. Det viktigaste för Fp är att vi fick gehör för ytterligare 12,5mkr i extra lärarlönesatsning för 2013, utöver det centrala läraravtalet. Men vårt mål var 15mkr + 5, totalt 20.

Den stora debatten blev ändå kring vår överenskommelse där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet accepterat ett Fp-förslag om sammanslagning av Sofiaskolan, Bäckbyskolan och Hällbyskolan som jag aviserade i somras. Detta blev nu klubbat och debatten blev tydlig mellan Fp och M. Vi satsar mer på stadsdelsutveckling, vi löser inte utmaningarna i området om vi avvecklar skolverksamheten. Vi löser inte stadens totala lokalproblem med en höghstadieavveckling- som egentligen var Moderaternas ursprungsförslag, men det ville man inte prata högt om igår. Med Fp:s förslag behåller vi en högstadieskola i området och vi löser det akuta problemet sedan 2009 med Sofiaskolan för elever med autism.

Vi kommer ställa höga kvalitetskrav och ha skolverksamheterna på Bäckby under lupp. Skolans resultat är inte tillfredsställande, men det är 5-6 enheter som har samma problem i Västerås, det andra är elevunderlaget, att många är nyanlända och har kort tid i Sverige. Oavsett ska vi ställa tuffare krav på lärarnas kompetens och en skolledning som fokuserar på kunskapsresultaten och inte enbart på allt runt omkring i området.

Med Fp:s förslag som nu blivit det faktiska beslutet bidrar vi dels till färre lokaler, dels till ökad fokus på kunskapsuppdraget- dels att bidra till en fortsatt utveckling av stadsdelen Bäckby- ett arbete som vi tog inititiv till i mars 2009. Till skillnad från de andra partierna i stadshuset har det faktiska intresset att göra aktiva, uthålliga insatser i området Bäckby inte varit så stort. Men för oss är skola och integration/arbetsmarknad det viktigaste sättet att bryta utanförskapet, öka delaktigheten och bidra till trygga områden i hela Västerås. Likt vårt engagemang för skolan och högre lärarlöner kommer vi fortsätta verka för att Bäckby ska utvecklas.

 

Studiebesök i Finland

I söndags reste jag till Finlands huvudstad Helsingfors för att under hela måndagen diskutera det finska skolsystemet med Helsingfors stad, men också besöka några verksamheter inom utbildnings-och arbetsmarknadsområdet. Jag studerade särskilt ngt som heter läroavtal som upprättas mellan arbetsgivare och lärlingen, det kan erbjudas redan direkt efter grundskolan, men vanligast under gymnasiet eller direkt efter gymnasiet. Skillnaden mot det delvis svenska systemet är att villkoret är att arbetsgivaren i praktiken lovar en anställning och ger lärlingen en lön, första året runt 80%. Finansiering av utbildningen står staten för via kommunen som också är de som beviljar antal platser och beslutar om vilka arbetsgivare som ska få ekonomiskt stöd. Kommunens utbildningsinspektörer är också de som med stöd av branchgrupper följer upp kvaliteten och har dialog med handledarna på enheterna, ex en förskola.

Det som är mest intressant i Finland, utöver deras resultat är den kompakta uppslutningen bakom lärarna. Unga som äldre uppskattar lärarnas insatser och ungdomar är stolta att förmedla att de är lärare. Lönerna ligger inte så mycket högre än de svenska lönerna, även om vi i Sverige aktivt arbetar för högre lärarlöner, både genom kommunala prioriteringar som Fp och regeringens satsning på karriärsteg i skolan för högre löner. Söktrycket i Finland till lärarutbildningen är 10-11 per plats i Sverige 1,2 sökande per plats. Politiken i Finland och allmänhetens gemensamma uppskattning bidrar förstås till att lyfta läraryrkets status.

I Sverige gör vi många försök, men vi måste också diskutera de sjunkande resultaten och lärarnas ansvar i skolan, det är ofrånkomligt. De båda lärarfacken har ett större ansvar än andra att förmedla och skapa intresse för läraryrket, här finns mycket mer att önska än de utspel facken gör idag inte minst i media som ensidigt nästan fokuserat på lärarlönerna.

Finlands skolsystem är lite krångligt men mycket mer individuellt anpassad för elevernas intresse som motiverar de att slutföra en utbildning. Statusen på de yrkesförberedande utbildningarna står högt och i Finland finns inte den svenska debatten om huruvida yrkesprogram ska ge högskolebehörighet eller inte. Sverige borde i detta avseende titta ännu mer på både Finland och Nederländerna samt Tydskland för att kvalitetssäkra lärlingsutbildningarna. I detta perspektiv är de svenska socialdemokraterna rätt ensamma när de fastnat i sin gamla strikt jämlikhetsbaserade politik i den meningen att alla ska läsa exakt efter samm upplägg och bli akademiker.

Men Sverige har kommit, trots våra stora utmaningar med integrationen, mycket längre när det gäller erfarenhet att ta emot nyanlända elever och vuxenstuderande. Här fick jag höra att även Finland börjar inse att de måste anpassa sina utbildningar och att detta ställer krav på deras skolsystem som inte haft någon beredskap tidigare. Helsingfors ser även utmaningar när det kommer till resultaten och behovet av nya läroplaner. Det var en mer nyanserad bild av läget i Finland än den vi ofta själva refererar till. Oavsett så är deras skolresultat och lärarkompetens imponerande!

 

Bra med skärpta ledighetsrutiner i skolan

Köpings kommun i Västmanland har fått godkänt av Statens Skolinspektion att skärpa till sina ledighetsrutiner, rapporterar SR Västmanland. Många kommuner- fristående som kommunala skolor- har under årens lopp lyft detta med mig som ett stort problem. Att Skolinspektionen varit inne i ärendet beror säkert på att någon föräldrer velat få till en prövning av beslutet som Köpings kommun fattat. Det är mycket positivt att Skolinspektionen ger kommunen rätt.

När vi Folkpartiet och Västeråsalliansen styrde i Västerås stad 06-10 tog jag initiativ till riktlinjer för ledighet och sjukanmälan. Dels krav på att alla skolor skulle ha en rutin, förbestämda regler för ledighet, restriktivitet när det gäller att bebvilja ledigt utanför de befintliga grunderna som begravning, tandläkarbesök etc. Vi ställde krav på redovsning av otillåten och tillåten frånvaro samt skärpt inrapportering av lärararna till ett datasystem där vi årligen kunde få en rapport.

Vi införde också krav på sjukintyg om man som elev på gymnasiet är hemma i en vecka- detta var ett förslag som väckte diskussion men vi genomförde detta. Gymnasieskolan ska kräva närvaroplikt och ska så långt det går jämföras med arbetslivet eftersom skolan ska förbereda gymnasieelver till studier på universitet men också att bli anställningsbara, därför är dessa rutiner ett bra instrument för att öka närvaron och förebygga skolk.

I Västerås införde vi detta 2008/2009 utan att någon överklagade beslutet eller gick vidare till Skolinspektionen. Men det är viktigt att staten och lokala politiker stöttar rektorer och lärare så att fler ungdomar deltar i undervisningen och förebygger otillåten frånvaro- yttrest kan detta påverka elevernas resultat och därmed också vilket betyg man får i skolan.

 

Fp vill förstatliga skolan, vad vill M?

Hundra skillnader mellan Fp och M

#1 skolan

Många medborgare är intresserade av politik och följer de politiska partiernas utspel och insändare på olika sätt. Politiskt intresserade behöver inte bli medlemmar i ett parti, men några tar det viktiga steget och blir medlemmar för att aktivt markera sitt ställningstagande, men också ihopp om att kunna bidra och påverka, det kan vara i en lokal fråga som fruskost i förskolan eller i en nationell fråga i form att stötta ett partis nationella politik. Men statsvetarna slår allt mer fast att skillnaderna i svensk politik är mindre och mindre och att det är trångt i mitten. En sådan tydlig förflyttning har dels Socialdemokraterna gjort, men i ännu högre grad Moderaterna.

I alliansregeringen sitter fyra partier och leder Sverige. Resultatet av de beslut man fattar är förhandlade mellan de fyra partierna. På lokal nivå kan man styra i olika konstellationer, såsom i Västerås när vi styrde i majoritet med de övriga allianspartierna samt Miljöpartiet. Det är dels viktigt att hålla ihop en allians och kunna uträtta saker i majoritet, lika viktigt är det att kommunicera vad Folkpartiet i samarbetet får ut och vad vi driver och tycker- och inte minst, varför vi tycker som vi gör.

Dagens första Hundra skillnader mellan Fp och M handlar om synen på skolan och hur den ska styras. Folkpartiet driver aktivt i regeringen och sedan några år att staten ska återta hela ansvaret för skolväsendet. Landsmötet bekräftade denna ståndpunkt 2009 och vi försöker i insändare och genom opinionsbildning driva denna åsikt. I riksdagen är vi tämligen ensamma om denna åsikt även om Vänsterpartiet börjat uttala sig positivt.

Inom alliansen säger de andra nej till ett förstatligande. Men i debatten inser även de och M att dagens lösning inte är optimal. Fp har drivit igenom flera skolreformer för att vända skolresultaten. Ett förstatligande i sig löser inte problemen, men helt klart skulle staten kunna angripa de stora skillnaderna inom och mellan kommunerna. Idag kan vi inte tala om likvärdighet och att vi har 290 olika kommuner som är huvudmän för skolan underlättar inte styrningen och uppföljningen av riksdagens och regeringens beslut inom skolområdet.

Moderaterna säger i debatten att de vill däremot se en ”ökad statlig styrning”. Vad innebär det egentligen? Fp har sjösatt en ny lärarutbildning, ny skollag och ny betygsskala. Det är ett sätt att öka styrningen. Inrättandet av en ny Statens Skoinsinspektion är en annan central del- detta är en av alliansregeringens och Fp:s viktigaste beslut. Fp menar att detta inte räcker. Skolresurserna måste styras bättre och kvaliteten måste öka. Ansvarsfördelningen idag mellan staten och å andra sidan kommunen/alternativen är inte optimal. Fp har i regeringen som del i detta arbete nu fått gehör för beslutet att tillsätta en utredning om att bedöma konsekvenserna av kommunaliseringen 1989/1990. Underlaget kommer att vara väldigt intressant att ta del av.

 

Viktigt att Fp lyfte integrationsutmaningarna i partiledardebatten

Till skillnad från förra partiledardebatten var det helt klart bra att Folkpartiet nästan ensamt lyfte en av våra stora utmaningar i samhället, integrationspolitiken. De förslag partiet presenterade igår på DN Debatt är värda att diskuteras och debatteras och förhoppningsvis får vi med oss våra allianskamrater på några av våra krav. Tyvärr ser det just nu ut som att de inte stödjer exempelvis språktest för medborgarskap. Att påstå att detta är rasistisk visar på vilken låg nivå det är på debatten och att politiker och andra tyckare inte kan presentera egna förslag på hur vi ska bryta utanförskapet – språkligt som på arbetsmarknaden om man inte mer betonar individens ansvar.

Folkpartiet lyfte i debatten skolans utmaningar och det är roligt att Socialdemokraterna försöker kopiera vår argumenation om läget i den svenska skolan, men med tillägget att det är skolministerns ansvar efter 6 år att resultaten inte har vänt. Att reformerna sjösätts med start hösten 2011 och att vi har 290 kommuner med olika skolpolitiska ambitioner och där den kommunala ekonomin och lokalfrågorna mer och mer styr skolpolitiken valde S-ledamoten Damberg att helt blunda för. Detta är inte trovärdigt men tyvärr en del i det politiska spelet. Regeringen har en tydlig skolpolitik och det arbete leds i regeringen av Folkpartiet. Att vi genomför de reformer beror ju på den misslyckade socialdemokratiska politik som under många år succesivt tonade ner betygens roll, vikten av kunskapskrav men också inte ställde krav på behöriga lärare som undervisar i skolorna. Denna sistnämnda faktor är helt avgörande och en viktig förklaring till de dåliga resultaten i skolan. Den stora frågan blir därför- varför ska vi gå tillbaka till den gamla skolpolitiken? Lyssnar man på Damberg och hans rödgröna vänner i riksdagens utbildningsutskott så vill de riva upp ett antal viktiga skolreformer för att styra tillbaka till ex den gamla gymnasieskolan. Problemet är att detta inte kommunicerats tillräckligt ut till medborgarna och det ligger heller inte i S, V, Mps intresse att förmedla detta för att inte skrämma iväg de väljare som faktiskt tycker att regeringens och Folkpartiets skolpolitik är att föredra framför t ex Vänsterpartiets totalt kravlösa skolpolitik.

 

Stökigt på Malmabergsskolan

Tar del av nyheterna idag igen om grundskolan Malmaberg i Västerås. Det är inte första gången vi har bekymmer med elever som satt i system att trakassera och mobba andra elever men också lärare. Vi har också haft bekymmer med skadegörelse, fyrverier och andra ordningsproblem. Skolans ledning måste agera snabbt och involvera föräldrarna. Skolan måste känna vårt skolpolitiska stöd att agera och dessutom göra en polisanmälan.

Det är inte acceptabelt att några ungdomar sätter en hel skola i skakning och bidrar till en arbetsmiljö som gör att lärare eller elever inte garanteras säkerhet, då är det rimligt att eleverna, med stöd av skollagen, stängs av omedelbart för att sedan erbjudas en annan skolplacering.

 

Romastrategin presenterad

Arbetet mot diskriminering och och utanförskap är en av våra viktigaste uppgifter som förtroendevalda. Folkpartiet engagerat sig i dessa frågor på olika sätt, redan 2008 startade vi ett arbete i Västerås under min tid som kommunalråd. Vi startade för första gången en dialog med romer, vi startade ett råd för romska frågor och fatta beslit under de första två åren i rådet om vissa utbildningsinsatser för romer, sfi för romer, stödinsatser inom socialtjänsten och brobyggare.

Regeringen och ansvarig minister, Folkpartiets Erik Ullenhag presenterade så idag den tidigare aviserade romastrategin och hur de 46 miljonerna ska fördelas fram till 2015. Men strategin har ett längre perspektiv. Det är bra att regeringen presenterat detta, bra att fokus är på de unga och på skolan samt deras möjligheter att komma ut i arbete.

Detta är inte hela lösningen, men en viktig trampolin i detta viktiga arbete och nu är det upp till kommunerna att också ta sitt ansvar och haka på dessa nya satsningar.

 

S uteblev från Malmödebatt

SVT Debatt sände igår debatt om Malmö och de tragiska händelserna som drabbat delar av staden. Det finns självklart olika uppfattningar kring vad som sker och även upplevelsen av otrygghet är olika. Helt klart är invånarna i Malmö trötta på de kriminella gängen och den grova brottsligheten som resulterat i skadegörelser, rädsla och att åtta personer mist livet.

I debatten skulle jag debatterad mot en Socialdemokrat från Malmö, tyvärr dök den personen inte upp. Från riksdagen sida kommer vi prioritera polisresurser, det lät i programmet som att deboende trots allt var nöjda med polisens insatser vilket är positivt då detta är statens ansvar och där regeringen genom Rikspolisstyrelsen är med och för en ständig dialiog samt ser till att man kan förstärka polisens arbete på olika sätt. Helt klart kan vi och ska vi ta nästa steg och skärpa vapenlagen om innehav av vapen och grova vapenbrott, detta delar jag fullt och Folkpartiet kommer driva detta vid sidan av en snabb vapenamnesti som vi vill se redan 2012.

Det som jag vill lyfta fram är skolans viktiga roll. Ilmar Reepalu och hans övriga kommunalrådskollegor, ett tiotal som ansvarar för ex skola och välfärd, arbetsmarknad, bostäder etc – ingen av dessa hade tid att delta i debatten. Skolinspektionen har riktat allvarlig kritik mot den politiska ledningen i Malmö för skolans resultat både 2006 och 2011, inspektionen konstarera att ledningen trots vetskap och propåer inte tagit sitt ansvar och vidtagit åtgärder för att möta att 40% av grundskoleleverna i Malmö lämnar grundskolan utan godkända resultat. Enligt Skolinspektionen är detta alarmerande. Jag kan bara hålla med. Det lokala arbetet med ungdomarna, bostadspolitiken, det lokala samarbetet med bostadsföretag och skola, socialtjänst och polisen kan inte nog betonas. Allt detta kan ett kommunalråd direkt påverka och prioritera. Om Reepalu fortsatt hävdar att regeringen och riksdagen har ansvar för utvecklingen i Malmö, kan han väl åtminstine lova mig en sak: ta ansvar för skolans resultat och den lokalt förda skolpolitiken. Gör något åt detta så är det bra. Vi kommer fortsätta följa och se hur vi kan komma åt de krimininella både på kort sikt men också hur vi kan utrusta polisen med fler metoder för att förebygga och avslöja grova brott. www.svt.se/debatt.

Varför socialdemokraterna inte dök upp, varken ledamot i kommunstyrelsen eller någon av de dryga 10 majoritetskommunalråd som de rödgröna har är en gåta. Reepaluu har i flera dagar angripit regeringen och riksdagen och ställt ett krav: skärp vapenlagen. Ja det tycker jag också. Men att skicka ner piketbussar och poliser är inte lösningen på Malmös problem med segregation, dålig integration, dåliga skolresultat, ungdomsarbetslöshet och brister i samverkan mellan polisen och kommunen. Självklart har kommunen det största ansvaret och det måste man ta. Staten genom domstolen, polisen, skatteverket och andra viktiga myndigheter kommer att samarbeta och de måste också hjälpas åt att komma åt de kriminella på olika sätt.

 

Nödvändig skolomställning

Så äntligen har VLT och några lokala medier börjat skriva om det som vi skolpolitiker debatterat och diskuterat länge, skolomställningar. Tidigare har jag kommenterat detta i Västerås Tidning (24/12) samt i fullmäktiges debatt den 1 december 2011. Även via inlägg i VLT, januari 2012.

Under 2009 genomfördes i Västerås en första stor omställning främst på grund av minskade elevkullar, alltså demografi. Den omställningen skedde i god anda, i samråd med skolledningar och informationen till berörda elever och föärldrar fungerade enligt mig i princip bra. Parallellt under dessa tider genomlevde många kommuner den ekonomiska kris som hade drabbat Sverige, men i Västerås behövde vi aldrig dra ner på skolbudgeten enbart utifrån att vi skulle spara, tvärtom ökades skolbudgeten årligen under Folkpartiet och Västeråsalliansens tid. En annan sak är att resurserna inte alltid hamnade på rätt saker och ibland kom de aldrig fram till skolans rektor utan fastnade hos någon direktör eller verksamhetschef inom den kommuanala utförarorganisationen proAros. Med detta känt krävde vi i mars 2010 en total reformering av proAros och vi gick till val på detta hösten 2010, efter att de rödgröna övertog makten i stadshuset valde vi att lämna in en motion i samma ärende till Västerås kommunfullmäktige som fortfarande inte behandlats. Men våra påtryckningar har ändå resulterat i att det pågår en slasg översyn av hela beställar-utförarmodellen. Men att som Moderaterna föreslå en total avveckling är inget Folkpartiet tänker gå med på.

Andra politiker inom de rödgröna har också ibland velat ge en bild av att anpassning av skolan och omställning beror på neddragningar generellt med den borgerliga regeringen. Det är en allt för enkel matematik. Man kan inte skylla dålig lokal prioritering och dålig hushållning av resurserna som går till en massa tomma, dyra lokaler på regeringens skolpolitik.

Det krävs nu snabba beslut för att stoppa att allt mer resurser går till tomma lokaler, främst på gymnasiet men också på grundskolenivå. Det som är viktigt är att man samtidigt har kvalitet i åtanke och inte bara ekonomi som proAros tyvärr haft när man lägger om stadierna till 6-9, detta är en utveckling som jag inte vill ha. Detta går stick i stäv med samtliga kommande skolreformer på nationell nivå.

Vi kräver nu att omställningen sköts bra men snabbt men att de besparingar som ligger ut, utöver demogarfi, direkt måste tas i första hand på proAros administration och inte som de rödgröna nu gör med att dra in resurser på skolnivå. Resultatet är anställningsstopp, kompetensstopp och vikariestopp. Lärarna får ännu tuffare att klara av sin redan fyllda arbetsschema.

 

Omtag behövs för ett tryggare Bäckby

Igår uttalade jag mig i TV4 Mälardalen och kommenterade den senaste tidens händelser på Bäckby. Dels polisinsatsen mot en knivbeväpnad man dels det som hände mot Bäckby kiosk för två veckor sedan där en ung kille knivhotade ägaren och ville råna kiosken på pengar. I båda fallen lyckades de knivbeväpnade personerna fångas in av polisen utan att någon kom till skada, händelsen vid kiosken ordnade ägaren själv innan polisen hann fram. Tyvärr kom bara ett gammalt fp-krav om närpolis på Bäckby fram i det mycket korta inslaget. Ännu viktigare var den skrivelse jag skickat till kommunalrådet i Västerås om att vi kräver ett omtag av hela Bäckbysatsningen, att Västerås ska säga ja till polisens förfrågan om att göra en gemensam livstils-och trygghetsundersökning på Bäckby samt att Västerås ska verka för att staden ska bli ett pilotprojekt som regeringen nu genomför på tolv orter med projektet sociala insatsgrupper (systematisk samverkan mellan polisen, kommunen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen m fl).

För att ytterligare trycka på detta har jag idag ställt en fråga i riksdagen till justitieministern om beredskap och hur regeringen kan stötta de kommuner som är intresserade av att gå med i projektet. Men TV4 Mälardalen var inte lika intresserade av dessa konkreta saker utan fokuserade helt på mitt krav om närpolis i området. Även om detta är ett viktigt komplement har jag också betonat att det är en av flera insatser som behövs för att långsiktigt öka trygghetsarbetet i området. Jag är mycket kritisk till socialdemokten Staffan Jansson som i samma inslag fick kommentera mina förslag och hann bara med att hänvisa i närpolisfrågan till polismyndigheten. Jag vet att det är Polisen i Västmanland som beslutar om detta och det framfördes till journalisten. Tyvärr fick inte Staffan Jansson en enda fråga från journalisten om vad Socialdemokraterna vill göra för Bäckby. Men min skrivelse som är ställd till Ulla Persson (s) och stadshuset kräver att hon snart svarar detta skriftligt, då dår vi se hur hon ser på frågan.