Roger Haddad

Igår kväll deltog jag som Folkpartiets represenant vid ett seminarium som föreningen Glöm inte Pela och Fadime arrangerade i Stockholm. Närvarande fanns föreningsföreträdare men också kollegor från de politiska partierna, dock inte SD, S och M.

Många inlägg gjordes och socialtjänsten fick mycket kritik för hur man normalt hanterar de här frågorna- ofta handlar det om okunskap konstaterades det under seminariet. Det är viktigt att fortsätta regeringens satsning på kunskap, upplysning inte minst hos polis och åklgarae men också stöd till kvinnojourer runt om i landet.

Jag anser att det är för få som vågar prata om det och att det finns en stor osäkerhet hos många politiker på kommunal och riksnivå att diskutera detta då man inte sällan hamnar i en konfliksituation med vissa religioner, kulturer och andra intressen. Jag tycker att den debatten måste tas- det handlar inte om religion- det handlar om makt och samhället och omgivningen inte tillräckligt signalerat att vi inte accepterar könsstympning, barnäktenskap, tvångsäktenskap, att unga tjejer inte får delta i viss idrotts-och religionsundervisning etc. Under kvällen kom det fram hur viktigt skolans uppdrag är och de nyckelpersoner som oftast först ser detta bland yngre elever och det är skolsköterskorna men också lärarna i vissa fall.

Seminariet igår hölls med anledning av mordet på 21-åriga Jian från Katrineholm.

Det är mycket positivt att den nya betygsskalan snart kan bli verklighet när riksdagen tar beslutet innan årsskiftet. Denna del av beslutet handlar om betygsstegen och bedömningsgrunder. Innan sommaren beslutade riksdagen om att införa betyg från år sex. Idag meddelade regeringen och S i Dagens Nyheter att man kommit överens om ett kompromissförslag som dels innebär att regeringens förslag går igenom dels att vi ska satsa på handledning till lärarkåren men också genomföra en utvärdering av dessa steg. Reformen är viktig och jag hoppas att detta ska underlätta för lärarkåren i sin vardag när man ska sätta betyg och som ska spegla, så långt det går elevernas kunskapsutveckling.

Rossana Dinamarca, riksdagskollega från Vänsterpartiet, kritiserar i Svenska Dagbladet överenskommelsen och Folkpartiets förslag. Dinamarca anser att genom att inte exakt definiera betygsstegen B och D så skapar vi ett orättvist och godtyckligt system. Jag tycker vänsterpartiet borde läsa igenom förslag noga innan man gör sådana uttalanden. Jag kan konstatera att de rödgröna inte längre har någon gemensam skolpolitik, dels så har Vänsterpartiet ingen trovärdighet alls i betygsfrågan. Så sent som för ett år sedan yrkade Vänsterpartiet i riksdagens utbildningsutskott avslag på att vi ska ha betyg i Sverige och betyg från år 6. Det är positivt att vi kan nå breda överenskommelser i svensk skolpolitik utan Vänsterpartiet.

Imorgon träffas ett nytt nätverk för romska frågor i Sveriges riksdag som jag tagit initativ till. Hittills är det fem av riksdagens åtta partier som anmält intresse att delta, dvs riksdagsledamotskollegor från fem partier. Det är en styrka i ett tvärpolitiskt nätverk att partier över blockgränsen träffas och för en dialog kring minoritetspolitiken med fokus på romerna i Sverige, men också i Europa som det senaste halvåret varit i fokus. Jag hoppas att nätverket som träffas för första gången 24/11 ska ha en viktig opinionsbildande roll men också bidra till att dialogen mellan politiker och företrädare för romer blir bättre.

Läser idag att Migrationsverket tillfälligt stoppar avvisningarna av många kristina irakier till Irak, enligt SvD. Vi är många som under se denaste två veckorna deltagit i möten, minnesstunder och manifestationer. Jag deltog bl.a i samtal i Västerås, i en manifestation i Eskilstuna ocn nyligen i Stockholm. Vårt krav är att Sverige ska agera så att EU och FN trycker på så att den irakiska regeringen vidtar åtgärder för att skydda landets minoritetsgrupper. Det andra är mitt krav att Sverige genom Migrationsverket ska stoppa avvisningarna av kristna irakier till Bagdad och Mosul. Dagens besked, att invänta Eruopadomstolen är bra, men jag hoppas att det också innebär att de irakier som väntat på besked under ett antal år i Sverige nu ska få stanna.

Nu har det gått ental dagar sedan jag bloggade här, men veckan har varit intensiv på flera olika plan. Flera händelser den senaste veckan innebär ökad framrtidstro och lite förhoppning tycker jag. Jag bloggade i onsdags om DN artikeln av socialförsäkringsministern. Det är en absolut viktig fp-framgång för några av oss som tryckt på och opinonsbildat för en bra genomgång och översyn av socialförsäkringsreformens senaste lagändringar.

Igår söndag deltog jag i en manifestation för de kristna i Sverige och Irak. För de som oskyldigt mördades i Irak i en kyrka nyligen av flera självmordsbombare men också för att uppmärksamma situationen för alla de irakier som finns i Sverige och som riskerar att avvisas dit. Nästan 10 000 personer hade samlats i Kungsträdgården för att lyssna på tal och sång. Jag höll ett anförande som några andra rikdagskollegor och mitt krav var : sluta döda de kristna i Irak, ökad trygghet för minoriteterna genom att regeringen i Irak ska förbättra säkerhetetn, FN-fokus på Irak samt att regeringen i Sverige och migrationsministern ska stoppa avvisningarna från Sverige. Om detta har jag nyligen skickat in en fråga till statstådet Tobias Billström (m). Jag hoppas på positivt svar, Sverige kan agera och måste agera.  

Burma – vi som är aktiva i Burmafrågan välkomnar beskedet under helgen att demokratikämpen Aung San Suu Kyi nu släppts. Jag och mina kollegor från KD och C har motionerat om Burma i riksdagen och vi har nyligen haft en artikel i ämnet på www.svd.se (Brännpunkt). Sverige måste fortsätta bevaka frågan och uthållighet krävs så att inte denna viktiga fråga återigen glöms bort. Idag skriver SvD om Suu Kyi.

Igår meddelade Mona Sahlin sin avgång och media domineras även idag, bl.a. Svenska Dagbladet rapporterar om att beskedet är en världsnyhet. isst Mona Sahlin har suttit i fyra år som partiledare och i S-sammanhang är det en kort period. Men hon har också lett ett organiserat röd-grönt samarbete som inte lyckades vinna regeringsmakten.

Min förhoppning är att denna förnyelsediskussion ska spridas till alla politiska partier och speciellt de som i valet 2010 backade något, och detta gäller förstås även vårt eget Folkpartiet liberalerna. Vi gjorde ett historiskt val i den meningen att vi tillsammans i samarbetet Allians för Sverige lyckades vinna 2006 och 2010, det är bra. Men Fp måste också förnya sig och förfina sin profil inför valet 2014 ihopp om att förtjäna ett större stöd bland medborgarna.

Idag läser jag på DN Debatt en artikel av den nye socialförsäkringsministern Ulf Kristersson (m). För mig som debatterat denna fråga ett antal gånger internt och externt i bl.a. VLT och på bloggen är det ett delvis positivt besked att regeringen visar denna lilla nya positionering – vi ska se över brister, men det ska inte vara ett hafsverk. Jag delar detta, detta är en stor och viktig reform och den måste bli bra. Vi ska inte tillbaka till Göran Perssons tid, det vill ingen borgerlig politiker som jag träffat, det vill heller inte de medborgare jag pratat med både inför valet och efter valet. Men vi är många som är angelägna om att vi rättar till bristerna i reformen, att tillämpningsföreskrifterna tydliggörs så att myndigheten Försäkringskassan kan fatta bättre beslut. Samverkan och kopplingen till Arbetsförmedlingen ska också ses över vilket ministern aviserar i sin artikel. Vi från Folkpartiet som drivit på denna översyn kommer fortsatt följa frågan.

Det är ingen munter läsning som kommer fram i Lärarförbundets rapport om läraryrket, SVT rapporterar. Enligt LF avstår unga från att söka sig till lärarutbildningen och yrket eftersom lönerna är för låga. Folkpartiet har länge krävt högre lärarlöner, men yttrest är det skolpolitikerna på lokal nivå som kan påverka lönefrågan, medan staten kan förändra lärarutbildningen, införandet av en lärarlegimitation och andra kvalitetshöjande insatser för att säkerställa att behöriga lärare värderas högre. Staten kan också skärpa skollagen när det gäller vilka som kan bedöma och sätta betyg och det kommer en sådan regel om några år. Att unga väljer bort läraryrket är allvarligt och det är upp till alla skolpolitiker på alla nivåer att vidta åtgärder för att bryta denna trend.

Jag har i nio år intresserat mig för men också följt utvecklingen i Burma, ett av världens mest intressanta länder, men samtidigt ett av världens fattigaste och mest isolerade länder och dessutom en miilitärdiktatur sedan 1960-talet. Från högskolestudierna i Sundsvall, via åren som styrelseledamot och sedan ordförande i Svenska Burmakommittén har utvecklingen som vi följt gått ibland fram- men dessvärre och alldeles för ofta bakåt. Juntan sitter kvar, demokratirörelsens främsta symbol fortfarande i husarrest och tyvärr lyckas inte Burmafrågan kunna hålla sig fast på den politiska dagordingen mer än vissa korta stundet. Frågan är varför?

Idag följer vi med stort intresse det så kallade valet i Burma. Militärjuntan har som bekant bytt namn till Myanmar, bytt flagga, flyttat huvudstaden och fortsätter att förfölja politiska moståndare. Aung San Suu Kyi, ledare för National Leauge for Democracy och vinnare i valet senast (1990) sitter fortfarande i husarrest. Bertil Lintner skriver en bra artikel om Suu Kyi, i dagens SvD. Burma har alltså inte haft ett val, som också DN påpekar, på 20 år. Och valet som vanns av NLD 1990 reseptekterades aldrig, så dagens val är tyvärr bara ett spel för galleriererna även om det rent psykologiskt är positivt att militärjuntan överhuvudtaget vill ordna ett val.

Det är en skam att det burmesiska folket kunnat hållas isolerade av en maktgalen militärjunta som hellre vill resa, spela golf och använda statens tillgångar för privat bruk än att förebygga och satsa på utbildning och sjukvård men också på demokratiska reformer i landet.

Idag den 7 november hålls val. Valobservatörer är förbjudna att komma in, så också pressen. Däremot ska vissa diplonmater som är stationerade på plats få följa valet på vissa håll i landet. Konstitutionen håller också på att förändras och inte till förmån för demokratirörelsen. Sverige borde mycket starkare agera kraftfullt och kräva i EU och FN att man tar avstånd från det som sker i Burma.

Tillsammans med riksdagskollegor från Centerpartiet och Kristdemokraterna har jag inlämnat en motion till Sveriges riksdag om Burma och valet. Ni kan också läsa mer på Svenska Burmakommitténs hemsida för att få mer information www.burmakommitten.org

Idag kan vi läsa i VLT på debattsidan att det tillrädande minioritetsstyret (s,v,mp) aviserar ett ”kunskapslyft för unga”. Min första fundering är – hur mycket resurser tänker man avsätta? När ska kunskapslyftet sättas in? Är det extrasatsningar på grundskolan eller högre programersättningar för nuvarande gymnasieprogram? Är det en höjning av anslaget till vuxenutbildningen? Allt detta har vi redan prioriterat och fattat beslut om politiskt och ekonomiskt sedan 2008 i de årliga budgetarna. Tvärtemot S och V har vi satsat just på att höja kvaliteten i gymnasieskolan för att minska avhoppen, men där är vår främsta politiska ambition att redan ordna till detta i grundskolan så att elevernas förkunskaper stärks från början så att man inte hoppar av gymnasieskolan.

S, V, Mps kunskapslyft verkar inte vara något nytt egentligen och inte heller verkar det innebära nya ekonomiska satsningar då våra nuvarande satsningar dels räcker, dels visat på överskott – att vi haft överskott har också kritiserats av de röda som nu blir de rödgröna. Ska bli intressant att se om alla dessa löften också innebär något konkret i verkligheten.