Det är tröttsamt av både de stora politiska partierna och medierna att valsa runt med sifferexercis. Precis som med skolresultaten ser det väldigt olika ut i kommunerna och nationellt om man vill generalisera. Något enklare är det med ungdomsarbetslösheten, det finns statistik som tar in alla heltidsstuderande gymnasieelever och det finns riktig statistik vid Arbetsförmedlingen som räknar in 18-24-åringar som är arbetssökande och direkt, alltså nästa dag kan ta ett ledigt jobb som de erbjuds. Arbetet mot ungdomsarbetslösheten är en av våra viktigaste utmaningar för Folkpartiet vid sidan av skolans resultat. Det har allt sedan jag blev aktiv i Fp Västerås 2002 varit våra främsta frågor som vi arbetat med hela tiden, inte minst på lokal nivå. Jag hade också förmånen 2006-2010 att vara ansvarigt kommunalråd för utbildning och arbetsmarknad. Det görs ett aktivt arbete i många kommuner och många kommuner satsar på bra avtal med Arbetsförmedlingen men också på egna verksamheter inom arbetsmarknadsområdet och vuxenutbildningen. De höga nivåer som vi har idag i Västerås för arbetsmarknadspolitiska insatser och vuxenutbildning infördes under min tid som kommunalråd.
Men fokus måste fortsatt vara på att förebygga utslagning och avhopp från gymnasieskolan och behovet av att i efterhand lappa och laga. Ungdomsarbetslösheten är ett problem men inte lika svart som S-företrädare påstår i riksdagens kammare, för i vissa kommuner sjunker ungdomsarbetslösheten, medan den ökar i andra kommuner. Dels pga av fel utbilding, dels på grund av ofullständig utbildning men också pga av det osäkra arbetsmarknadsläget. Min bild är att vid sidan av kommunernas insatser och statens satsningar på yrkexvus och Yrkeshögskolan så finns det idag stora möjligheter för ungdomar att få stöd och utbildningsinsatser, tyvärr väljer inte alla ungdomar som skulle behöva detta att tacka ja. Istället för att tjafsa om siffror är det viktigt att varje kommun sitter och benar ut vilka som faktiskt sitter hemma och inte erbjuds ngt och de som inte har en utbildning och riskerar ett långt bidragsberoende. Detta är den riktiga ungdomsarbetslösheten men få verkar vilja fokusera på rätt målgrupp utan väljer att förenkla och uttala sig med felaktigt underlag.
Utöver reformeringen av skolsystemet som Fp och regeringen precis påbörjat (hösten2011) vill vi från Fp införa ungdomsavtal med lägre ingångslöner initialt. Detta kritiseras av alla från det rödgröna lägret och Kommunal, men alternativa, konstruktiva lösningar lyser med sin frånvaro. Den typen av debatt löser inte problemet: de ungas utanförskap på arbetsmarknaden.
