Kommunerna prioritererar inte lärarna

Det är bra att Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO idag lämnar en rapport i ämnet skola. De menar att skolan och dess resultat är så pass viktig för samhällsutvecklingen att även ESO vill titta på detta. Rapporten är på drygt 120 sidor och jag har också följt presentationen från Rosenbad via webben. Flera viktiga slutsatser i Johannes Åman rapport bekräftar några av de saker vi från Folkpartiet fört fram i skoldebatten de senaste fem-tio åren, nationellt som i Västerås. Den kanske viktigaste slutsatsen är vikten av lärarens betydelse, vikten av undervisningen och inte minst kvaliteten i undervisningen. Idag skriver jag på VLT Debatt om skolbetygen och vår egentliga utmaning i ex Västerås där slutbetygen från år 9 egentigen inte säger hela sanningen om elevernas kunsskapsnivå när vi tittar samlat på gymnasieskolan och hur de sedan klarar av gymnasieskolan. Även VLTs ledare skriver i samma ämne, nämligen glädjebetygen och Nossebro skola i Västra Götaland som tydligen radikalt höjt sina resultat, nu visar det sig att det mesta var glädjebetyg, rapporterar Dagens Nyheter. Detta trots att Skolinspektionen kritiserat detta (DN).

Folkpartiet i Västerås har sedan 2008 och 2009 drivit frågan om lärarkompetenskartläggnigarna och kompetensinsatser. Under våren 2010 presenterade vi förslag på hur vi vill reformera och modernisera organisationen proAros då vi upptäckt att skolresurserna inte gick till skolorna och lärarna utan till administration och tomma lokaler. Vi har lagt en motion till kommunfullmäktige som vi hoppas få bifall för. När vi presenterade idén i mars 2010 var det endast knappt något parti som ansåg att vi skulle göra något åt proAros. Efter Fps förslag har sedan M och Mp sagt att de vill ”lägga ner” proAros. Men det är inget alternativ och inget vi från Folkpartiet kommer att gå med på.

Lärarkompetensen måste fokuseras på ytterligare och regeringens Lärarlyftsatsning är bra, men det borde ha varit på samma nivå som förra året. Samtidigt är det kommunerna som är ansvariga och arbetsgivare och det är uppenbart att kommunerna inte satsar på lärarna- varken på kompetens eller lärarlöner, även om jag anser att kompetensinsatser fortfarande är mycket högre prioriterat än lärarlöner. Men för att vi samtidigt ska locka duktiga studenter att vilja undervisa måste vi också höja lärarnas löner. Även här var Fp ensamma valet 2o10 att driva frågan i Västerås. Varken våra alliansvänner eller Socialdemokraterna vill höja lärarnas löner. I juni 2011 tvingades de rödgröna att lägga 15mkr på höjda lärarlöner vilket vi anser är bra men det räcker inte. De rödgrönas kände sig tvingade för att de dels inte har egen majoritete i kommunfullmäktige, dels för att lärarna för första gången på minst 8-10 år demonstrerade mot S-lednigen utanför stadshuset i maj 2011.

SVT skriver om ESO rapporten.

 

Om resultat och betydelsen av studentmössan

Nu har årets gymansieelever lämnar skolan efter tre år och i förra veckan tog tusentals ungdomar studenten i Sverige. Några elever har med sig ett kuvert med ett samlat betygsdokument (dvs de har inte fått godkänt i alla kurser under gymnasiet) och det finns de som formellt klarat av minst 90% av samtliga kurser och därmed ett slutbetyg som sitt formella kvitto på sin utbildning. Jag har debatterat detta på insändarsidan ett par gånger nyligen i VLT där många ifrågasätter studentmössan och att det inte är samma sak som studentexamen. Detta är sant- det finns ingen koppling mellan studentmössan och det man faktiskt avklarat studiemässigt. Igår på DN Debatt och i dag skriver DNs ledare om skolan, studentexamen och jämförelser med Finland. Jag delar uppfattningen att vi borde återinföra något slags studentexamen av mer formell karaktär-  det vi inför i den nya gymnasieskolan är en gymnasieexamen vilket är en liten skärpning mot dagens slutbetyg som instrument för urval till högre studier.

På en studentfest i lördags fick jag en fråga av en pappa om detta med studentmössan: han tycker att det är orättvist att oavsett om eleverna är godkända eller inte får alla ett slags betyg och man får ”studentmössa”. Jag förklarade skillnaden på samlat betygsdokument och slutbetyg samt att studentmössan inte har någon koppling till de faktiska resultaten- det är enbart en symbol och en tradition. Men jag vill att Folkpartiet arbetar för dels ett förstatligande, dels en mer strikt form av studentexamen som faktiskt mäter vad eleverna lärt sig när de lämnar gymnasiet. Vi måste också – precis som jag skrev i VLT 11 juni bli bättre att mäta kvalitet och resultat under tiden eleverna är i gymnasiet. Det vill säga vi behöver fler metoder för att följa upp vad eleverna faktiskt lär sig i skolan. Återigen är det intressant att jämföra med Finland som DNs ledare tar upp och som jag också studerat på plats i Finlans: de har ingen Skolinspektion, kvalitetskontrollen och de som uppträtthåller kvaliteten och resultaten är kvaliteten på lärarna och lärarnas status. Därför är Folkpartiets fokus på skolan och lärarna avgörande för hur de svenska resultaten ska kunna förbättras de närmaste åren.

 

S närmar sig Fp:s krav kring lärarbehörighet

Idag rapporterar medier att socialdemokraterna nu kan tänka sig att ställa tuffare krav på framtidens lärare. Dels vill man förändra lärarutbildningen, dels införa lämplighetstester men också införa tidsbegränsade förordnanden. Allt detta kan man läsa om om man vill inte i socialdemokraten Mikael Dambergs artikel- utan i folkpartiets skolpolitiska program men också i de statliga utredningar som skolminister Jan Björklund (fp) berett under sin tid som minister de senaste 3,5 åren. Folkpartiet har i regeringen tagit fram ett förslag till ny lärarutbildning, ny skollag, och vi vill införa en lärarlegitimation och vi vill krypa antalet platser på högskolan för att höja läraryrkets status men också öka konkurrensen till utbildningsplatserna. Rätt personer måste få börja lärarutbildningen- det är inte rimligt att alla som söker oavsett om de är lämpliga, motiverade, intresserade etc – kommer in på lärarhögskolan. Lokalt i Västerås har folkpartiet vidtagit flera viktiga åtgärder för att höja våra resultat – inte minst med fokus på grundskolan, lärarnas kompetens men också har vi kartlagt förutsättningarna att vara pedagogisk ledare och rektor på en skola. Detta arbete kommer vi att intensiera samtidigt som vi ställer om hela grund- och gymnasieskolan i Västerås på grund av demografin. Folkpartiet i Västerås driver också kravet att vi ska införa tidsbegränsade förordnanden för rektorer i skolan och jag hoppas att det kan bli verklighet snart.

Det är väl bra att socialdemokraterna börjar smått nära sig folkpartiet i denna fråga. Men de ska inte styra ensamma vid en valseger- de ska styra med mijöpartiet och vänsterpartiet och dessa tre partier har till skillnad från regeringen ingen gemensam skolpolitik. Vänsterpartiet och delvis miljöpartiet brukar vara mest kritiska, men vänsterns Rossana Dinamarca säger nej till alla fp-förslag och det är bra att vänsterns skolpolitik är så tydlig i skillander mot regeringens och folkpartiets som ansvarar för frågorna i regeringen. Rossana Dinamarca har bl.a. i Svenska Dagbladet kritiserat det viktiga förslaget kring att alla elever ska delta i den obligatoriska simundervisningen och sex- och samlevandsundervisning. Många föräldrar nekar sina barn att delta i skolan av religiösa skäl, märkligt att vänsterpartiet står för en politik som segregerar snarare än integrerar. Jag minns också när skolministern aviserade de föränringar vi ville göra i skollagen kring arbetsro, befogenheter för lärare bl.a. möjlighet att flytta elever, kvarsittning etc och socialdemokraterna kritiserade allt detta och kallade det för ”barockt”. Varje kvalitetsredovisning och i samtal med elever och elevråd kommer alltid frågan upp om vikten av arbetsro i skolan och i klassrummet- bra att det är en prioriterad fråga för eleverna men tydligen inte för socialdemokraterna.