Vårbudget- vad säger Socialdemokraterna egentligen?

Folkpartiet och allianregeringen har nu presenterat vårbudgeten; några besked är att vi dels omfördelar 700mkr till drift och underhåll av tåg, men också satsningar på fler platser inom högskola och yrkesinriktad gymnasieutbildning inom vuxenutbildningen. Att fortsätta moverka arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten (den faktiska!) är vårt mål. Men också fortsätta satsa på kvalitet i skolan, ex inom yrkes-och lärlingsutbildningen.
Mot detta står Socialdemokraterna i kammaren, i lokala medier i VLT och SR Västmanland tec och påstår saker som inte är sant.

Tex att vi inte satsar på skolan. Statens satsning på forskning har aldrig varit större. När det gäller vuxenutbildningen så ska våra prioriteringar justeras utifrån konjunkturen- eftersom läget är bekymmersamt i ekonomin är det rimligt att vi ökar antalet platser. Det gäller också platser vid Yrkeshögskolan, men i första hand yrkesvux inom vuxenutbildningen.
Socialdemokraterna lovar att ingen undgom ska vara arbetslös mer än 90dagar. Detta är ett fullkomligt märligt besked- ingen politiker kan garantera ungdomar ett arbete inom 90dgt, inte ens Socialdemokraterna. Arbetsförmedlingen har resurser men det är att förebygga ungdomsarbetslöshet som är vår uppgift, inte parkera ungdomar inom AF:s system.

Socialdemokraterna påstår felaktigt (medvetet i debatten, ex förra veckans kammardebattom gymnasieskolan) men också i SR Västmanland (Pia Nilssons debatt igår) om vårbudgeten mot en m-ledamot att vi inför ettåriga gymnasieutbilningar. Detta är inget annat en en lögn.
Utbildningsutskottet och regeringen har beslutat om att ersätta IV med fem särskilda program; ett av dessa är yrkesintroduktion för elever som inte är behöriga till gymnasieskolan. Det är inom ramen för detta som kurser kan variera i olika längd och vårt förslag är att elev efter vissa yrkeskurser får ett bevis. Dessa elever kan få ett arbete, men flertalet kommer att studera vidare inom vuxenutbildningen. Precis som jag sa i mitt anförande; Socialdemokraterna har inte ett enda förslag för dessa elever som årligen hoppar av gymnasiet, tvärtom är det enda besked socialdemokratiska företrädare kan ge samt (v) att utbildningen ska vara på tre år samt ge högskolebehörighet.

 

Uppenbar skiljelinje Fp-M i migrationspolitiken

Hundra skillnader mellan Fp och M
#9 Migrationspolitik

Det är flera utöver mig, ex vår partiledare i Ekot, som starkt reagerade på migrationsminister Tobias Billströms (m) intervju i Dagens Nyheter om papperslösa barn och ungdomars möjlighet att gå i skola. För oss i Folkpartiet har detta varit en viktig fråga och det har inte varit en hemligthet att Moderaterna motsatt sig detta förslag och förhalat detta ärende i flera år. Det är en komplex och svår fråga, men en viktig fråga för de barn och ungdomar som berörs. Regeringen har nyligen och riksdagen konfirmerade sedan beslutet bestämt att sk papperslösa barn ska få tillgång till undervisning i skolan och ungdomarna i gymnasieskolan. Det är en juste ansats att barn som väntar på uppehållstillstånd eller hamnat i en oklar situation mellan avvisning och det faktuk att många avvisningar inte kan genomföras (inte enbart pga av att man gömmer sig) utan flera fall som jag känner till så vet Migrationsverket var personerna finns men kan inte verkställa beslut.

Det finns personer som bott i Sverige i över tio år och där Migrationsverket inte kan verkställa ett avvisningsbeslut. Dessa personer lever i ett ingemansland och ett utanförskap som leder till att de har svårt att få en bostad, få ett arbete men också att de finns utanför de ekonomiska trygghetssystem som omfattar andra. Våra trygghetssystem som finns ska i första hand gå till de som har laglig rätt att vistas i Sverige. Men det finns en liten grupp enskilda som trots Migratonsverkets vetskap ändå lever i ett utanförskap, här måste vi hitta lösningar.

När det gäller barnen och ungdomarna måste de – och det blir tydligt med riksdagens beslut- känna en frihet att gå till skolan utan att riskera att polisen söker upp och försöker avvisa dem.
Papperslösa får nu tillgång till skola och gymnasieskola, det är ett bra beslut, meddelade skolminister Björklund redan i höstas. Det är beklämmande att ett statsråd som är ansvarig för politikområdet och överenskommelsen med Miljöpartiet inte känner till alla dess delar men också gör oacceptabla uttalanden om personers utseenden.Yttrest är det Moderaterna som får ta ansvar för sina statsråd men agerandet är mycket olämpligt och har skadat statsrådets trovärdighet.

I sakfrågan är detta en fråga som Fp och M tycker olika och som vi äntligen fått gehör för i regeringen med stöd av de andra partierna. Men efter gårdagens utspel från M-statstådet undrar man om M står bakom beslutet eller inte.

 

Lista: Västerås friskolor-hantering av extra lönepott

Folkpartiet i Västerås har, utöver de prioriteringar som regeringen planerar att göra med inrättande av nya karriärsteg 2013 för att premiera duktiga lärare drivit igenom två viktiga beslut i Västerås kommunfullmäktige.

För innevarande år, 2012, har vi fått igenom i budgeten 15mkr extra i lärarlönesatsning, utöver det centrala avtalet. Dessa fördelas med 10mkr till kommunala och fristående grundskolor (varav ca 1,8mkr till fristående) respektive 5mkr till kommunala och fristående gymnasieskolor (varav 1,8 till frigymnasierna). Oavsett det olyckliga att dessa 15mkr bakats in i årets skolpeng råder det inga oklarheter om att denna extra lönepott just är avsedd till hljda lärarlöner.

Inför 2013 har Folkpartiet fått igenom ytterligare 12,5mkr i extra lönesatsning, utöver centrala avtalet, då kommer även förskolorna att inkluderas. Denna sammanställning bygger på direktkontakt med vissa skolor samt information från stadshuset och lärarfacken. Obs att de fristående skolorna fick sina resurser i dec 2012 retroaktivt.

Majoriteteten av våra friskolor har dessvärre inte velat ge ett tydligt besked hur den extra lönepotten kommer att användas, om den kommer att nå det som kommunfullmäktige motiverade sitt beslut med; nämligen höjda lärarlöner. Listan uppdateras när rektor meddelat tydliga besked.

Fristående gymnasieskolor, Västerås:
*IT-gymnasiet -meddelat att de kommer att använda hela lönepotten till högre lärarlöner utifrån egen prioritering.
Jensen gymnasium-ej svarat på mail, enl media kan inte garantera lönepåslag
ABB Industrigymnasium-
Västerås praktiska gymnasium-inga besked, inväntar info.
Design-och constructioncollge-
*Framtidsgymnasiet-meddelat i media att allt går till lärarlöner.
JB-gymnasium-
Klara gymnasium-
Kopparlundsgymnasiet-
Kunskapsgymnasiet-
Pilträdsgymnasiet-
Realgymnasiet-
Thoren Business School-
Västerås Citygymnasium-
Västerås Fria gymnasium-
Yrkesgymnasiet- vid platsbesök inga besked
Västerås Ridgymnasium-
Västerås Idrottsgymnasium-
Realgymnasiet-

Fristående grundskolor, Västerås
Centuriaskolan-
Exntréskolan-
Engelska skolan-lönepott går till lärarna
Stiftelsen Fryxellska skolan-överväger?
Grundskolan Äventyret-
Hagabergsskolan-
I Ur och Skur Misteln-
Rotundaskolan-överväger?
Jensen grundskola-
Kunskapsskolan i Västerås-
MBC-skolan-
Olympicaskolan-
Pilträdsskolan
Skälbyskolan-
Västerås Internationella skola-
Västerås Montessoriskola-
Västerås Waldorfskola-

 

Gymnasieskolans problem måste åtgärdas i grundskolan

Skolverket har nu presenterat en nationell rapport över gymnasieelvernas slutbetyg, imorgon torsdag kommer sifforna för kommunerna. Men rapporten konstaterar ändå att tre av tio elever lämnar gymnasieskolan efter tre år utan slutbetyg, det finns också skillnader mellan tjejer och killar samt mellan elever födda i Sverige och elever med utländsk bakgrund. Det är ett bekymmer att så många ungdomar lämnar gymnasieskolan varje år utan slutbetyg, det är också ett bekymmer att allt för många elever behöver ett fjärde gymnasieår för att uppnå slutbetyg, detta är en situation vi noterat i bl.a. Västerås under många år och därför är det viktigt att Folkpartiet och regeringens nya gymnasiereform nu får större genomslag, bl.a. med tanke på de nya yrkes-och lärlingsutbildningarna. Gymnasieskolans största problem är enligt mig det som grundskolan levererar till gymnasieskolan; elever med otillräckliga kunskaper och elever som fram till förra hösten kunde komma in med den formella behörigheten att endast ha godkänd i svenska, matematik och engelska. Självklart har detta inte varit tillräckligt för många elever på gymnasieskolan, denna höst har vi därför skärpt intagningskraven till den nya gymnasieskolan, en annan fråga är förstås lärarnas behörighet i grundskolan.

Ett annat större bekymmer som inte många vill prata om är alla elever som skrivits över från grundskolan till gymnasiet med formellt godkända betyg, men som egentligen har fått ett snäll-G, dvs egentligen skulle eleverna varit underkända i ämnet. Detta är ett stort kvalitetsproblem i svensk skola, i lärarnas betygssättning och skapar en situation som inte är rättssäker för eleverna, därfär är regeringens beslut i förra veckan välkommet, om att nationellt göra en omrättning av 30 000 nationella prov för att se om lärarna sätter glädjebetyg.

Svensk grundskola är vårt stora problem och dess resultat får direkt genomslag i gymnasieskolan, jag är inte förvånad av resultatet av den gamla socialdemokratiska skolpolitiken som fortfarande kommer att slå igenom tills regeringens politik får genomslag.

 

Lärlingar måste ut på företagen

Läser granskningen från Skolinspektionen som bl.a. Sveriges Television rapporterat om i dagarna där det konstateras att många elever på lärlingsutbildningarna inte erbjuds kvalitativa platser när det gäller de praktiska momenten. Vissa skolor som jag besökt har ibland överlåtit åt elever på yrkesprogrammen att själva hitta praktik och det är inte acceptabelt- om inte eleven har kontakter är det skolans skyldighet att ordna detta- annars borde inte den skolan ha gått ut och lovat platser som också inbegriper flera veckors arbetsplatsförlagd utbildning på ett företag. Detta måste kommunerna och Skolinspektionen fortsatt granska oavsett om det är en kommunal eller en fristående skola.

Ytterligare en intressant del i inslaget-som inte var nytt för mig- men som länge irriterat mig är att många skolor, tyvärr många fristående aktörer, ersätter arbetsplatsförlagd utbildning i verksamheter som de själva bygger upp -något de kallas för lärlingsliknande utbildningar. Jag gillar inte detta och anser att det är fel när Skolverket medger att man får bygga ut utbildningarna på detta sätt. Det viktigaste och syftet med lärlingsutbildningen är att eleverna är ute återkommande under längre perioder ute på en riktig arbetsplats som ska förbereda de för en anställning eller starta eget efter skolan. Även om vissa skolförlagda verksamheter kan ge vissa färdigheter är det långt ifrån den verklighet som man får lära sig när man är ute på ett riktigt företag. Skolorna måste skärpa sig.

 

Vad vill S med skolan?

Jag blir förvånad varje gång jag debatterar med socialdemokrater och vänsterpartister i riksdagens kammare om skolan eller för den delen med lokala s-v-mp-politiker i Västerås där jag också är ledamot av kommunfullmäktige. De olika företrädarna för samma parti gör ibland helt olika bedömningar av läget i skolan och det är inte så konstigt- kommunpolitikerna känner i bästa fall till de ”egna” skolorna i kommunen, riksdagsledamöter har en slags generell bild av landet ofta utifrån rapporter från Skolverket, Statens skolinspektion etc. Ibland tycker också företrädare för samma parti olika i samma fråga, men det är ett bekymmer för Socialdemokraterna att hantera genetemot sina väljare.

Det som förvånar mig är ändå att Socialdemokraterna åtminstone nu erkänner att det finns stora brister i svensk skola. Men de årgärder som de föreslås är gårdagens förslag som de gått till val på i tre val och i två av dessa val inte fått väljarnas stöd för. Det mest konkreta exemplet är huruvida alla ska bli högskolebehöriga eller inte efter slutförd gymnasieskola. Om detta debatterade jag med S och V i kammaren förra onsdagen- eller bara med V- för S ville inte debattera detta med Folkpartiet. Men i de rödgröna partiernas anföranden så var budskapet tydligt: alla elever ska läsa in en högskolebehörighet. Att vi har en socialdemokratisk gymnasieskola fram till hösten 2011 fick vi påminna de om. En gymnasieskola där 30 000 elever varje år lämnar utan slutbetyg. En gymnasieskola där IV-programmet är det största som sedan leder till avhopp och ungdomsarbetslöshet. S och V ville gärna prata om hur lätt det ska vara att komma in på gymnasiet- men de vill inte ta ansvar för det som kommer ut från gymnasiet. Detta kritiserade jag hårt. En skolpolitik måste ha ett helhetstänk och det är inte samhällsekeonmiskt ansvarigt eller mänskligt att försvara en skola som slår ut många elever när de tvingas in i teoretiska studier.

Om detta med yrkes-och studieförberedande skriver lokala politiker i Västerås på VLT debatt – jag väljer att besvara deras insändare via bloggen. De påstår felaktigt att i och med de skärpta reglerna till gymnasiet och att vissa yrkesprogram inte kommer att ge högskolebehlrighet så har antal sökande sjunkit. De är kritiska och hotar med att de kommer att göra vad som står i deras makt så att elever ska läsa in en högskolebehörighet. Jag tycker att tonen i deras artikel är beklaglig och deras synsätt på att tvinga elever att läsa in en högskolebehörighet är oacceptabel i den meningen att de vill inte ha ett system där eleverna själva väljer sin framtidsbana. I vår nya gymnasiereforms om Folkpartiet står bakom, så finns alla dörrar öppna både under och efter gymnasieskolan i och med rättigheter inom vuxenutbildningen. Det går att utöka programmet samt använda det fria valet för att läsa in mer teori om det önskas. Om detta skriver inte företrädarna för S, V, Mp i deras attack (VLT)  mot vår nya gymnasieskola.

Det som felaktigt påstås måste vidare bemötas. Flera program har fått nya namn och kategoriseras annorlunda. Vilket innebär att sökande byter program för att få gå rätt utbilding. Vissa yrkesinriktningar har uppgått i andra program. Statistiken är därmed ann0rlunda och det är för tidigt att nu dra slutsatser att färre väljer ”yrkesutbildningar”.

Min fråga kvarstår- vad vill S egentligen med sin skolpolitik, varken i Västerås kommunfullmäktige eller i Sveriges riksdag har de lämnat tydliga besked. Vänsterpartiet är lite tydligare men de vill i princip avslå gymnasiereformen, ta bort betyg, tvinga alla att bli högskolebehöriga etc. Allt detta har vi testat i över 15 år och resultatet av den skolpolitiken är ingen nöjd med om jag uppfattade riksdagens kammardebatt den 30 april korrekt.

 

Ungdomsarbetslösheten går upp och ner

Tidningen VLT rapporterade nyligen att andelen ungdomar 18-24år som är arbetslösa är fler idag än samma period 2006. När vi tillrädde var det högkonjunktur i Sverige, men trots det var arbetslösheten mycket hög så också bland ungdomarna. Vi har fört och kommer fortsätta föra en aktiv skol-och gymnasiepolitik för att förebygga att ungdomar lämnar skolan med ofullständiga betyg- detta är oftast huvudorsaken till att man inte får ett arbete. Man saknar helt enkelt grundläggande kunskaper för att ta nästa steg. En annan viktig reform är lärlingsutbildningarna som jag också debatterar med Socialdemokraterna i dagens VLT 25/8 och ställer frågan varför de vill fortsätta tvinga alla gymnasieelever att bli högskolebehöriga när många ungdomar som är yrkesintresserade riskerar att slås ut? Vi får se om de svarar!

Andelen unga arbetslösa 18-24 år sjönk till 800 personer i maj 2008 och därefter när den finansiella krisen slog till drabbades även våra företag i regionen, samtidigt som vi haft de största demografiska ungdomskullarna på många år vilket också påverkar statistiken. I maj 2010 hade andelen sjunkit från 1800 till 1600 för att nu återigen visa drygt 1800. Jag tror att i takt med att utbildningarna drar igång på yrkesutbildningarna och högskolorna så kommer andelen att minska. Men det viktigaste är att vi har koll på ungdomarna och att vi benar ut var de gör. Det är inte så att det sitter 1600-1800 ungdomar hemma passivt. De flesta studerar deltid eller heltid eller deltar i en sysselsättning, praktik eller kortare utbildning. Detta är ett resultat av att vi avsatt resurser till arbetsmarknadsinsatser och yrkes-och vuxenutbildning för att underlätta steget vidare till arbete.

 

Fp-initiativet Arenan uppmärksammat

Ett av folkpartiets viktigaste insatser i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som vi fått gehör för hos Västeråsalliansen och tagit beslut om maj 2008 är Arenan. Bakgrunden är att vi har många som under många år kommit in som obehöriga från grundskolan, och att många elever, trots stöd och IV-program lämnar gymnasieskolan med icke fullständig utbildning och ut i ungdomsarbetslöshet, vuxenutbildning eller arbetsmarknadspolitiska insatser. Detta är inte hållbart, inte bra för den enskilde eller för samhället. Vi vill skapa ett tidigt uppföljningsystem, vi ville ha en bättre systematisk övergång grundskola-gymnasieskola och vi ville skapa en sluss och en verksamhet som kunde ge eleven mer tid och slussa vidare till gymnasiets IV-utbud utifrån motivation, intresse och förkunskaper. För elever som absolut inte vill studera på det taditionella gymnasieskolan ville vi inom ramen för Arenan erbjuda, genom ”skolpengen” en skräddarsydd lösning i form av studier, praktik eller lärlingsutbildning med målet att bli anställsningsbar efter en tid. Denna verksamhet syftar till att ge bra väglending, bra och tidigt stöd och förebygga avhopp, felval och arbetslöshet. De insatser vi normalt ger när man lämnar gymnasieskolan vill jag att vi ger redan när eleven kommer från grundskolan vid 15-16 års ålder. Jag tror väldigt mycket på folkpartiets förslag kring Arenan och i februari 2009 invigde jag verksamheten som fysiskt ligger i Växhuset, centralt i Västerås.

Dagens Samhälle, en tidning för Sveriges kommuner och landsting, uppmärksammade detta fp-initiativ som ett gott exempel på hur vi erbjuder ungdomar olika lösningar för att förebygga ungdomsarbetslöshet, det är jättekul och flera politikerkollegor har redan hört av sig om Arenan. Vi berättar gärna mer och visar gärna upp denna verksamhet!