Kommentar med anledning av Uppdrag gransknings inslag om imamerna som ger råd till kvinnliga församlingsmedlemmar.

Efter SVTS inslag om imamerna hoppas jag att moskén i Västerås aktivt tar avstånd från de inslag som visades i onsdags i programmet Uppdrag granskning och som debatterades i SVT Debatt under torsdag kväll. De uttalanden som ett antal imamer och sk. vägledare eller rådgivare gör i inslaget är inte acceptabla.

Uppdrag granskning och deras inslag är inget nytt. Det har förekommit information och indikationer i många år, men det mer neutralt när ett TV-program undersöker detta än att enskilda politiker för fram dessa åsikter, som alltid blir man tyvärr beskylld för att vara främlingsfientlig. Det som kommit fram visar istället att vissa aktiva makthavre inom moskéerna aktivt förmedlar sharialagar och de principerna går inte att förena med svensk lag och de rättighetere och friheter som jag vill ska prägla Sverige och de som kommer till Sverige, det finns ju en anledning till varför man också söker sig till en demokrati om Sverige.

Jag förordar mer dialog, men också en imamutbildning. Här måste församlingarna med statens stöd tillhandahålla en sådan utbildning, jag vill också att de politiska partierna tydligare ska debattera dessa frågor och ta avstånd från radikala inslag – det har funnits en skräck bland politiker att diskutera detta och konsekvensen att inte diskutera detta skulle leda till ännu mer intolerans och att kvinnor utsätts i fördolda, det måste vi bekämpa.

På detta tema har jag också under fredag den 25 maj publicerat en artikel på Newsmill.

Gårdagens attetat, det första av sitt slag i Sverige där en självmordsbombare valde att spränga sig är något som vi måste ta avstånd ifrån. Det som hänt är oacceptabelt men samtidiigt väldigt svårt att förebygga. Ett öppet och demokratiskt samhälle som det vi värnar i Sverige riskerar alltid den här typen av attentat. Dessvärre kan detta i värsta fall bidra till ökad misstro mot muslimer, därför är det bra och viktigt att muslimska företrädare idag tagit avstånd från dådet.

Säkerheten måste ändå förstärkas – det kan inte ha varit en slump att en attentatsman väljer centrala delar i Stockholm där det dels rör sig mycket människor, dels i närområdet så finns det flera centrala institutioner för vår demokrati som riksdagen och regeringskansliet utgör.

Motiven lär vi vänta på att få fram (Svenska Dagbladet lyfter upp några inslag), men av det som framkommit i massmedia tar personen upp Sveriges engagemang i Afghanistan som en del men också Lars Vilks Muhammedteckning. Den här typen av aktiviteter kan naturligtvis provocera enskilda personer att genomföra den här typen av attentat och med tanke på de försök till attentat mot Lars Vilks personligen och hans hem för en tid sedan måste vi alltid ha i beredskap att detta kan skapa en sådan ittitation att man vill skada fler personer.

Det som inträffat idag får inte ändra Sveriges aktiva insatser i Afghanistan, det får heller inte tysta oss för att stå upp för yttrandefriheten och tryckfriheten som är en del av den svenska demokratin. Detta attentat är ett sätt att skrämmas och påverka vår hållning till dessa viktiga demokratiska rättigheter. Jag delar SvDs ledare: detta får inte skrämma oss, vi borde istället bli förbannade.

Det är bra att inte bara Fp i Stockholm diskuterar frågan om niqab och burka i skolorna, utan också att vår partiledare och skolminister Jan Björklund aviserar att högskolelagen och skollagen ska ändras så att det införs ett förbud mot niqab och heltäckande burka i skolans verksamheter, detta rapporteras bl.a. i Dagens Nyheter, Sveriges Radio och Svenska Dagbladet. Detta tycker jag är självklart – studerande eller lärare på högskolan eller läraraspiranter, anställda förskolelärare eller lärare eller elever i skolor ska inte ha heltäckande slöjor för ansiktet, för det handlar som Folkpartiet menar om kommunikation.

Jag tycker att Nederländerna har ytterligare ett bra argument kring synen på niqab och heltäckande burka och det är kvinnornas möjligheter att faktiskt komma in på arbetsmarknaden och få ett arbete och egen försörjning. I många länder är arbetslösheten högre i vissa invandrargrupper, ibland på grund av språkbrister, men oftast att man kanske inte har rätt utbildning. Sedan har vi det omvända att högutbildade invandrare har svårt att få ett arbete, ibland handlar det om språkproblem ex för läkare, men inte sällan om diskriminering eller att man inte har rätt nätverk och kontakter. Men kvinnor har en särskilt utsatt situation och tyvärr förekommer det ofta att vissa män inte vill att kvinnorna ska utbilda sig och ta ett arbete, utan hellre stanna hemma och ta hand om barn och hushåll. Jag tycker inte Fp ska stötta en sådan politk, tvärtom ska vi se till att alla individer, oavsett bakgrund, ska kunna ta makten över sitt eget liv, utbilda sig och försörja sig.

Förslaget från Fp om skärpta slöjregler i skolan är bra, men jag tycker att det inte är lämpligt heller om du arbetar som busschaufför, sitter i ICA-kassan eller som läkare/sjuksköterska på sjukhuset – det finns flera aspekter av denna fråga i arbetslivet och som direkt påverkar kvinnornas möjlighet till en anställning, det borde vi också prata om.

Idag skriver Svenska Dagbladet om ett viktigt ämne som inte många velat diskutera men som vi måste diskutera och det är radikalisering i våra förorter i de större städerna. Integrations-och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) beställde en rapport för ett år sedan kring dessa frågeställningar av Försvarshögskolan. Rapporten som presenterades under 2009 väckte en del uppmärksamhet men också kritik. Idag tas denna fråga upp vid försvarskonferensen i Sälen och det visar på att det är en utmaning i vår demokrati, att det finns en liten men stark och aktiv grupp, i detta fall med koppling till radikal islamism som inte accepterar eller respekterar svensk lagstiftning eller delar värderingar som jämställdhet etc. Denna grupp radikala har också angripit och varit hotfulla mot andra invandrargrupper i förorterna och detta är viktigt att diskutera och stötta de invandrare och andra människor som vill leva i fred i Sverige i våra städer utan att förknippas eller tvingas in en struktur baserad på religion som många människor flytt ifrån en gång i tiden. Jag tycker det är bra att Nyamko Sabuni och Nalin Pekgul står upp för demokratiska idealen och diskuterar detta på försvarskonferensen.

Som kommunpolitiker tycker jag att det är viktigt att vi fortsätter arbeta med våra utanförskapsområden och erkänna att de finns. Det är viktigt att aktivt arbeta med stadsdelsutveckling, arbeta för trygga stadsdelar ex med närpoliserna och skolorna i området men också dialogmöten med föreningslivet i området för att förebygga den här typen av slutna föreningar som inbjuder unga arbetslösa eller unga utanför samhället (av olika skäl) till att lockas in i radikala kretsar.

Att prata integrationspolitik är intressant och inte sällan väcker det starka känslor och tuffa debatter. Så ska det också vara under förutsättning att det är konstruktivt och att exemeplvis politiker är trovärdiga med hur man vill angripa integrationsfrågan på ett bra sätt för att bryta segregation, utanförskap, bidragsberoende med mera. Inte enkla utspel med generaliseringar som Sverigedemokraterna sysslar med. Media rapporterar idag om att somaliska islamistiska grupperingar, Al-Shabab (ungdomarna) under lång tid rekryterat unga killar till att åka ner till kriget i Somalia vid en fritidsgård i Rinkeby, Stockholm. Fritidsgården startades ednligt Svenska Dagbladet av moskén. Även Dagens Nyheter tar upp detta. Jag tycker att kommunen och samhället, inte minst skolan, har ett stort ansvar att arbeta med integrationspolitiken och förebygga så att människor inte hamnar i segregerade och slutna förhållanden. Föreningsbidrag som många kommuner betalar ut bidrar inte alltid enligt min uppfattning till integration och delaktighet. Tvärtom bidrar dessa regler också till att föreningar isoleras och etniska grupper eller religiösa grupper träffas var för sig. Sverige har religions-och mötesfrihet och det ska vi värna, men när kommunen ska bevilja föreningsbidtag i syfte att just öka delaktigheten och integrationen blir det ofta fel utifrån kommunens intentioner. Om jag ska säga något positivt så bidrar detta på totalen till att man bildar förening, träffas, arrangerar sociala aktiviteter etc.

När dessa verksamheter övergår till slutna rum och där dessa verksamheter tyvärr utnyttjas av extrema krafter, exempelvis radikala islamister, måste vi diskiutera detta mer i skolorna och med föräldrarna. Jag uppmärksammade och kritiserade ett sk. pojkhem i Västerås våren 2008, som moskén hade bedrivit där ett 20-tal unga killar bodde permanent efter skoldagen, min farhåga var just att ett pojkhem inte ska bli en plats för radikala krafter. Jag tycker fortfarande inte att unga killar som går i skolan ska behöva bo trångt i en moské. Debatten hettade till så långt att jag blev beskylld för att vara främlingsfientlig – att jag hade ett barnspektiv och ett skolpersptktiv var inte relevant för de som driver boendet. Men tack och lov är det inte så illa att extrema krafter använder boendet för rekrytering -  samtidigt fick jag i samband med diskussionerna om boendet signaler från lärarna på skolorna där de upplevde att eleverna upplevdes som mer religiösa i vardagen och i språkbruket med andra elever från andra länder och religioner. Detta är förstås inte bra.

I Västerås jobbar jag en hel del med somaliska föreningar. Fokus är på skola och arbete och man är väldigt angelägen från föräldrarnas sida för hur barnens framtid ska bli och vikten av att de ska ha en chans att klara av sina studier. Föräldrarna själva framförde uppfattning att barnen måste få stöd för att lyckas så att de inte fångas upp av extrema krafter som använder barnens religionstillhörighet för att uppnå andra syften, exempelvis att rekrytera och flyga ner ungdomar som krigar. Det är just detta vi ska förebygga och det är starkt av föräldrarna att själva föra upp denna apsekt i diskussionerna med oss politiker. I Rinkeby är det precis detta som har hänt och det är ett misslyckande på flera plan. Det här exempelt visar hur viktigt det är med att arbeta med skolan, med närpoliserna och se till att ungdomar har sysselsättning och att de studerar. Det är först då vi kan öka deras chanser att få ett arbete och en egen lön. Och det är viktigt att vi politiker engarerar oss i dessa frågor på ett trovärdigt sätt och inte bara 2 månader innan valdagen.

Jimmie Åkessson, partiledare för Sverigedemokraterna deltar idag i olika TV-porgram. Åkesson ser väldigt tagen och blek ut och säger att muslimer är välkomna till hans Sverige om dem anpassar sig och inte ställer några krav, ref. bl.a. i Svenska Dagbladet. Han anser också att Afonbladet förvrängt hans artikel om muslimer, ref bl.a. i Dagens Nyheter. Åkesson ger också sin syn på det hela på sajten Newsmill, där han tar upp farhågorna med ökade muslimska krav på särlagstiftning och Sveriges anpassning till den muslimska minoriteten. Detta med artikeln överlåter vi åt andra att bedöma. Sverigedemokraterna har ingen poltik för att lösa de utmaningar som vi har i Sverige och i eempelvis storstäderna där vi har ett tufft arbete mot utanförskapet. När presenterar Sverigedemokraterna konkreta förslag för skolan, hur ser de på betygssystemet, vill de ha fristående skolor? Hur vill Sverigedemokraterna angripa ungdomsarbetslösheten, vill de ta ha lägre ingångslöner, är de för lärlingsutbildningar? Hur ser Sverigedemokraterna på svenskundervisningen för invandrare, hur vill de utveckla den så att fler lär sig svenska? Fp arbetar aktivt för att förbättra SFI som språkstudier, i kombination med praktik och samhällsinformaton. Vi ställer också krav på full närvaro för att eleverna ska lyckas ta sig igenom utbildningen eftersom den är så central för deras chanser på arbetsmarknaden. Professor Marie Demker menar i Dagens Nyheter att denna uppmärsamhet kan gynna Sverigedemokraterna. Visst kan det vara så, men samtidigt får inte tiga ihjäl dem och där verkar vi vara överens.

Sverigedemokraterna pratar om muslimernas krav i skolan tex. Vi löser mycket på ett bra sätt lokalt genom att man erbjuder olika maträtter, vi har också skolavslutningar på olika sätt. Skolan är faktiskt en plats för alla elever, oavsett religion och ska inte vara konfessionell. Om skolan och eleverna gemensamt vill ha en avslutning i kyrkan ska de naturligtvis ha det, det beslutet ska rektor fatta. Vill man vara på bilbioteket eller i en annan offentligt lokal är det också okej. SDs hela argumentation kretsar kring många saker, men landar till slut på en enda punkt: problemet med invandringen. En sådan ansats är inte lösningen på Sveriges utmaningar när vi konkurrerar om att få behålla arbetstillfällen och duktiga med arbetare. Inte heller lösningen när vi ska anställa tusentals människor i kommuner och landsting för att på sikt klara av de välfärdstjänster som svenskarna förväntar sig även i framtiden. Väljare bör ställa dessa frågor till alla partier, inklusive de eventuella sympatisörer som vill lyfta fram Sverigedemokraterna och efterfråga konkreta förslag på hur vi ska klara framtiden. Vi är beredda att ta den dialogen och berätta vad folkpartiet liberalerna vill göra.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.