Folkpartiet i Västerås har, utöver de prioriteringar som regeringen planerar att göra med inrättande av nya karriärsteg 2013 för att premiera duktiga lärare drivit igenom två viktiga beslut i Västerås kommunfullmäktige.

För innevarande år, 2012, har vi fått igenom i budgeten 15mkr extra i lärarlönesatsning, utöver det centrala avtalet. Dessa fördelas med 10mkr till kommunala och fristående grundskolor (varav ca 1,8mkr till fristående) respektive 5mkr till kommunala och fristående gymnasieskolor (varav 1,8 till frigymnasierna). Oavsett det olyckliga att dessa 15mkr bakats in i årets skolpeng råder det inga oklarheter om att denna extra lönepott just är avsedd till hljda lärarlöner.

Inför 2013 har Folkpartiet fått igenom ytterligare 12,5mkr i extra lönesatsning, utöver centrala avtalet, då kommer även förskolorna att inkluderas. Denna sammanställning bygger på direktkontakt med vissa skolor samt information från stadshuset och lärarfacken. Obs att de fristående skolorna fick sina resurser i dec 2012 retroaktivt.

Majoriteteten av våra friskolor har dessvärre inte velat ge ett tydligt besked hur den extra lönepotten kommer att användas, om den kommer att nå det som kommunfullmäktige motiverade sitt beslut med; nämligen höjda lärarlöner. Listan uppdateras när rektor meddelat tydliga besked.

Fristående gymnasieskolor, Västerås:
*IT-gymnasiet -meddelat att de kommer att använda hela lönepotten till högre lärarlöner utifrån egen prioritering.
Jensen gymnasium-ej svarat på mail, enl media kan inte garantera lönepåslag
ABB Industrigymnasium-
Västerås praktiska gymnasium-inga besked, inväntar info.
Design-och constructioncollge-
*Framtidsgymnasiet-meddelat i media att allt går till lärarlöner.
JB-gymnasium-
Klara gymnasium-
Kopparlundsgymnasiet-
Kunskapsgymnasiet-
Pilträdsgymnasiet-
Realgymnasiet-
Thoren Business School-
Västerås Citygymnasium-
Västerås Fria gymnasium-
Yrkesgymnasiet- vid platsbesök inga besked
Västerås Ridgymnasium-
Västerås Idrottsgymnasium-
Realgymnasiet-

Fristående grundskolor, Västerås
Centuriaskolan-
Exntréskolan-
Engelska skolan-lönepott går till lärarna
Stiftelsen Fryxellska skolan-överväger?
Grundskolan Äventyret-
Hagabergsskolan-
I Ur och Skur Misteln-
Rotundaskolan-överväger?
Jensen grundskola-
Kunskapsskolan i Västerås-
MBC-skolan-
Olympicaskolan-
Pilträdsskolan
Skälbyskolan-
Västerås Internationella skola-
Västerås Montessoriskola-
Västerås Waldorfskola-

Läser återigen om ett fall på en skola, denna gång en fristående gymnasieskola som haft en turbulent höst och där gymansieeleverna bytt och fått nya lärare hela tiden, upp till 15 lärarbyten på kort tid. Detta får mig snabbt att tänka på den turbulens vi hade inom den kommunala äldreomsorgen för några år sedan där de äldre fick möta över 80 olika vårdare i hemtjänsten. Detta är inte okej och det är inte acceptabelt.

Nu handlar det om en VLT artikel som skriver om situationen på Västerås Fria Gymnasim, en skola som etablerade sig i Västerås 2003 (jag satt då som ledamot i utbildningsnämnden) och efter en liten skakig start har verksamheten skötts hyftsat bra och de elever jag mött vid mina besök har varit nöjda med sin undervisning och inte minst att skolan hade avtal med andra kommuner om när det gäller brandskyddsövningar. Även inom inriktningen bistånd har man också varit duktig på att erbjuda eleverna intressanta kurser i Sverige och utomlands.

Att ledningen bytts ut ett antal gånger och att man inte haft en långsiktig lösning med rektorskapet har förstås inte varit bra, varken för elever eller för lärarna. Ägaren som är VD har också till och från varit borta från verksamheten.

Jag uppmanar nu Västerås stads pedagogiska nämndernas stab att anmäla detta tilll Skolinspektionen och jag anser att VD som är yttresta chef för verksamheten måste befinna sig på plats för att snabbt reda ut denna situation samt att man lyckas få till en permanent skolrektor på plats. Den kritik som några elever ger uttryck för idag i VLT artikeln förstår jag till fullo.

Så kom beskedet idag (beslut igår av regeringen) att tillsätta en utredning som ska studera vinsfrågan inom friskolorna. Om detta rapporterar flera medier bl.a. Sveriges Radios Ekot, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Det är självklart att en sådan fråga väcker debatt, frågor och funderingar samtidigt som vi har en generell skolpolitisk debatt om resultat, kvalitet etc. Det är mycket bra att alliansen äntligen kommit överens om denna utredning- från vår sida har vi hela tiden varit öppna för att granska förhållandet mellan kvalitetspåverkan och vinstuttag utan för den delen förorda ett totalförbud av vinster. Då skulle nästa område bli äldreomsorgen etc etc. Utgångspunkten måste vara att identifiera om det är ett stort problem överhuvudtaget samt försöka landa i några slags punkter där vi kan reglera i lag när det får anses att skolan gått för långt och i såfall vilka sanktioner som ska utdömas. Det är ungefär så jag ser på uppdraget- dels få en bild av omfattningen, dels hur vi ska förebygga och ge sanktioner om skolor uppenbart bryter mot regelverket.

Jag tycker att vi ska ha både friskolor och kommunala skolor. Som jag skrev i gårdagens VLT Debatt så är det viktigt med lika villkor lagstiftningsmässigt men också att vi ställer kvalitetskrav oavsett huvudman. Men insynen i och uppföljningen av kvaliteten av samtliga skolor måste bli mycket bättre för att granska och säkerställa att resurserna används till rätt saker och att elever och lärare får de förutsättningar som behövs och att resurserna som skolpolitiker skickar iväg med elevpengen faktiskt går till skolverksamhet. Även om debatten om friskolorna har fokuserat på vinstuttag, är det också ett bekymmer  i kommunala skolor att politikernas medskick av resurser inte alltid går till rätt saker- skillnaden är att de inte går till vinster – men de kan gå till tomma dyra lokaler eller till projekt och sådant som inte skolpolitiker beställt. Så det finns generella styrningsproblem i svensk skola och denna del med vinster och friskolor är endast den del av frågan och det är bra att regeringen tillsätter utredningen som kan titta och återkomma med förslag.

Läser granskningen från Skolinspektionen som bl.a. Sveriges Television rapporterat om i dagarna där det konstateras att många elever på lärlingsutbildningarna inte erbjuds kvalitativa platser när det gäller de praktiska momenten. Vissa skolor som jag besökt har ibland överlåtit åt elever på yrkesprogrammen att själva hitta praktik och det är inte acceptabelt- om inte eleven har kontakter är det skolans skyldighet att ordna detta- annars borde inte den skolan ha gått ut och lovat platser som också inbegriper flera veckors arbetsplatsförlagd utbildning på ett företag. Detta måste kommunerna och Skolinspektionen fortsatt granska oavsett om det är en kommunal eller en fristående skola.

Ytterligare en intressant del i inslaget-som inte var nytt för mig- men som länge irriterat mig är att många skolor, tyvärr många fristående aktörer, ersätter arbetsplatsförlagd utbildning i verksamheter som de själva bygger upp -något de kallas för lärlingsliknande utbildningar. Jag gillar inte detta och anser att det är fel när Skolverket medger att man får bygga ut utbildningarna på detta sätt. Det viktigaste och syftet med lärlingsutbildningen är att eleverna är ute återkommande under längre perioder ute på en riktig arbetsplats som ska förbereda de för en anställning eller starta eget efter skolan. Även om vissa skolförlagda verksamheter kan ge vissa färdigheter är det långt ifrån den verklighet som man får lära sig när man är ute på ett riktigt företag. Skolorna måste skärpa sig.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.