Vårbudget- vad säger Socialdemokraterna egentligen?

Folkpartiet och allianregeringen har nu presenterat vårbudgeten; några besked är att vi dels omfördelar 700mkr till drift och underhåll av tåg, men också satsningar på fler platser inom högskola och yrkesinriktad gymnasieutbildning inom vuxenutbildningen. Att fortsätta moverka arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten (den faktiska!) är vårt mål. Men också fortsätta satsa på kvalitet i skolan, ex inom yrkes-och lärlingsutbildningen.
Mot detta står Socialdemokraterna i kammaren, i lokala medier i VLT och SR Västmanland tec och påstår saker som inte är sant.

Tex att vi inte satsar på skolan. Statens satsning på forskning har aldrig varit större. När det gäller vuxenutbildningen så ska våra prioriteringar justeras utifrån konjunkturen- eftersom läget är bekymmersamt i ekonomin är det rimligt att vi ökar antalet platser. Det gäller också platser vid Yrkeshögskolan, men i första hand yrkesvux inom vuxenutbildningen.
Socialdemokraterna lovar att ingen undgom ska vara arbetslös mer än 90dagar. Detta är ett fullkomligt märligt besked- ingen politiker kan garantera ungdomar ett arbete inom 90dgt, inte ens Socialdemokraterna. Arbetsförmedlingen har resurser men det är att förebygga ungdomsarbetslöshet som är vår uppgift, inte parkera ungdomar inom AF:s system.

Socialdemokraterna påstår felaktigt (medvetet i debatten, ex förra veckans kammardebattom gymnasieskolan) men också i SR Västmanland (Pia Nilssons debatt igår) om vårbudgeten mot en m-ledamot att vi inför ettåriga gymnasieutbilningar. Detta är inget annat en en lögn.
Utbildningsutskottet och regeringen har beslutat om att ersätta IV med fem särskilda program; ett av dessa är yrkesintroduktion för elever som inte är behöriga till gymnasieskolan. Det är inom ramen för detta som kurser kan variera i olika längd och vårt förslag är att elev efter vissa yrkeskurser får ett bevis. Dessa elever kan få ett arbete, men flertalet kommer att studera vidare inom vuxenutbildningen. Precis som jag sa i mitt anförande; Socialdemokraterna har inte ett enda förslag för dessa elever som årligen hoppar av gymnasiet, tvärtom är det enda besked socialdemokratiska företrädare kan ge samt (v) att utbildningen ska vara på tre år samt ge högskolebehörighet.

 

Bra besked om jobbavtal för ungdomar

Det som var omöjligt och konstigt för två år sedan är nu möjligt, mycket tack vare att Folkpartiet aktivt i kommuner och landsting, samt inom organisationen SKL drivit frågan om ungdomsavtal i syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Idag meddelade bl.a. genom SR att SKL och facket Kommunal att man är överens om ett jobbavtal för att locka ungdomar att söka sig till vård-och omsorgsyrket.

Jag tycker att detta är ett mycket positivt besked och min förhoppning är att dessa avtal sedan ska införas generellt eller åtminstone inom många fler sektorer på arbetsmarknaden. De siffror som Socialdemokraterna viftar med är upptrixade med alla heltidsstuderande gymnasieelever, men oavsett så har vi ett bekymmer och detta har vi i Folkpartiet Västerås arbetat med i flera år, inte minst under 06-10 när Fp hade kommunalrådsansvar för utbildning och arbetsmarknadspolitiken i staden.

Det viktigaste är att samhället identifierar de faktiska antalet ungdomar och sedan satsar på utbildning för att de ska kunna komma vidare, i samarbete sedan med företag, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Vuxenutbildning är här också ett mycket viktigt inslag som vi satsat stort på lokalt som nationellt genom yrkevux.
Detta avtal innbär 75% lön och det är för ungdomar mellan 19-25 år. Resterande tid sker vissa utbildningsinsatser. Folkpartiet har drivit detta nu i över två år- det är bättre att en ungdom har ett arbet än sitter hemma med bidrag eller lever på föräldrarna.

Parallellt med detta har vi i regeringen tagit initiativ till att utreda en undersköterskeexamen samt andra åtgärder inom utbildningsystemet för att öka attraktionen för vårdyrket och få fler ungdomar som söker sig dit, för helt klart finns det stor efterfrågan på arbetskraft inom denna viktiga sektor.

 

Riksdagen startar med partiledardebatt

Efter juluppehåll samlas riksdagen idag igen i Stockholm. Partiledarna startar vårens session med att debattera. Min förhoppning är att utbildning och arbete ska vara Folkpartiets fokus, men också lyfta de stora utmaningar vi ser inom vårt andra ministerområde, integrationspolitiken och förmedla det komplexa men också visa på hur vi som liberaler i regeringen vill utveckla och lösa dessa hinder som vi identifierat för att människor ska kunna komma ut i arbetslivet. Ungdomsarbetslösheten är ytterligare en sådan utmaning- här krävs det inte bara lägre arbetsgivaravgift utan även införandet av ungdomslöner motsvarande 70-75% av en lön för att få in ungdomarna på arbetsmarknaden. Det finns också andra arbetsrättsliga delar som kan underlätta för unga och vuxna att komma in, men det akuta är ungdomarna. Medveten om att grunden för denna problematik är att en stor andel av de arbetslösa ungdomarna inte har slutbetyg från gymnasiet, detta har vi lyft och presenterat en ny skolpolitik som ständigt attackeras från vänstern, socialdemoktratin men även från Miljöpartiet.

#8 Hundra skillnader mellan Fp och M
Återstår att se om Moderaterna kommer med några nyheter, kanske något nytt inom försvarspolitiken där Folkpartiet haft en annan ståndpunkt i försvaret av Gotland eller varför inte Folkpartiets utrikespolitiska kritik mot M i frågan om att kräva att Syriens regim ska ställas inför internationll rätt när det gäller de ansvariga?

Vad S-gruppledaren i riksdagen kommer att leverera; här finns ju en uppenbar konflikt mellan S-partiet och ”LO-partiet” i fråga om välfärden och vinstuttag och därmed synen på valfrihet och alternativ. Intressant blir det.

Vad Åkesson kommer att leverera vet jag inte, men sannolikt så lär han ta upp invandringspolitiken, men vid ngn partiledardebatt så gjorde han inte det, måste vara en del av hans taktik att inte bara framstå som enfrågeparti- men de flesta vet att 99% av hans utspel rör just invandringspolitkiken, inte integrationspolitiken och hur vi ska lyckas med det. Här har Folkpartiet mer att bidra med.

 

Studiebesök i Finland

I söndags reste jag till Finlands huvudstad Helsingfors för att under hela måndagen diskutera det finska skolsystemet med Helsingfors stad, men också besöka några verksamheter inom utbildnings-och arbetsmarknadsområdet. Jag studerade särskilt ngt som heter läroavtal som upprättas mellan arbetsgivare och lärlingen, det kan erbjudas redan direkt efter grundskolan, men vanligast under gymnasiet eller direkt efter gymnasiet. Skillnaden mot det delvis svenska systemet är att villkoret är att arbetsgivaren i praktiken lovar en anställning och ger lärlingen en lön, första året runt 80%. Finansiering av utbildningen står staten för via kommunen som också är de som beviljar antal platser och beslutar om vilka arbetsgivare som ska få ekonomiskt stöd. Kommunens utbildningsinspektörer är också de som med stöd av branchgrupper följer upp kvaliteten och har dialog med handledarna på enheterna, ex en förskola.

Det som är mest intressant i Finland, utöver deras resultat är den kompakta uppslutningen bakom lärarna. Unga som äldre uppskattar lärarnas insatser och ungdomar är stolta att förmedla att de är lärare. Lönerna ligger inte så mycket högre än de svenska lönerna, även om vi i Sverige aktivt arbetar för högre lärarlöner, både genom kommunala prioriteringar som Fp och regeringens satsning på karriärsteg i skolan för högre löner. Söktrycket i Finland till lärarutbildningen är 10-11 per plats i Sverige 1,2 sökande per plats. Politiken i Finland och allmänhetens gemensamma uppskattning bidrar förstås till att lyfta läraryrkets status.

I Sverige gör vi många försök, men vi måste också diskutera de sjunkande resultaten och lärarnas ansvar i skolan, det är ofrånkomligt. De båda lärarfacken har ett större ansvar än andra att förmedla och skapa intresse för läraryrket, här finns mycket mer att önska än de utspel facken gör idag inte minst i media som ensidigt nästan fokuserat på lärarlönerna.

Finlands skolsystem är lite krångligt men mycket mer individuellt anpassad för elevernas intresse som motiverar de att slutföra en utbildning. Statusen på de yrkesförberedande utbildningarna står högt och i Finland finns inte den svenska debatten om huruvida yrkesprogram ska ge högskolebehörighet eller inte. Sverige borde i detta avseende titta ännu mer på både Finland och Nederländerna samt Tydskland för att kvalitetssäkra lärlingsutbildningarna. I detta perspektiv är de svenska socialdemokraterna rätt ensamma när de fastnat i sin gamla strikt jämlikhetsbaserade politik i den meningen att alla ska läsa exakt efter samm upplägg och bli akademiker.

Men Sverige har kommit, trots våra stora utmaningar med integrationen, mycket längre när det gäller erfarenhet att ta emot nyanlända elever och vuxenstuderande. Här fick jag höra att även Finland börjar inse att de måste anpassa sina utbildningar och att detta ställer krav på deras skolsystem som inte haft någon beredskap tidigare. Helsingfors ser även utmaningar när det kommer till resultaten och behovet av nya läroplaner. Det var en mer nyanserad bild av läget i Finland än den vi ofta själva refererar till. Oavsett så är deras skolresultat och lärarkompetens imponerande!

 

Fp-ja till obligatorisk A-kassa, vad vill M?

Hundra skillnader mellan Fp och M

#3 Arbetsmarknad/A-kassa

Folkpartiet libalerna driver frågan om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. I tider med skakig arbetsmarknad och varsel är det viktigt att enskilda har en beredskap och en försäkring som man kan falla tillbaka på utan att riskera att hamna i en svår ekonomisk situation. Allianspartierna är inte eniga i denna fråga- men i statsbudgeten för 2011/2012 fick vi igenom en skrivning om att utreda införandet av en obligatorisk A-kassa.

I Sverige är finns det olika typer av försäkringar exempelvis sjuksförsäkringen och den ska lösas ut när man blir sjuk och inte kan arbeta. A-kassan är idag frivillig och det innebär också att väldigt många inte har någon A-kassa att åberopa vid arbetslöshet. Folkpartiet anser att det är viktigt att fler är med och förebygger ekonomiskt utanförskap och att man tvingas vända sig till socialkontoret för att söka försörjningsstöd. I en sådan situation tvingas man också göra av med sparade pengar, sälja hus eller bilen innan man kan få ekonomiskt bistånd av en kommun.

Enligt uppgift är tusentals personer inte med i A-kassan och de högre avgifterna har i vissa fall lett till att färre ansluter sig. Tittar man på målgruppen ungdomar, som normalt har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden är majoriteten inte med i någon A-kassa och saknar därmed ett skyddsnät vid arbetslöshet.

Återstår att se vad Socialförsäkringsutredningen kommer fram till i just denna del. Socialdemokraterna lär främst bevaka fackets roll, Moderaterna är tveksamma och menar att frågan är komplicerad. Jag tycker att Fp ska fortsätta driva denna fråga, detta är en principiell fråga kring hur vi säkrar trygga försäkringar inte bara nära människor blir sjuka utan också när de blir arbetslösa- då ska inte socialbidrag vara förstahandsalternativet för att ställa om till ett annat jobb eller studier. Fp anser att enskilda ska vara med a-kassan, att den bör vara obligatorisk, för att på sikt minska samhällets utgifter för arbetslöshet via sociala kostnader.

Fp driver vidare frågan om avgifterna till A-kassan, där vi vill se en ny förändring, det meddelade Jan Björklund i Almedalen i somras, bl.a. i SR. I helgen öppnade Anders Borg för en ompositonering i denna del.

 

S agerar förvirrande i nattisfrågan

Igår debatterade vi en socialdemokratisk interpalltion om nattis, eller barnomsorg på obekväm arbetstid. Det socialdemokraterna efterfrågade var ett ökat statligt ansvar för barnomsorg på obekväm arbetstid, dels en kraftig ekonomisk satsning. S menar själva att de vill avsätta 100mkr. Problemet är att vi idag inte har en samlad bild över efterfrågan för att exakt peka på hur många som nekas denna service. Vi anser att detta yttrest är en kommunal fråga och i skollagen har detta förtydligats.

De rödgröna har efter tillännagivande drivit igenom ett beslut om stimulansbidrag till kommuner för att utöka servicen. Problemet är att just stimulansmedel inte kommer att lösa det behov som finns i de aktuella kommunerna. Men de rödgröna kunde i somras inte komma överens om en annan formulering mer än att det ska vara just stimulansmedel.

Det som förvånar mig mest är att partiet inte har full finansiering, att partiet driver frågan om lagstadgad rättighet istället för behovsprövat insats som jag förordar och slutligen- i riksdagen vill S-politiker att alliansen ska införa rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid, men i flera kommuner som S styr inom avslår man liknande förslag på lokal nivå.

 

Fp vill införa ungdomsavtal, vad vill M?

Hundra skillnader mellan Fp och M

#2 Arbetsmarknad/ungdomsarbetslöshet

Sverige har ett stort problem med ungdomsarbetslöshet. Detta har varit ett bekymmer oavsett regering. Dagens statistik är dock problematisk i den meningen att även heltidsstuderande gymnasieelever ingår som arbetssökande. Detta ger inte en rättvis bild av den faktiska målgruppen ungdomar under 25år som inte har någon utbildning eller sysselsättning. Det är dessa ungdomar vi måste identifiera i varje kommun och stötta nationellt som lokalt för att erbjuda stöd. Stödet får inte vara av typen att det bidrar till att de fastnar i de offentliga program och hamnar i ett långvarigt bidragsberoende. Det viktigaste är att ungdomar erbjuds kompletterande utbildning för att stärka sina chanser till ett arbete.

Folkpartiet driver några centrala frågor som vi anser är helt avgörande för att förebygga ungdomsarbetslöshet; vi vill fortsätta utveckla gymnasieskolans yrkesprogram, lärlingsutbildningarna måste bli bättre och samarbetet med företagen kan bli bättre. Vi håller på att utreder förslag om ett lärlingsanställningsavtal som gör det möjligt att anställa en lärling på ett företag parallellt när man studerar på gymnasieskolan. Fp har också i regeringen nyligen drivit igenom ett särskilt uppdrag till Skolverket att inom ramen för yrkesintroduktion erbjuda kortare utbildningar för de tusentals ungdomar som inte är behöriga att läsa på nationellt program 0ch som inte bedöms ha kvalificera in sig där eller kanske inte har detta som mål utan- vill efter en kort kurs testa sina möjligheter på arbetsmarknaden.

Folkpartiet har i kommuner och landsting lanserat och motionerat om att införa ett ungdomavtal med en ingångslön som är anpassad för ungdomar upp till 20-23 år beroende på hur deras utbildning ser ut och vad branschen bedömer att de kan. Ingångslönen kan tex motsvara 75% av en avtalsenlig lön och är ett initialt erbjudande i syfte att komma in i arbete. Folkpartiet driver detta på olika håll i landet men på nationell nivå har förslaget hittills inte vunnit tillräckligt brett stöd, exempelvis av Moderaterna.

Samtidigt menar Moderaterna att de anser att arbetsmarknadsfrågan är viktig och att Sverige behöver vidta åtgärder för att som man kallar det ”sänka trösklarna in” på arbetsmarknaden. Jag vill gärna att M och andra partier konkretiserar vad man menar med ett sådant uttalande. Inte heller S för den delen har presenterat ngt altrernativ utan nöjer sig med att säga nej till ungdomsavtal/ungdomslöner. Vissa debattörer menar att Fp:s förslag innebär en sänkning av lönen. Detta är direkt felaktigt- dessa ungdomar som vi diskuterar har ingen lön idag, de lever på sina föräldrar eller på försörjningsstöd till exempel.

Utbildningspolitiken håller vi på att reformera men arbetsrätten måste ändras också om vi effektivt och snabbt ska kunna ge fler ungdomar en chans att komma in på arbetsmarknaden. Jag hoppas att fler partier, fackförbund och branschen stöttar Fp-förslaget.

 

Romaseminarium i riksdagen

Idag arrangerade vårt nätverk för romska frågor i riksdagen ett seminarium för att lyfta romernas villkor i Sverige och Europa samt för att också uppmärksamma 500ä års-jubiliéet för Romaåret i Sverige. Integrationsminister Erik Ullenhag (fp) öppnade seminariet med att berätta om regeringens minioritetspolitik i stort och särskilt hur regeringen arbetar med romafrågorna. Skrivelsen, den sk romastrategin beslutade riksdagen i februari och under våren har riksdagen beslutat avsätta 46 mkr i budgeten de närmaste åren för pilotkommunverksamhet. Det framkom sedan av både Domino Kai, undertecknad samt Rosario Taikon under seminariet rädslan att detta ska vara för lite och att det endast blir fokus på just de fem kommunerna. Vi måste se till att bredda arbetet och lyfta fler kommuner som är aktiva.

Under seminariet medverkade också Örebro kommun, genom Naim och Milena (bilden) som berättade om hur kommunen med hjälp av brobyggare/modersmålslärare lyckats få elever att komma till skolan, slutföra skolan med målet att ta studenten. Det var ett insprirerande inslag under seminariet.

Min summering ville fortsätta uppmana romerna att aktivt lyfta sina frågor med kommunala företrädare där man har ett stort ansvar att agera. Dialogen med oss på riksdgasnivå ska fortsätta då vi kan fortsätta jobba mot regeringen och statliga myndigheter, vi i nätverket kommer fortsätta opinionsbilda och bjuda in föreningar och företrädare för att bidra på vårt sätt till en bättre situation för romerna i Sverige och Europa.

 

Är det finare att läsa studieförberedande program?

Skolstart och skoldebatten är igång igen. Nu vill Byggnads att alliansregeringen ska återinföra mer teori på gymnasieskolans yrkesprogram så att eleverna automatiskt blir högskolebehöriga. Andra debattörer menar att det är föräldrarna som vill att barnen väljer en högskolebehörighetsgivande kurs och Socialdemokraterna menar att regeringen sänker kraven på de nya yrkesprogrammen. Ibrahim Baylan (s) har varit borta från skolpolitiken i flera år, men gjorde under våren comeback som skolpolitisk talesperson.

Baylan hävdar att regeringen sänker kraven. Faktum är att i och med den nya gymnasieskolan har vi lämnat den kravlösa grundskolan och nu ställs det krav på minst åtta godkända betyg för att börja på ett yrkesprogram och tolv för att komma in på ett studieförberedande program. I kammardebatten före riksdagens sommaruppehåll ställde jag frågan till Baylan varför hans parti vill sänka intagningen eftersom Socialdemokraterna motionerat om att det ska vara samma krav, dvs. åtta ämnen istället för tolv, Baylan svarade inte. Därför är det anmärkningsvärt att dess skoltalesman fortsätter sprida det felaktiga i att regeringen sänker kraven. Baylan uttalar sig också i Aftonbladet att regeringens politik är fel.

Grundskolan är vår största utmaning idag och det är där kvaliteten och resultaten måste höjas, eftersom den direkt påverkat eleverna förutsättningar att klara av en gymnasieutbildning. Socialdemokraterna tycker uppenbart att det är finare att läsa ett studieförberedande program trots att många av de eleverna aldrig läser vidare på högskolan. De som söker yrkesprogram och lärlingsutbildning har målet att bli anställningsbara och redan i den tidigare gymnasieskolan lämnade allt för många ungdomar dessa program utan ett slutbetyg. Många ungdomar fick ändå arbete, men trots studentmössa hade många i sitt kuvert ett dokument som visade att man inte hade en fullständig godkänd gymnasieutbildning.

Varför inser inte Socialdemokraterna detta och varför är det viktigt att tvinga in eleverna i en teoretiserad mall där många lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg? Är det inte bättre att strukturen består av mer inslag av karaktärsämnen och praktiska moment med direkt anknytning till arbetslivet så att ungdomar blir bättre förberedda för arbetslivet? Det har också i debatten förekommit att regeringen stänger dörrarna. I och med att vi infört en rättighet att läsa in en högskolebehörighet efteråt inom vuxenutbildningen har möjligheterna aldrig varit större än idag. Sverige borde blicka ännu mer mot utbildningarna i Nederländerna, Danmark och Tyskland där det är naturligt att göra tidiga val och inriktade mot olika yrken. Folkpartiet vill stärka arbetslivskopplingen och höja statusen och kvaliteten på yrkesprogrammen, precis som vi gjort med den nya Yrkeshögskolan som visat sig väldigt efterfrågad av branschen. Dessa länder har också en mycket lägre ungdomsarbetslöshet som är relevant när vi planerar gymnasieskolans upplägg. Socialdemokraternas gymnasieskola var ett stort misslyckande både med det stora Individuella programmet och att yrkesprogrammen blev utslagningsmaskiner för många ungdomar rakt ut i olika arbetsmarknadsprogram. Trots detta fortsätter oppositionen att driva denna linje- å andra sidan innebär det att väljarna får ta ställning till två tydliga alternativ inför valet 2014 när det gäller Folkpartiets respektive Socialdemokraternas skol-och arbetsmarknadspolitik.

 

S har inga egna förslag för att lösa lärarbristen

Igår debatterade jag Lärarförbundets rapport om andelen lediga lärartjänster. Statistiken är baserad på Arbetsförmedlingens siffror och visar att mitt län, Västmanland, har den högsta ökningen, 33% ökning när det gäller andelen lediga lärratjänster i länets kommuner. Den som har tuffast utmaning är Hallstahammars kommun. Även residensstaden Västerås behöver rekrytera många lärare, inte minst till förskolan.

Debatten skedde i Sveriges Radio Västmanland, besök gärna sändningsarkivet från torsdag kl 15.08–15.25 cirka och lyssna på debatten mellan mig och socialdemokraten från Sala, riksdagsledamoten Pia Nilsson. (Nilsson sitter dock inte som mig i riksdagens utbildningsutskott).

Socialdemokraterna hade i inslaget inte ett enda eget förslag att presentera som svar på hur vi ska förebygga det Lärarförbundet nationellt kallar en ”lärarkris”. Jag inser att det är en stor utmaning, men jag förde fram dels våra och alliansregeringens förslag, dels det som vi håller på att arbeta fram: införandet av en ny lärarlegitimaton, dels beslut i skollagen om nya karriärsteg. Detta med karriärsteg innebär att riksdag och regering går in med statsbidrag till huvudmännen för att lönemässigt premiera duktiga lärare i grund-och gymnasieskolan. Utöver detta har vi genomfört Lärarlyfte I 1 som var en fortbildning av behöriga lärare samt i år Lärarlyftet II som ska fokusera på de som är obehöriga så att de blir behöriga lärare.

Debatten blev lite märklig när Pia Nilsson (s) inte ville erkänna först att vi har ett kommunalt huvudmannaskap för skolväsendet och menade att jag var en mästare på att skylla allt på kommunerna. Men fakta är att skolan är kommunal och det är de lokala skolpolitikerna som har ett ansvar att fortbilda och anställa behöriga och ämnesbehöriga lärare. Det är också de som arbetsgivare som kan se till att höja lärarnas löner.

Men tyvärr är det många kommuner som missköter detta. Folkpartiet har därför lokalt varit pådrivande i Västerås för högre lärarlöner och fler karriärvägar. Vi har också genomfört stora kartläggningar av kompetensen för att se hur kompetensläget ser ut och vilka satsningar som  behövs. Som jag skrivit om många gånger i media sedan 2008 är detta den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn för att höja skolans resultat.

Folkpartiet och regeringen är på god väg att sjösätta lärarlegitimationen, nytt datum är december 2013 och fullt ut 2015. Det är en viktig reform för att öka andelen behöriga och se till att skolorna har rätt kompetens på rätt plats. Utöver detta har vi startat speciallärarutbildningen som Socialdemokraterna avskaffade samt infört en helt ny lärarutbildning som åter fokuserar på stadierna i skolan.

Slutsatsen efter debatten var att Socialdemokraterna kritiserar, menar att vi inget gör och det vi gör är ett hafsverk. Eftersom de reformer de efterfrågar och de idéer de nämner faktiskt är beslutade  av denna regering under Folkpartiets ledning, är denna kritik inte trovärdig och visar att S har tomt i den skolpolitiska lådan. Pia Nilsson borde istället ringa runt till sina S-kommunalrådskamrater som styr alla länets kommuner utom i samverkan med V i Fagersta och trycka på om att man ska satsa mer på skolan och öka antalet behöriga lärare.

Folkpartiet och alliansregeringen har många reforerm kvar att göra och detta med lärarkompetensen är inget vi ändrar på två år. Men det är bättre att Folkpartiet och alliansen får genomföra sina egna refomer än att S som vill utmärka sig som kritiska bara vill komma till makten-och genomföra vår politik som vi just håller på att sjösätta. Utöver dessa reformer utreds just nu lämplighetstester för lärare och inrättande av en Lärarnas ansvarsnämnd som kan återkalla legitimationer. Detta samlat måste på sikt öka attraktiviteten och löneläget för lärarna i Sverige.