Bra besked om jobbavtal för ungdomar

Det som var omöjligt och konstigt för två år sedan är nu möjligt, mycket tack vare att Folkpartiet aktivt i kommuner och landsting, samt inom organisationen SKL drivit frågan om ungdomsavtal i syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Idag meddelade bl.a. genom SR att SKL och facket Kommunal att man är överens om ett jobbavtal för att locka ungdomar att söka sig till vård-och omsorgsyrket.

Jag tycker att detta är ett mycket positivt besked och min förhoppning är att dessa avtal sedan ska införas generellt eller åtminstone inom många fler sektorer på arbetsmarknaden. De siffror som Socialdemokraterna viftar med är upptrixade med alla heltidsstuderande gymnasieelever, men oavsett så har vi ett bekymmer och detta har vi i Folkpartiet Västerås arbetat med i flera år, inte minst under 06-10 när Fp hade kommunalrådsansvar för utbildning och arbetsmarknadspolitiken i staden.

Det viktigaste är att samhället identifierar de faktiska antalet ungdomar och sedan satsar på utbildning för att de ska kunna komma vidare, i samarbete sedan med företag, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Vuxenutbildning är här också ett mycket viktigt inslag som vi satsat stort på lokalt som nationellt genom yrkevux.
Detta avtal innbär 75% lön och det är för ungdomar mellan 19-25 år. Resterande tid sker vissa utbildningsinsatser. Folkpartiet har drivit detta nu i över två år- det är bättre att en ungdom har ett arbet än sitter hemma med bidrag eller lever på föräldrarna.

Parallellt med detta har vi i regeringen tagit initiativ till att utreda en undersköterskeexamen samt andra åtgärder inom utbildningsystemet för att öka attraktionen för vårdyrket och få fler ungdomar som söker sig dit, för helt klart finns det stor efterfrågan på arbetskraft inom denna viktiga sektor.

 

Dags att påminna om varför vi sjösatte en ny gymnasiereform

Idag arrangerar vi i riksdagens utbildningsutskott en öppen hearing som sänds på riksdagens webb-tv och sedab i SVT Forum. Det är ett intensivt program om två timmar och många inbjudna talare från skolvärlden som är ombedda att göra korta inspel till oss i utskottet- temat är gymnasiereformen som trädde ikraft så sent som hösten 2011. Det vill säga det är inte seriöst att egentligen dra några vetenskapliga slutsatser av hur reformen. Men det är av intresse att lyssna in hur olika aktörer ser på reformen.

Det är inte aktuellt att göra några förändringar i gymnasieskolan, reformen är inte nog inte ens fullt genomförd i vårt avlånga land med 290 kommuner. Även om den formella strukturen är sjösatt så uppstår fortfarande trassel med vissa program eller samverkan med företag eller elevernas rätt att erbjudas en arbetsplatsförlagd praktik som del i utbildningen.
Det ska bli intressant att ta del av de olika rösterna. Facket lär ha nya önskemål och vissa politiska partier kanske också vill gå in nu och justera- av det jag hört hittills i debatten vill åtminstone S och V tillbaka till den gamla gymnasieskolan. Problemet med detta är att ett stort antal elever kom till gymnasiet med dåliga förkunskaper och alla tvingades läsa teoretiserade inriktnigar, oavsett om man läste studieförberedande eller yrkesutbildningar. En tredjedel av eleverna slogs ut genom avhopp och många lämnade gymnasiet efter 3-4 år utan slutbetyg.

För Folkpartiet är detta inget alternativ-mitt i detta medial brus får vi inte glömma bort varför Fp och regerigen utredde en ny gymnasiereform och sjösatte den som sent som hösten 2011. Orsaken var just stora kvalitetsbrister, stora elevavhopp samt yrkesutbildningar som inte förberedde eleverna som gick yrkesprogram att komma ut i arbetslivet. Därför har vi lagt om gymnasieskolan och skärpt kraven.

 

Riksdagen startar med partiledardebatt

Efter juluppehåll samlas riksdagen idag igen i Stockholm. Partiledarna startar vårens session med att debattera. Min förhoppning är att utbildning och arbete ska vara Folkpartiets fokus, men också lyfta de stora utmaningar vi ser inom vårt andra ministerområde, integrationspolitiken och förmedla det komplexa men också visa på hur vi som liberaler i regeringen vill utveckla och lösa dessa hinder som vi identifierat för att människor ska kunna komma ut i arbetslivet. Ungdomsarbetslösheten är ytterligare en sådan utmaning- här krävs det inte bara lägre arbetsgivaravgift utan även införandet av ungdomslöner motsvarande 70-75% av en lön för att få in ungdomarna på arbetsmarknaden. Det finns också andra arbetsrättsliga delar som kan underlätta för unga och vuxna att komma in, men det akuta är ungdomarna. Medveten om att grunden för denna problematik är att en stor andel av de arbetslösa ungdomarna inte har slutbetyg från gymnasiet, detta har vi lyft och presenterat en ny skolpolitik som ständigt attackeras från vänstern, socialdemoktratin men även från Miljöpartiet.

#8 Hundra skillnader mellan Fp och M
Återstår att se om Moderaterna kommer med några nyheter, kanske något nytt inom försvarspolitiken där Folkpartiet haft en annan ståndpunkt i försvaret av Gotland eller varför inte Folkpartiets utrikespolitiska kritik mot M i frågan om att kräva att Syriens regim ska ställas inför internationll rätt när det gäller de ansvariga?

Vad S-gruppledaren i riksdagen kommer att leverera; här finns ju en uppenbar konflikt mellan S-partiet och ”LO-partiet” i fråga om välfärden och vinstuttag och därmed synen på valfrihet och alternativ. Intressant blir det.

Vad Åkesson kommer att leverera vet jag inte, men sannolikt så lär han ta upp invandringspolitiken, men vid ngn partiledardebatt så gjorde han inte det, måste vara en del av hans taktik att inte bara framstå som enfrågeparti- men de flesta vet att 99% av hans utspel rör just invandringspolitkiken, inte integrationspolitiken och hur vi ska lyckas med det. Här har Folkpartiet mer att bidra med.

 

Tillönskar en God Jul!

Vill som traditionen bjuder sända en julhälsning till alla som på olika sätt följer mig under året och kommer med intressanta förslag och för fram åsikter om olika saker som behöver uppmärksammas. Detta vill jag tacka Er för och det är något jag uppskattar, det är just detta som är engagemang- att man vill lyfta något och försöka hitta en lösning på problemet. Ibland går det snabbt, ibland tar det tid. Året har varit intensivt med fullt fokus på integrationsfrågorna och skolfrågorna. Det är inga lätta områden och för att det ska bli bra krävs långsiktiga och uthålliga prioriteringar från flera nivåer i det politiska systemet. Frågorna är helt klart på agendan och jag tror att flertalet börjar inse hur viktigt det är för Sverige att föra en medveten politik som bryter människors utanförskap och att fortsätta förebygga det utanförskap som den förra skolpolitiken resulterade i genom att elever lämnade skolan utan stöd, utan slutbetyg och därmed inte har behörighet till gymnasiet eller högskolan. Att vrida tillbala klockan och ropa efter den gamla skolpolitiken som gällde fram till vårterminen 2012 är inget jag förordar. Under året har det hänt flera saker men vi kan nämna vårt fokus och framgång i att få igenon mer pengar till högre lärarlöner i Västerås och vårt ändrade ställningstagande i frågan om skolans framtid på Bäckby. På nationell nivå fortsätter jag arbeta med skolfrågor men också romska frågor som är en del av vår nationella minoritet. 2012 har också inneburit många resor utomlands med riksdagen, bl.a. till Kina, ett mycket intressant resmål men dessvärre få tecken på en resa mot en demokrati som vi önskar.

Under året har det varit mycket fokus på Europas ekonomi och det amerikanska valet-men också klassiska frågor som tågstrul i Mälardalen där jag verkar. Det är trots allt något bättre läge i Sverige men vi har också stora utmaningar och behöver en god beredskap om arbetslösheten fortsätter öka.

Det finns mycket att ta tag i även under nästa år, 2013.

Innan dess så hoppas jag att Ni passar på att umgås med nära och kära. Till syvende og sist är det vännerna och familjen som är viktigast och att man mår bra. Denna kombination gör att man sedan orkar ta tag i nya saker och driva nya frågor efter julhelgerna.

Tillönskar Er en God Jul och ett Gott Nytt År!

Roger Haddad

 

Fp vill renodla beställar/utförarmodell, M vill ha förvaltningsmodell

Hundra skillnader mellan Fp och M

#5 Beställar-utförarmodellen i Västerås

Sedan 1990-talet har Västerås haft en väl fungerande uppdelning mellan beställarnämnderna, dvs de politiska nämnderna, och utförardelen i den kommunala organisationen. Organisationen infördes då genom en överenskommelse mellan S och Fp. Modellen har sedan dess inte reformerats och växt så pass att den administrativa överbyggnaden blev för stor. Under mandatperioden 06-10 upptäckte vi i flera ärenden att den politiska styrningen inte fick fullt genomslag, att politiskt fattade besut inte var kända, att beslut och resurser som var öronmärkta till vissa delar i ex skolverksamheten användes till andra områden. Detta är förstås inte acceptanbelt. Tanken med beställar-utförarmodellen är att skilja beställningen av verksamheten och vem det är som utför den, arbetsgivar-och personalansvaret ska ligga helt på utföraren och alla s.k. hur-frågor. Den politiska styrelsen för utförarsidan ska inte vara partipolitisk egentligen utan verkställa det som beställarnämnderna prioriterat i budget och genom politiska beslut.

Helt klart har kommunala proAros i Västerås skenat i väg utifrån den ursprungliga modellen. Det beror både på tjänstemannakultur men också på hur politikerna agerat under åren. En mycket viktig del i beställar-utförarmodellen är att det offentliga ska separeras från fristående i den meningen att beslutsfattarna ska inta en strikt neutral position när man ger uppdrag och anslår medel eller när man genomför en upphandling inom äldreomsorgen eller inom vuxenutbildningen. Generellt sett har detta fungerat inte minst på äldreomsorgsområdet. Västerås skattebetalare har tjänat väldigt mycket på att effektivisera och separerar beslut och utförandet av hemtjänst mm genom upphandling etc.

Folkpartiet drev som först parti i mars 2010 att vi vill dela organisationen och renodla skoldelen. Problemet har varit skoldelen. Vi la senare en motion efter valet 2010 men dessvärre har slutresultatet hittills inte gått vår väg- mer än att vi faktiskt bidrog till att organisationen kommer att reformeras fr o m 1 januari 2013. För två år sedan var detta otänkbart då endast ett par partier insåg behovet av en förändring.

Fp och M intog olika positioner. M gjorde upp med S, V, Mp om att återföra allt till förvaltningsmodell. Man sätter därmed hela neutraliteten ur spel. Risken att beställaren nu sitter med både personal, lokaler, arbetsgvaransvar etc etc kommer att överta fokus från de viktiga verksamhetsfrågorna som man är satt att bevaka och följa upp främst. Neutraliteten mellan kommunen och fristående skolor och alternativ inom vård och omsorg har satts ur spel.

Min bedöming är att stadens nya organisaton från 1 jan 2013 kommer att behöva justeras igen då förslaget från S och M inte är neutral.

 

Mälardalen behöver fler tåg, inte färre

Denna morgon har jag skickat ett brev till SJ:s regionansvarige i Mälardalen Jan Kyrk. Det är en besvikelse att SJ som är väl medvetna om våra problem med förseningar beslutat att dra in ett par avångar sträckan Västerås-Stockholm. Avgångar går direkt och som är uppskattade av SJ:s kunder, resenärerna.

Dessa tåg är i princip fulla till sista stol och det är många resenärer som väljer dessa tider för att kunna ta sig till arbetet i Västerås eller Stockholm. Indragningen kan inte bara anses vara en liten tågåtgärd- den har direkt betydelse arbetsmarknadspolitiskt för regionen. Kommunikationerna i Mälardalen måste bli mycket bättre och så sent som i somras gick SJ ut och presenterade satsningar på just Mälardalen- jag påminner Jan Kyrk om detta i mitt brev. Jag har också i riksdagen, tidigare under hösten, lagt en motion om att tåginformationen till resenärerna också måste bli bättre. Det finns stora brister, inte minst när tågen ställs in helt eller är försenade. Dagens besked som återges bl.a. på www.vlt.se rapporterar om SJ:s beslut att dra in avgångar och menar att man vill kompensera med längre tågset, dvs fler platser på andra tåg. Men det är inte samma sak. Vi behöver dels fler tågset och platser, men också behålla de avgångar vi har idag, i synnerhet när trycket att åka är som mest dvs tidigt på morgonen mellan kl 7-9 och på eftermiddagen mellan 16-18. Att gå in just där och dra in tåg är oacceptabelt och visar att SJ går i otakt med de behov som finns för att vår region ska utvecklas.

 

Fp-förslag behåller högstadieverksamhet på Bäckby

Igår presenterade jag tillsammans med Ragnhild Källberg Folkpartiets nya förslag kring hanteringen av de tre skolorna Bäckbyskolan, Sofiaskolan samt Hällbyskolan. Jag har utrryckt och beklagat att det gick lite väl snabbt när punkten om skolan var inbakad i en hel budget med investeringar. Konsekvenserna av detta beslut var det få som kände till och jag konstaterade tidigt att effekterna, de negativa överväger de positiva. Samt så hade varken det rödgröna förslaget eller alliansens första förslag en helt klar lösning för de tre skolorna samlade inte heller vilka konsekvenser det får om man flyttar årskurserna 7-9 till Nybyggeskolan. De argument som jag lyssnat in är inte övertygande och den domioeffekt som skulle uppstå vore olycklig.

Folkpartiet utgår från skolans pedagogiska uppdrag och krav på kvalitetsinsatser, men också att vi försöker så långt det går använda de lokaler som trots allt finns. Oavsett om vi väljer alliansens första förslag eller rödgrönas förslag att samla allt i Bäckbyhuset så innebär det inte att man helt lämnar två av tre skolor. I samtliga fall behöver man använda minst halva Hällbyskolan eller Hällbyskolan och upp till 30% av Bäckbyskolans nuvarande lokaler.

Vi vill nu ser en ny skolenhet av dagens tre med en stark skolledning som fokuserra på kvalitet och som sätter lärarkompetensen i fokus. Vårt ansvar som skolpolitiker är att ställa höga kvalitets-och resultatkrav på skolverksamheterna. Detta måste vara skolans huvuduppdrag och fokus, inte allt omkring. Den delen får andra tjänstemän och politiker hjälpa till med.

Vårt förslag innebär att dagens Hällby utnyttjas maximalt då den är totalrenoverad i princip, det blir en skola med förskoleklass och lågstadiets år 1-3 samt verksamheterna som idag finns i Sofiaskolan och den befintliga RH-verksamheten för ett tiotal barn.

I nuvarande Bäckbyhuset vill vi se en samordning och avyttring av lokaler så att vi kan skapa mellanstadie-och högstadieverksamhet, år 4-9 i huset med koncetration till delarna som ligger närmast parken mellan dagens Hällbyskolan och Bäckbyskolan.

Vi hoppas att detta förslag och vårt krav om ny lokalmodell för finansiering kan vinna stöd för beslut tidig höst. Vårt förslag har bl.a. VLT och SR Västmanland rapporterat om.

 

Är det finare att läsa studieförberedande program?

Skolstart och skoldebatten är igång igen. Nu vill Byggnads att alliansregeringen ska återinföra mer teori på gymnasieskolans yrkesprogram så att eleverna automatiskt blir högskolebehöriga. Andra debattörer menar att det är föräldrarna som vill att barnen väljer en högskolebehörighetsgivande kurs och Socialdemokraterna menar att regeringen sänker kraven på de nya yrkesprogrammen. Ibrahim Baylan (s) har varit borta från skolpolitiken i flera år, men gjorde under våren comeback som skolpolitisk talesperson.

Baylan hävdar att regeringen sänker kraven. Faktum är att i och med den nya gymnasieskolan har vi lämnat den kravlösa grundskolan och nu ställs det krav på minst åtta godkända betyg för att börja på ett yrkesprogram och tolv för att komma in på ett studieförberedande program. I kammardebatten före riksdagens sommaruppehåll ställde jag frågan till Baylan varför hans parti vill sänka intagningen eftersom Socialdemokraterna motionerat om att det ska vara samma krav, dvs. åtta ämnen istället för tolv, Baylan svarade inte. Därför är det anmärkningsvärt att dess skoltalesman fortsätter sprida det felaktiga i att regeringen sänker kraven. Baylan uttalar sig också i Aftonbladet att regeringens politik är fel.

Grundskolan är vår största utmaning idag och det är där kvaliteten och resultaten måste höjas, eftersom den direkt påverkat eleverna förutsättningar att klara av en gymnasieutbildning. Socialdemokraterna tycker uppenbart att det är finare att läsa ett studieförberedande program trots att många av de eleverna aldrig läser vidare på högskolan. De som söker yrkesprogram och lärlingsutbildning har målet att bli anställningsbara och redan i den tidigare gymnasieskolan lämnade allt för många ungdomar dessa program utan ett slutbetyg. Många ungdomar fick ändå arbete, men trots studentmössa hade många i sitt kuvert ett dokument som visade att man inte hade en fullständig godkänd gymnasieutbildning.

Varför inser inte Socialdemokraterna detta och varför är det viktigt att tvinga in eleverna i en teoretiserad mall där många lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg? Är det inte bättre att strukturen består av mer inslag av karaktärsämnen och praktiska moment med direkt anknytning till arbetslivet så att ungdomar blir bättre förberedda för arbetslivet? Det har också i debatten förekommit att regeringen stänger dörrarna. I och med att vi infört en rättighet att läsa in en högskolebehörighet efteråt inom vuxenutbildningen har möjligheterna aldrig varit större än idag. Sverige borde blicka ännu mer mot utbildningarna i Nederländerna, Danmark och Tyskland där det är naturligt att göra tidiga val och inriktade mot olika yrken. Folkpartiet vill stärka arbetslivskopplingen och höja statusen och kvaliteten på yrkesprogrammen, precis som vi gjort med den nya Yrkeshögskolan som visat sig väldigt efterfrågad av branschen. Dessa länder har också en mycket lägre ungdomsarbetslöshet som är relevant när vi planerar gymnasieskolans upplägg. Socialdemokraternas gymnasieskola var ett stort misslyckande både med det stora Individuella programmet och att yrkesprogrammen blev utslagningsmaskiner för många ungdomar rakt ut i olika arbetsmarknadsprogram. Trots detta fortsätter oppositionen att driva denna linje- å andra sidan innebär det att väljarna får ta ställning till två tydliga alternativ inför valet 2014 när det gäller Folkpartiets respektive Socialdemokraternas skol-och arbetsmarknadspolitik.

 

S har inga egna förslag för att lösa lärarbristen

Igår debatterade jag Lärarförbundets rapport om andelen lediga lärartjänster. Statistiken är baserad på Arbetsförmedlingens siffror och visar att mitt län, Västmanland, har den högsta ökningen, 33% ökning när det gäller andelen lediga lärratjänster i länets kommuner. Den som har tuffast utmaning är Hallstahammars kommun. Även residensstaden Västerås behöver rekrytera många lärare, inte minst till förskolan.

Debatten skedde i Sveriges Radio Västmanland, besök gärna sändningsarkivet från torsdag kl 15.08–15.25 cirka och lyssna på debatten mellan mig och socialdemokraten från Sala, riksdagsledamoten Pia Nilsson. (Nilsson sitter dock inte som mig i riksdagens utbildningsutskott).

Socialdemokraterna hade i inslaget inte ett enda eget förslag att presentera som svar på hur vi ska förebygga det Lärarförbundet nationellt kallar en ”lärarkris”. Jag inser att det är en stor utmaning, men jag förde fram dels våra och alliansregeringens förslag, dels det som vi håller på att arbeta fram: införandet av en ny lärarlegitimaton, dels beslut i skollagen om nya karriärsteg. Detta med karriärsteg innebär att riksdag och regering går in med statsbidrag till huvudmännen för att lönemässigt premiera duktiga lärare i grund-och gymnasieskolan. Utöver detta har vi genomfört Lärarlyfte I 1 som var en fortbildning av behöriga lärare samt i år Lärarlyftet II som ska fokusera på de som är obehöriga så att de blir behöriga lärare.

Debatten blev lite märklig när Pia Nilsson (s) inte ville erkänna först att vi har ett kommunalt huvudmannaskap för skolväsendet och menade att jag var en mästare på att skylla allt på kommunerna. Men fakta är att skolan är kommunal och det är de lokala skolpolitikerna som har ett ansvar att fortbilda och anställa behöriga och ämnesbehöriga lärare. Det är också de som arbetsgivare som kan se till att höja lärarnas löner.

Men tyvärr är det många kommuner som missköter detta. Folkpartiet har därför lokalt varit pådrivande i Västerås för högre lärarlöner och fler karriärvägar. Vi har också genomfört stora kartläggningar av kompetensen för att se hur kompetensläget ser ut och vilka satsningar som  behövs. Som jag skrivit om många gånger i media sedan 2008 är detta den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn för att höja skolans resultat.

Folkpartiet och regeringen är på god väg att sjösätta lärarlegitimationen, nytt datum är december 2013 och fullt ut 2015. Det är en viktig reform för att öka andelen behöriga och se till att skolorna har rätt kompetens på rätt plats. Utöver detta har vi startat speciallärarutbildningen som Socialdemokraterna avskaffade samt infört en helt ny lärarutbildning som åter fokuserar på stadierna i skolan.

Slutsatsen efter debatten var att Socialdemokraterna kritiserar, menar att vi inget gör och det vi gör är ett hafsverk. Eftersom de reformer de efterfrågar och de idéer de nämner faktiskt är beslutade  av denna regering under Folkpartiets ledning, är denna kritik inte trovärdig och visar att S har tomt i den skolpolitiska lådan. Pia Nilsson borde istället ringa runt till sina S-kommunalrådskamrater som styr alla länets kommuner utom i samverkan med V i Fagersta och trycka på om att man ska satsa mer på skolan och öka antalet behöriga lärare.

Folkpartiet och alliansregeringen har många reforerm kvar att göra och detta med lärarkompetensen är inget vi ändrar på två år. Men det är bättre att Folkpartiet och alliansen får genomföra sina egna refomer än att S som vill utmärka sig som kritiska bara vill komma till makten-och genomföra vår politik som vi just håller på att sjösätta. Utöver dessa reformer utreds just nu lämplighetstester för lärare och inrättande av en Lärarnas ansvarsnämnd som kan återkalla legitimationer. Detta samlat måste på sikt öka attraktiviteten och löneläget för lärarna i Sverige.

 

Nordkorea – världens mest slutna land

Åter hemma i Sverige och Västerås efter drygt en vecka i Nordkorea med några allianskollegor från riksdagen. Vi började prata om detta lite löst i början av våren och nu blev resan av och det känns viktigt att ha besökt Nordkorea ett land som få får resa in till och ännu svårare när det kommer till at få träffa högt uppsatta politiker. Något parlamentariskt system finns inte egentligen mer än till namnet- man har ett parlament men egentligen ingen opposition och de två mindre partierna som lever i skuggan av Workers Party of Korea spelar ingen roll i nordkoreansk politik. De anses snarare vara stödpartier åt det styrande partiet. Parlamentet håller en session per år i april månad för att diskutera lagar och ekonomiska frågor av ”större vikt för folket” som vice talmannen utrryckte det. Däremellan är det talamanspresidiet som antar lagar, detta skulle vara fullkomligt otänkbart i Sveriges riksdag. Talmannen i den Högsta församlingen är formellt också landets statschef. Men den egentliga makten ligger hos centralkommittén och det kommunistiska partiet med dess generalsekreterare Kim Jung Un som under våren formellt övertog makten efter sin far Kim Jung Il som avled i december 2011.

Nordkorea har en stor utmaning i att sluta fred med grannlandet Sydkora och denna fråga engagerar helt klart den politiska ledningen. Som det ser ut nu verkar det inte finnas något som pekar på något avtal och Nordkorea passar alltid på att kritisera utländsk inblandning och USAs intressen i regionen.

Det finns mycket att skriva om detta minst sagt märkliga lan där partiet har totalkontroll över all och alla. Kontrollapparaten symboliseras ex av att man inte har möjlighet att ringa hur som helst, bo var man vill, inget Internet för allmänheten generellt och man får inte resa utomlands hur som helst. Jucheoideologin som är allenarådande etableras tidigt i skolåldern och följer sedan barnen vidare i livet.

Det finns röster som menar att det är fel att besöka landet, detta är en felaktig uppfattning. Det bästa för det nordkoreanska folket är att fler demokratiskt sinnade länder men också organisationer och företag åker dit för att föra fram våra åsikter och utbyta erfarenheter. Genom dialog kanske Nordkorea kan lämna sin milititära enpartistat och kanske påbörja vissa reformer i det vi menar är demokratisering.