Vårbudget- vad säger Socialdemokraterna egentligen?

Folkpartiet och allianregeringen har nu presenterat vårbudgeten; några besked är att vi dels omfördelar 700mkr till drift och underhåll av tåg, men också satsningar på fler platser inom högskola och yrkesinriktad gymnasieutbildning inom vuxenutbildningen. Att fortsätta moverka arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten (den faktiska!) är vårt mål. Men också fortsätta satsa på kvalitet i skolan, ex inom yrkes-och lärlingsutbildningen.
Mot detta står Socialdemokraterna i kammaren, i lokala medier i VLT och SR Västmanland tec och påstår saker som inte är sant.

Tex att vi inte satsar på skolan. Statens satsning på forskning har aldrig varit större. När det gäller vuxenutbildningen så ska våra prioriteringar justeras utifrån konjunkturen- eftersom läget är bekymmersamt i ekonomin är det rimligt att vi ökar antalet platser. Det gäller också platser vid Yrkeshögskolan, men i första hand yrkesvux inom vuxenutbildningen.
Socialdemokraterna lovar att ingen undgom ska vara arbetslös mer än 90dagar. Detta är ett fullkomligt märligt besked- ingen politiker kan garantera ungdomar ett arbete inom 90dgt, inte ens Socialdemokraterna. Arbetsförmedlingen har resurser men det är att förebygga ungdomsarbetslöshet som är vår uppgift, inte parkera ungdomar inom AF:s system.

Socialdemokraterna påstår felaktigt (medvetet i debatten, ex förra veckans kammardebattom gymnasieskolan) men också i SR Västmanland (Pia Nilssons debatt igår) om vårbudgeten mot en m-ledamot att vi inför ettåriga gymnasieutbilningar. Detta är inget annat en en lögn.
Utbildningsutskottet och regeringen har beslutat om att ersätta IV med fem särskilda program; ett av dessa är yrkesintroduktion för elever som inte är behöriga till gymnasieskolan. Det är inom ramen för detta som kurser kan variera i olika längd och vårt förslag är att elev efter vissa yrkeskurser får ett bevis. Dessa elever kan få ett arbete, men flertalet kommer att studera vidare inom vuxenutbildningen. Precis som jag sa i mitt anförande; Socialdemokraterna har inte ett enda förslag för dessa elever som årligen hoppar av gymnasiet, tvärtom är det enda besked socialdemokratiska företrädare kan ge samt (v) att utbildningen ska vara på tre år samt ge högskolebehörighet.

 

Uppenbar skiljelinje Fp-M i migrationspolitiken

Hundra skillnader mellan Fp och M
#9 Migrationspolitik

Det är flera utöver mig, ex vår partiledare i Ekot, som starkt reagerade på migrationsminister Tobias Billströms (m) intervju i Dagens Nyheter om papperslösa barn och ungdomars möjlighet att gå i skola. För oss i Folkpartiet har detta varit en viktig fråga och det har inte varit en hemligthet att Moderaterna motsatt sig detta förslag och förhalat detta ärende i flera år. Det är en komplex och svår fråga, men en viktig fråga för de barn och ungdomar som berörs. Regeringen har nyligen och riksdagen konfirmerade sedan beslutet bestämt att sk papperslösa barn ska få tillgång till undervisning i skolan och ungdomarna i gymnasieskolan. Det är en juste ansats att barn som väntar på uppehållstillstånd eller hamnat i en oklar situation mellan avvisning och det faktuk att många avvisningar inte kan genomföras (inte enbart pga av att man gömmer sig) utan flera fall som jag känner till så vet Migrationsverket var personerna finns men kan inte verkställa beslut.

Det finns personer som bott i Sverige i över tio år och där Migrationsverket inte kan verkställa ett avvisningsbeslut. Dessa personer lever i ett ingemansland och ett utanförskap som leder till att de har svårt att få en bostad, få ett arbete men också att de finns utanför de ekonomiska trygghetssystem som omfattar andra. Våra trygghetssystem som finns ska i första hand gå till de som har laglig rätt att vistas i Sverige. Men det finns en liten grupp enskilda som trots Migratonsverkets vetskap ändå lever i ett utanförskap, här måste vi hitta lösningar.

När det gäller barnen och ungdomarna måste de – och det blir tydligt med riksdagens beslut- känna en frihet att gå till skolan utan att riskera att polisen söker upp och försöker avvisa dem.
Papperslösa får nu tillgång till skola och gymnasieskola, det är ett bra beslut, meddelade skolminister Björklund redan i höstas. Det är beklämmande att ett statsråd som är ansvarig för politikområdet och överenskommelsen med Miljöpartiet inte känner till alla dess delar men också gör oacceptabla uttalanden om personers utseenden.Yttrest är det Moderaterna som får ta ansvar för sina statsråd men agerandet är mycket olämpligt och har skadat statsrådets trovärdighet.

I sakfrågan är detta en fråga som Fp och M tycker olika och som vi äntligen fått gehör för i regeringen med stöd av de andra partierna. Men efter gårdagens utspel från M-statstådet undrar man om M står bakom beslutet eller inte.

 

Bra besked om jobbavtal för ungdomar

Det som var omöjligt och konstigt för två år sedan är nu möjligt, mycket tack vare att Folkpartiet aktivt i kommuner och landsting, samt inom organisationen SKL drivit frågan om ungdomsavtal i syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Idag meddelade bl.a. genom SR att SKL och facket Kommunal att man är överens om ett jobbavtal för att locka ungdomar att söka sig till vård-och omsorgsyrket.

Jag tycker att detta är ett mycket positivt besked och min förhoppning är att dessa avtal sedan ska införas generellt eller åtminstone inom många fler sektorer på arbetsmarknaden. De siffror som Socialdemokraterna viftar med är upptrixade med alla heltidsstuderande gymnasieelever, men oavsett så har vi ett bekymmer och detta har vi i Folkpartiet Västerås arbetat med i flera år, inte minst under 06-10 när Fp hade kommunalrådsansvar för utbildning och arbetsmarknadspolitiken i staden.

Det viktigaste är att samhället identifierar de faktiska antalet ungdomar och sedan satsar på utbildning för att de ska kunna komma vidare, i samarbete sedan med företag, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Vuxenutbildning är här också ett mycket viktigt inslag som vi satsat stort på lokalt som nationellt genom yrkevux.
Detta avtal innbär 75% lön och det är för ungdomar mellan 19-25 år. Resterande tid sker vissa utbildningsinsatser. Folkpartiet har drivit detta nu i över två år- det är bättre att en ungdom har ett arbet än sitter hemma med bidrag eller lever på föräldrarna.

Parallellt med detta har vi i regeringen tagit initiativ till att utreda en undersköterskeexamen samt andra åtgärder inom utbildningsystemet för att öka attraktionen för vårdyrket och få fler ungdomar som söker sig dit, för helt klart finns det stor efterfrågan på arbetskraft inom denna viktiga sektor.

 

Riksdagen startar med partiledardebatt

Efter juluppehåll samlas riksdagen idag igen i Stockholm. Partiledarna startar vårens session med att debattera. Min förhoppning är att utbildning och arbete ska vara Folkpartiets fokus, men också lyfta de stora utmaningar vi ser inom vårt andra ministerområde, integrationspolitiken och förmedla det komplexa men också visa på hur vi som liberaler i regeringen vill utveckla och lösa dessa hinder som vi identifierat för att människor ska kunna komma ut i arbetslivet. Ungdomsarbetslösheten är ytterligare en sådan utmaning- här krävs det inte bara lägre arbetsgivaravgift utan även införandet av ungdomslöner motsvarande 70-75% av en lön för att få in ungdomarna på arbetsmarknaden. Det finns också andra arbetsrättsliga delar som kan underlätta för unga och vuxna att komma in, men det akuta är ungdomarna. Medveten om att grunden för denna problematik är att en stor andel av de arbetslösa ungdomarna inte har slutbetyg från gymnasiet, detta har vi lyft och presenterat en ny skolpolitik som ständigt attackeras från vänstern, socialdemoktratin men även från Miljöpartiet.

#8 Hundra skillnader mellan Fp och M
Återstår att se om Moderaterna kommer med några nyheter, kanske något nytt inom försvarspolitiken där Folkpartiet haft en annan ståndpunkt i försvaret av Gotland eller varför inte Folkpartiets utrikespolitiska kritik mot M i frågan om att kräva att Syriens regim ska ställas inför internationll rätt när det gäller de ansvariga?

Vad S-gruppledaren i riksdagen kommer att leverera; här finns ju en uppenbar konflikt mellan S-partiet och ”LO-partiet” i fråga om välfärden och vinstuttag och därmed synen på valfrihet och alternativ. Intressant blir det.

Vad Åkesson kommer att leverera vet jag inte, men sannolikt så lär han ta upp invandringspolitiken, men vid ngn partiledardebatt så gjorde han inte det, måste vara en del av hans taktik att inte bara framstå som enfrågeparti- men de flesta vet att 99% av hans utspel rör just invandringspolitkiken, inte integrationspolitiken och hur vi ska lyckas med det. Här har Folkpartiet mer att bidra med.

 

Lista: Västerås friskolor-hantering av extra lönepott

Folkpartiet i Västerås har, utöver de prioriteringar som regeringen planerar att göra med inrättande av nya karriärsteg 2013 för att premiera duktiga lärare drivit igenom två viktiga beslut i Västerås kommunfullmäktige.

För innevarande år, 2012, har vi fått igenom i budgeten 15mkr extra i lärarlönesatsning, utöver det centrala avtalet. Dessa fördelas med 10mkr till kommunala och fristående grundskolor (varav ca 1,8mkr till fristående) respektive 5mkr till kommunala och fristående gymnasieskolor (varav 1,8 till frigymnasierna). Oavsett det olyckliga att dessa 15mkr bakats in i årets skolpeng råder det inga oklarheter om att denna extra lönepott just är avsedd till hljda lärarlöner.

Inför 2013 har Folkpartiet fått igenom ytterligare 12,5mkr i extra lönesatsning, utöver centrala avtalet, då kommer även förskolorna att inkluderas. Denna sammanställning bygger på direktkontakt med vissa skolor samt information från stadshuset och lärarfacken. Obs att de fristående skolorna fick sina resurser i dec 2012 retroaktivt.

Majoriteteten av våra friskolor har dessvärre inte velat ge ett tydligt besked hur den extra lönepotten kommer att användas, om den kommer att nå det som kommunfullmäktige motiverade sitt beslut med; nämligen höjda lärarlöner. Listan uppdateras när rektor meddelat tydliga besked.

Fristående gymnasieskolor, Västerås:
*IT-gymnasiet -meddelat att de kommer att använda hela lönepotten till högre lärarlöner utifrån egen prioritering.
Jensen gymnasium-ej svarat på mail, enl media kan inte garantera lönepåslag
ABB Industrigymnasium-
Västerås praktiska gymnasium-inga besked, inväntar info.
Design-och constructioncollge-
*Framtidsgymnasiet-meddelat i media att allt går till lärarlöner.
JB-gymnasium-
Klara gymnasium-
Kopparlundsgymnasiet-
Kunskapsgymnasiet-
Pilträdsgymnasiet-
Realgymnasiet-
Thoren Business School-
Västerås Citygymnasium-
Västerås Fria gymnasium-
Yrkesgymnasiet- vid platsbesök inga besked
Västerås Ridgymnasium-
Västerås Idrottsgymnasium-
Realgymnasiet-

Fristående grundskolor, Västerås
Centuriaskolan-
Exntréskolan-
Engelska skolan-lönepott går till lärarna
Stiftelsen Fryxellska skolan-överväger?
Grundskolan Äventyret-
Hagabergsskolan-
I Ur och Skur Misteln-
Rotundaskolan-överväger?
Jensen grundskola-
Kunskapsskolan i Västerås-
MBC-skolan-
Olympicaskolan-
Pilträdsskolan
Skälbyskolan-
Västerås Internationella skola-
Västerås Montessoriskola-
Västerås Waldorfskola-

 

Meddelarfrihet i friskola välkomnas

Hundra skillnader mellan Fp och M

#7 Meddelarfrihet inom alternativa utförare

Idag meddelade koncernen Academedia att man på deras friskolor nu beslutat att införa meddelarfrihet. Det vill säga att deras personal nu får fria händer att asktivt avslöja missförhållanden eller anmäla brister i kvalitet etc. Detta är något som vi i Folkpartiet aktivt drivit i de politiska församlingar där vi är aktiva, inte minst inom regeringen.

Folkpartiet har också, till skillnad från Moderaterna, varit anhängare av whistleblowers även inom de skattefinansierade, alternativa verksamheterna. Moderaterna har inte varit för meddelarfrihet och snarare argumenterat emot Folkpartiets förslag med hänsyn till företagshemligheter. Det är självklart att vi har tillräckliga tuffa kvalitetskrav och system för uppföljuning för verksamheter som drivs via skattesedeln och där våra medborgare, unga som äldre, ska få en bra service och ett gott bemötande. Det får under inga omständigheter råda en slags hemlighetsmakeri där skolan eller äldreboendet försöker tysta kritiska röster mot bristande kvalitet i verksamheten, därför är det centralt att meddelarfrihet införs, oavsett huvudman.

Det gäller ex skolan men inte minst äldre-och handikappomsorgen där behovet av whistleblowers inte ska underskattas. Flera exempel, även i min kommun Västerås, har bekräftat att anställda inom privata alternativ känner stor press att inte avslöja missförhållanden. De hjältar som trotsar lokala chefer och avslöjar dåligt bemötande eller omsorg på äldreboendena måste få vårt aktiva stöd. De som trotsat sina chefer har sedan tyvärr omplacerats, än vanligare frysts ut och fått sparken. Detta är förstås oacceptabelt.

Folkpartiet måste fortsätta driva på mot regeringen och särskilt Moderaterna och justitieministern Beatrice Ask så att arbetet med detta faktiskt kommer igång. Det är en sak att avisera en översyn, det är en stor skillnad att faktiskt sätta igång ett utredningsuppdrag med tydliga direktiv att föreslå faktiska reformer.

Folkpartiet anser att det utöver skollagen som sedan 1 juli 2010 ställer samma krav på friskolor och kommunala skolor, att regelverket dels bör kompletteras med meddelarfrihet även för privat anställda, dessutom har vi aviserat i nästa år 2013 vi ska införa en Lex Sarah inom skolans område.

 

Fp säkrar högstadieverksamhet på Bäckby

Hundra skillnader mellan Fp och M

#6 Skola/stadsdelsutveckling av Bäckby i Västerås

Kommunfullmäktige i Västerås hade en debatt med anledning av budgetavstämningen för 2013. Till skillnad från budgetbeslutet i juni tillkom det extra statsbidrag att fördela ut samtidigt som vi ser ökat behov av insatser för att dämpa underskottet inom hemtjänst och vården. Det viktigaste för Fp är att vi fick gehör för ytterligare 12,5mkr i extra lärarlönesatsning för 2013, utöver det centrala läraravtalet. Men vårt mål var 15mkr + 5, totalt 20.

Den stora debatten blev ändå kring vår överenskommelse där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet accepterat ett Fp-förslag om sammanslagning av Sofiaskolan, Bäckbyskolan och Hällbyskolan som jag aviserade i somras. Detta blev nu klubbat och debatten blev tydlig mellan Fp och M. Vi satsar mer på stadsdelsutveckling, vi löser inte utmaningarna i området om vi avvecklar skolverksamheten. Vi löser inte stadens totala lokalproblem med en höghstadieavveckling- som egentligen var Moderaternas ursprungsförslag, men det ville man inte prata högt om igår. Med Fp:s förslag behåller vi en högstadieskola i området och vi löser det akuta problemet sedan 2009 med Sofiaskolan för elever med autism.

Vi kommer ställa höga kvalitetskrav och ha skolverksamheterna på Bäckby under lupp. Skolans resultat är inte tillfredsställande, men det är 5-6 enheter som har samma problem i Västerås, det andra är elevunderlaget, att många är nyanlända och har kort tid i Sverige. Oavsett ska vi ställa tuffare krav på lärarnas kompetens och en skolledning som fokuserar på kunskapsresultaten och inte enbart på allt runt omkring i området.

Med Fp:s förslag som nu blivit det faktiska beslutet bidrar vi dels till färre lokaler, dels till ökad fokus på kunskapsuppdraget- dels att bidra till en fortsatt utveckling av stadsdelen Bäckby- ett arbete som vi tog inititiv till i mars 2009. Till skillnad från de andra partierna i stadshuset har det faktiska intresset att göra aktiva, uthålliga insatser i området Bäckby inte varit så stort. Men för oss är skola och integration/arbetsmarknad det viktigaste sättet att bryta utanförskapet, öka delaktigheten och bidra till trygga områden i hela Västerås. Likt vårt engagemang för skolan och högre lärarlöner kommer vi fortsätta verka för att Bäckby ska utvecklas.

 

Seminarium om friskolornas resultatpåverkan

Idag har jag besökt SNS i Stockholm för att lyssna till två nationalekonomer, Anders Böhlmark och Mikael Lindahl som skrivit rapporten Lyfte friskolorna svenska elever? Studien omfattar grundskolan, tyvärr inte gymnasieskolan där andelen friskolor är fler än inom grundskolan. Hur som fick författarna positiva reaktioner att studien är välgjort och att det bidrar till en intressant bild och diskussion. Slutsatsen är bl.a. att valfriheten och möjligheten att välja friskolor faktiskt har lett till något högre resultat. Om man skulle öka snittet från 10% till 20% i andel friskolor (grundskolan) så skulle sannolikheten öka när det gäller att få högre resultat, fler skulle välja studieförberedande program och fler skulle läsa vidare på universitet och högskola är några av de punkter författarna lyfter.

Friskolereformen infördes dock samtidigt som flera andra reformer vilket gör att det kan vara svårt att utvärdera just friskolereformen för sig. Kommunaliseringen har också påverkat företags vilja att etablera sig i vissa kommuner och den lokalt varierande skolpolitiken kan också påverka föräldrarnas vilja att byta från en kommunal skola till en friskola. Jag hade personligen velat få mer information om effektivitet och resursanvädning samt hur friskolereformen faktiskt påverkat de kommunala skolornas effektivitet när det gäller ekonomi.

Författarna berörde kort skolsegregationen, men det var nästa område för de att studera eftersom det fria skolvalet också påverkar denna fråga. Min egen erfarenhet från en stor kommun som Västerås med många friskolor, inte minst på gymnasienivå är att segregationen inte är ett stort problem vid skolval i och med att vi hösten 2008 införde gymnasieintag och tog bort socialdemokraternas krav på närhetsprincipen. Med åren har detta tvärtom bidragit till en blanding i elevunderlag på våra skolor, i synnerhet på friskolorna. Med det gamla S-systemet skulle socioekonomsiskt svaga stadsdelar/tillika stadsdelar med många invandrare snarare tvingas in i skolor i just det georgrafiska området- det om ngt vore en segregation.

 

Studiebesök i Finland

I söndags reste jag till Finlands huvudstad Helsingfors för att under hela måndagen diskutera det finska skolsystemet med Helsingfors stad, men också besöka några verksamheter inom utbildnings-och arbetsmarknadsområdet. Jag studerade särskilt ngt som heter läroavtal som upprättas mellan arbetsgivare och lärlingen, det kan erbjudas redan direkt efter grundskolan, men vanligast under gymnasiet eller direkt efter gymnasiet. Skillnaden mot det delvis svenska systemet är att villkoret är att arbetsgivaren i praktiken lovar en anställning och ger lärlingen en lön, första året runt 80%. Finansiering av utbildningen står staten för via kommunen som också är de som beviljar antal platser och beslutar om vilka arbetsgivare som ska få ekonomiskt stöd. Kommunens utbildningsinspektörer är också de som med stöd av branchgrupper följer upp kvaliteten och har dialog med handledarna på enheterna, ex en förskola.

Det som är mest intressant i Finland, utöver deras resultat är den kompakta uppslutningen bakom lärarna. Unga som äldre uppskattar lärarnas insatser och ungdomar är stolta att förmedla att de är lärare. Lönerna ligger inte så mycket högre än de svenska lönerna, även om vi i Sverige aktivt arbetar för högre lärarlöner, både genom kommunala prioriteringar som Fp och regeringens satsning på karriärsteg i skolan för högre löner. Söktrycket i Finland till lärarutbildningen är 10-11 per plats i Sverige 1,2 sökande per plats. Politiken i Finland och allmänhetens gemensamma uppskattning bidrar förstås till att lyfta läraryrkets status.

I Sverige gör vi många försök, men vi måste också diskutera de sjunkande resultaten och lärarnas ansvar i skolan, det är ofrånkomligt. De båda lärarfacken har ett större ansvar än andra att förmedla och skapa intresse för läraryrket, här finns mycket mer att önska än de utspel facken gör idag inte minst i media som ensidigt nästan fokuserat på lärarlönerna.

Finlands skolsystem är lite krångligt men mycket mer individuellt anpassad för elevernas intresse som motiverar de att slutföra en utbildning. Statusen på de yrkesförberedande utbildningarna står högt och i Finland finns inte den svenska debatten om huruvida yrkesprogram ska ge högskolebehörighet eller inte. Sverige borde i detta avseende titta ännu mer på både Finland och Nederländerna samt Tydskland för att kvalitetssäkra lärlingsutbildningarna. I detta perspektiv är de svenska socialdemokraterna rätt ensamma när de fastnat i sin gamla strikt jämlikhetsbaserade politik i den meningen att alla ska läsa exakt efter samm upplägg och bli akademiker.

Men Sverige har kommit, trots våra stora utmaningar med integrationen, mycket längre när det gäller erfarenhet att ta emot nyanlända elever och vuxenstuderande. Här fick jag höra att även Finland börjar inse att de måste anpassa sina utbildningar och att detta ställer krav på deras skolsystem som inte haft någon beredskap tidigare. Helsingfors ser även utmaningar när det kommer till resultaten och behovet av nya läroplaner. Det var en mer nyanserad bild av läget i Finland än den vi ofta själva refererar till. Oavsett så är deras skolresultat och lärarkompetens imponerande!

 

Fp vill renodla beställar/utförarmodell, M vill ha förvaltningsmodell

Hundra skillnader mellan Fp och M

#5 Beställar-utförarmodellen i Västerås

Sedan 1990-talet har Västerås haft en väl fungerande uppdelning mellan beställarnämnderna, dvs de politiska nämnderna, och utförardelen i den kommunala organisationen. Organisationen infördes då genom en överenskommelse mellan S och Fp. Modellen har sedan dess inte reformerats och växt så pass att den administrativa överbyggnaden blev för stor. Under mandatperioden 06-10 upptäckte vi i flera ärenden att den politiska styrningen inte fick fullt genomslag, att politiskt fattade besut inte var kända, att beslut och resurser som var öronmärkta till vissa delar i ex skolverksamheten användes till andra områden. Detta är förstås inte acceptanbelt. Tanken med beställar-utförarmodellen är att skilja beställningen av verksamheten och vem det är som utför den, arbetsgivar-och personalansvaret ska ligga helt på utföraren och alla s.k. hur-frågor. Den politiska styrelsen för utförarsidan ska inte vara partipolitisk egentligen utan verkställa det som beställarnämnderna prioriterat i budget och genom politiska beslut.

Helt klart har kommunala proAros i Västerås skenat i väg utifrån den ursprungliga modellen. Det beror både på tjänstemannakultur men också på hur politikerna agerat under åren. En mycket viktig del i beställar-utförarmodellen är att det offentliga ska separeras från fristående i den meningen att beslutsfattarna ska inta en strikt neutral position när man ger uppdrag och anslår medel eller när man genomför en upphandling inom äldreomsorgen eller inom vuxenutbildningen. Generellt sett har detta fungerat inte minst på äldreomsorgsområdet. Västerås skattebetalare har tjänat väldigt mycket på att effektivisera och separerar beslut och utförandet av hemtjänst mm genom upphandling etc.

Folkpartiet drev som först parti i mars 2010 att vi vill dela organisationen och renodla skoldelen. Problemet har varit skoldelen. Vi la senare en motion efter valet 2010 men dessvärre har slutresultatet hittills inte gått vår väg- mer än att vi faktiskt bidrog till att organisationen kommer att reformeras fr o m 1 januari 2013. För två år sedan var detta otänkbart då endast ett par partier insåg behovet av en förändring.

Fp och M intog olika positioner. M gjorde upp med S, V, Mp om att återföra allt till förvaltningsmodell. Man sätter därmed hela neutraliteten ur spel. Risken att beställaren nu sitter med både personal, lokaler, arbetsgvaransvar etc etc kommer att överta fokus från de viktiga verksamhetsfrågorna som man är satt att bevaka och följa upp främst. Neutraliteten mellan kommunen och fristående skolor och alternativ inom vård och omsorg har satts ur spel.

Min bedöming är att stadens nya organisaton från 1 jan 2013 kommer att behöva justeras igen då förslaget från S och M inte är neutral.