Romaseminarium i Gubbängen

Under tisdagen hölls ett heldagsseminarium i Gubbängen, Stockholm som Romska kulturcentret arrangerade. På plats fanns bla. kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, ambassadören Maria Leissner och statssekreteraren hos Erik Ullenhag, Jasenko Selimovic.

Jag hade förmånen att få vara moderator för dagen samt att summera dagen. Ett 40-tal deltagare fanns på plats och programmet tog upp allt från språkets och kulturens betydelse och hur Sverige ska stötta till diskrimineringsfrågor, arbetsmarknadsfrågor -och inte minst en fråga som engagerade- hur vi nu gemensamt ska se till att allt genomförs. För snabbt kunde vi konstatera på flera plan att det finns lagar och skrivelser, men det är implementeringen som bekymrar och därmed uppföljningen av konkreta insatser.

Vi diskuterade också rätt mycket attityder, hur mycket ska det få kosta att diskriminera och behövs det skärpt lagstiftning? Jag tror att lagen är på plats, men domstolarna och de som driver dessa fall måste vara tuffare, riksdagen har redan öppnat upp för en sådan ordning. Statssekereteraren aviserade också ett antal förslag som är på väg fram inom kort – delvis saker som presenterades i Delegationen för romska frågor. Just dessa delar kommer vi i riksdagens nätverk för romska frågor att bevaka extra. Detta måste bli bra från början och det kräver inte minst en viktig förankring bland flertalet romer- min bild från seminariet är att romer varit delaktiga under processen och det är en förutsättning för att få långsiktighet i detta viktiga arbete.

 

Om jakten på romerna

Frågan om romernas situation i Italien väckte många känslor och hur regeringen där behandlade minoriteterna, sedan kom Bulgarien och Rumänien. Nu har turen kommit till Frankrike, presidenten tar i med hårdhanskarna direkt och har beordrat rivning av läger och platser där romer bor. Jag delar fullt behovet av att det ska råda ordning och reda och att staten ska vidta åtgärder mot brottslingar eller grov kriminalitet. Följer man inte landets lagar i vissa avseenden så ska man få en chans i domstol och därefter få sitt straff, eller om franska regler tillåter, utvisas till sitt ”ursprungsland”. Men hanteringen och tonen i hela frågan kring romerna är skrämmande och skamligt för Europa och speciellt när det är länder inom den europeiska unionen som bedriver denna jakt på minoriteterna. Uppenbarligen har inte de fina paragraferna och texterna så stor betydelse i EU när det kommer till minoriteter. Kärnan i EU:s dokument är fred med varandra, samarbete, fri rörlighet. Begår någon brott i Sverige eller i ett annat EU-land så måste det hanteras på ett rättsäkert sätt.

Sverige måste protestera, i detta fall EU-minister Birgitta Ohlsson och utrikesminister Carl Bildt, det finns demokratiska värderingar som vi har till uppgift att beskydda. I Sverige rapporteras också idag i bl.a. Dagens Nyheter om hur man hanterar romer som tigger, även här visar det att myndigheter agerar och tillmäpar lagen på olika sätt. Frågan om romerna i Sverige och nu gäller det inte just resande i Europa, måste hanteras på ett mer ödmjukt sätt. Kommuerna är det viktigaste aktörerna för ytterst handlar det om bostad, egen försörjning och utbildning. Vår utmaning i Västerås är just utbildning och arbete, att få fler att klara skolan och minska andelen i bidragsberoende- det är möjligt för romerna vill inte leva på bidrag men det vill heller inte bli diskriminerade. Samhället och vi politiker har ett stort ansvar att hjälpa till att arbeta bort fördomarna och öka kunskaperna kring villkoren för romerna först då kan vi lösa de samhällasproblem som finns, inte fatta fler lagar som ökar intoleransen i samhället.